Skippa navigering

ÅAS sexualrådgivning – frågelådans sista svar

Under hösten 2024 har ÅAS kunnat erbjuda sexualrådgivning åt alla kårmedlemmar genom individuella samtal och via frågelådan. Detta kommer att fortsätta, men endast med individuella träffar. Det här är den sista frågan ur frågelådan.
Man kan fortsättningsvis ta kontakt och boka en tid genom att skicka e-post till nora.moller@abo.fi.
Här nedan finns sista frågan och svaret. Sexualrådgivare är Nora Möller.

Fråga: Jag har varit i ett förhållande i ett år och nu har synliga symtom på kondylom uppträtt (jag har kontaktat en läkare). Vi har haft oskyddade samlag under ett års tid, och min partner (kvinna) har inga synliga symtom och har fått HPV-vaccin som ung. Min fråga är: hur bör vi agera i förhållandet? Är det sannolikt att min partner också har kondylom? Eller borde vi minimera risken och till exempel använda kondomer? Bör vi i så fall göra det för “resten av livet”?

Svar: Vad bra att du har varit i kontakt med läkare, det är alltid bra när man funderar kring något medicinskt. Kondylom hör till gruppen HPV-virus, men det finns över 200 olika sorter av HPV. Det HPV-vaccin som vi i Finland har så skyddar inte mot just den variant som kallas kondylom. Däremot bidrar vaccinet till att skydda mot cancer.

Det är möjligt att din partner har blivit smittad, men man ska komma ihåg att kondylom är ofarligt. Kondylom är mycket vanligt, ca 80% har det, och för de allra flesta så är det symptomfritt och gör heller ingen skada i kroppen. De vanligaste symptomen för kondylom är små vårtor på underlivets hud och slemhinnor eller i analen. Vårtorna kan förekomma både på utsidan och insidan av kroppen. Om vårtorna är på insidan av kroppen kommer man antagligen inte att märka dem. Vårtorna går ofta över av sig själv. Den version av HPV-viruset som kallas kondylom liknar väldigt mycket andra versioner som kan synas i form av vårtor på andra delar av kroppen.

Kondylomvårtorna kan ge upphov till sveda eller klåda, bland annat när man kissar eller har samlag. Genom att ta kontakt med läkare så kan man få hjälp med att bli av med symptomen, dvs vårtorna. Av kosmetiska skäl kan man också vilja bli av med dem, fastän man inte skulle känna smärta. En vanlig metod är att med receptbelagd medicin smörja in de drabbade områdena på kroppen. Eftersom det är receptbelagt så kan man också diskutera andra alternativ när man är i kontakt med läkare.

För att skydda sig mot olika typer av sexuellt överförbara sjukdomar så är kondom och/ eller slicklapp det bästa sättet att skydda sig. I just det här fallet kan ni ändå fortsätta ha oskyddat sex/ samlag. Kondylom kan smitta både medan man har symptom och när man inte har symptom. Kondom skyddar inte till 100 procent, främst av den orsak att den inte skyddar alla ytor som kan vara infekterade. Det kan också ta lång tid från det att man blir smittad tills att vårtor uppstår.

Om man testar positivt för en sexuellt överförbar sjukdom så är den allmänna regeln att ens (sex)partner också ska testa sig. I det här fallet med kondylom så är dock det inget som testas. Kondylom i sig så botar/ behandlar man inte eftersom det är ofarligt, men om man får symptom så kan man behandla symptomen. Efter att man har behandlat symptomen så kan de komma tillbaka senare i livet men det är inte heller säkert att de gör det. Kondylom i sig alltid finns kvar i kroppen. Fastän man inte testar för kondylom om det inte finns symptom, så är det alltid bra att testa sig för andra sexuellt överförbara sjukdomar om man inte har gjort det efter att man har haft en ny sexpartner.

Sammanfattningsvis så går det inte att säga med säkerhet om din partner har eller inte har kondylom. Det är förståeligt om det känns osäkert att inte veta med säkerhet, men det är alltså ofarligt och mycket vanligt. Det är således ingenting man behöver oroa sig över. Om symptom skulle uppkomma så får man hjälp via läkaren. Ni kan fortsätta leva ert liv som vanligt, och ni kan fortsätta att ha sex utan kondom.

ÅAS söker två personer för att komplettera styrelsen 2025. De två personerna vi söker kommer fungera som styrelsemedlemmar i Vasa. De nya styrelsemedlemmarna väljs av fullmäktige.

Har du funderat på hur du kan jobba för en bättre studievardag? Skulle du vilja organisera evenemang, skapa nya studenttraditioner och upprätthålla gamla? Vill du påverka hur undervisningen ska se ut i framtiden, både inom Åbo Akademi och nationellt? Har du grafiskt öga och är intresserad av att skapa innehåll till sociala medier? Eller kanske du vill vara med och skapa kontakter till närings- och arbetsliv? Men framför allt, vill du ha ett extremt roligt och lärorikt år? 

Då är kårstyrelsen definitivt något för dig! Vi söker två personer till Vasa för att komplettera styrelsen 2025. Uppdraget ger ett månatligt arvode på 650 € för styrelsemedlemmar. Styrelsen förväntas kunna jobba under kontorstid och ibland delta i kvälls- och veckoslutsevenemang. Styrelsen jobbar i tätt samarbete med ÅAS personal. 

Observera att ÅAS använder svenska som arbetsspråk. Du som söker bör ha goda kunskaper i svenska och övriga språkkunskaper ses som en merit. 

Gör något nytt och annorlunda – sök till ÅAS styrelse 2025! 

Följande poster och ansvarsområden finns:

Intressebevakning  

  • Studierelaterade ärenden inom Åbo Akademi (ÅA) Vasa (Intressebevakning gällande studier, campusutveckling, Studentrepresentanter)
  • Lokala socialpolitiska ärenden (Studerandes ekonomi i Vasa, Välmående hos studerande i Vasa, Studenternas Hälsovårdsstiftelse (SHVS))

Kommunikation  

  • Kommunikation (Koordinera styrelsens kommunikation)
  • Företagsamarbete (Samarbetsavtal och samarbeten utanför avtal)
  • Stadsrelationer (Kontakt till Vasa stad, Samarbete med andra student- och studerandekårer i Vasa) 

Studentkultur Vasa 

  • Utveckling och tryggande av studieliv (Utbildningar för studerande och föreningar, Projektmedel) 
  • Evenemang Vasa 
  • Specialföreningar (Specialföreningsmedel)
  • Inkludering (Tryggare rum principer, Handlingsplan för tryggare studiekultur, Riktlinjer för kontaktpersoner)

Styrelsen delar upp de olika ansvarsområdena internt.

Observera att styrelsen 2025 har sitt konstituerande möte ännu under 2024 och delar upp posterna internt. De ansvarsområden som finns för de två styrelsemedlemmarna vi söker beror därför på vad som besluts under styrelsemötet.

Information för den som kandiderar 

Skicka in en fritt formulerad intresseanmälan per mejl till styrelseordförande Jonne Kunnas (so@studentkaren.fi). Din ansökan bör ha kommit in senast 19.12 kl. 14.00.

Din intresseanmälan bör med fördel innehålla: 

  • Namn 
  • Bild 
  • Kort beskrivning av dig själv 
  • Varför du ställer upp 
  • Vilket/ vilka ansvarsområden du är intresserad av

Hur går styrelsevalet till? 

Fullmäktige väljer personer för att komplettera styrelsen 2025.

Ifall vi får in fler än två ansökningar ordnas aftonskola för kandidaterna, mer information ges i det fallet åt kandidaterna.  

Styrelsekandidaterna får svara på sex frågor, fyra av dem finns på vår hemsida och två blir överraskningsfrågor. 

Frågor? Kontakta oss 

Vi svarar gärna på frågor och vi hoppas på att se just din ansökan i våra inkorgar! Det är också fritt fram att hälsa på vårt kansli i Havtornen och Kåren. 

Ärade studerande, ärade publik. 

Vi är samlade här kring gravarna för att minnas dem som stred för Finlands självständighet och demokrati. För att minnas dem som stupat har vi som tradition att tillsammans gå med fanor och facklor till hjältegravarna. 

Traditionen där studerande går i fantåg härstammar från den svenska studentkulturen på tidigt 1800-tal. Föreningar ville då representera sig med fantåg för skojs skull. Detta utvecklade sig med årens lopp till att fantåg blev en etablerad del av studenttraditioner, universitetets ceremonier och självständighetsdagen.  

 
Fackeltågen skapades efter andra världskriget i Finland. I Helsingfors har fackeltåg ordnats sedan 1951 och här i Åbo sedan 1957. Syftet har alltid varit att minnas dem som stupat i kriget; speciellt de studerande och vänner som gick till fronten. Under vinterkriget och fortsättningskriget stupade totalt 53 kåreniter.  

 Minnesstunder spelar en viktig roll i att minnas dem som varit nära oss och som bidragit till vårt samhälle. År efter år bjuds veteranerna till presidentens slott för att dela med sig av sina historier från fronten och tiden efter. Antalet deltagande veteraner minskar år efter år, och snart är detta en del av historien. Hur ska vi komma ihåg händelserna i framtiden då ingen berättar om dem? Varken vi, våra vänner eller föräldrar kan återberätta dessa historier som veteranerna. Vi kan inte måla upp en bild av det som egentligen hänt och vad krig egentligen innebär.  

 
Även om vi i framtiden inte hör historierna direkt från dem som levt under kriget, har vi ett ansvar att försöka förstå oss på allt det hemska som krig innebär. Otaliga liv offrades för att behålla vår självstyrande makt i landet. Vårt land styrs av en folkvald riksdag. Även den kultur vi lever i bygger på demokrati som idé. Varje förening, sportklubb och lokala organisationer går till val för att välja den som bestämmer. Vi får inte bara bestämma om vem som styr vårt land, vi får också bestämma vem som styr stora delar av vår vardag. Då vi bestämmer tillsammans, har vi ett ansvar att utveckla vårt samhälle så att det gynnar oss alla. 
 

En av flera faktorer som leder till krig, är ett splittrat samhälle. Dagens samhälle blir alltmer polariserat, grupper sätts emot varandra. Vi anser att vi är bättre än den bredvid oss, eller att den andra är skyldig till något dåligt i vårt eget liv. Men detta går att förhindra! För att inkludera andra och minska polariseringen måste vi lyssna på varandra och ta i beaktande andra tankar än våra egna. Vi behöver också uttrycka vår egen åsikt för att den ska tas i beaktande. Så här bygger vi vidare på det demokratiska system vi har och säkerställer att vårt samhälle gynnar oss. 

Vi vill bära vidare det arv vi fått av dem som stupat i kriget. Traditioner knyter ihop vårt moderna samhälle till vår historia. Vi ska inte vara rädda att utveckla traditionerna, för allting var inte bättre förr. Vi ska inte heller glömma bort det som hänt innan oss. Jag uppmuntrar att vi alla följer med det som händer nu i vårt samhälle och i världen runt oss.  

Med hjälp av våra åsikter och våra insatser till samhället upprätthåller vi fred och ökar jämlikheten. Detta gör att vi kan leva våra liv på ett sätt som var och en önskar. 

Med denna uppmaning vill jag önska er en fin självständighetsdag!  

SO Jonne Kunnas 

Ärade närvarande, studerande och kära vänner. 

Det har gått 107 år sedan Finland blev självständigt, och med veteranernas åldrande är det viktigt att minnas deras arv. Vi får inte glömma vår historia eller de uppoffringar som våra krigsveteraner har gjort för vårt land. Veteranerna, som både kämpade för Finlands självständighet samt var med och byggde upp vår nation efter kriget.  Vi får inte heller glömma Lottorna, som hade en ytterst betydelsefull roll under kriget och som med sitt arbete bidrog till landets försvar. Låt oss inte glömma! 
 
Vid den nationella veteranfesten i Vasa i våras var temat att bevara veteranernas arv. President Alexander Stubb sade i sitt tal att “Finlands nuvarande välfärd inte skulle vara möjlig utan veteranernas ovärderliga uppoffringar”. Flera generationer, inklusive min egen, har fått födas, växa upp och leva i ett självständigt Finland och har sluppit uppleva krigets fasor. Kanske är det därför lätt att ibland ta självständigheten för given. 

För mig betyder självständighet frihet och trygghet. Jag är stolt och oerhört tacksam över att jag har fått växa upp i ett självständigt Finland. Den finska naturen med sina skogar och sjöar, finskheten och bastun – allt detta är jag tacksam för. Jag är också tacksam över att få stå här framför er och tala om Finland, och jag är tacksam att ni har kommit hit för att tillsammans fira Finlands självständighet. 
 
När jag tänkte på självständighet och dess historia kände jag att det var viktigt att samtala med någon som har upplevt kriget och tiden före självständigheten. Jag satt en lång stund med min nittiofemåriga fammo och lyssnade på hennes berättelse. 

 
När vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen slutade i fred den 13 mars 1940 behöll Finland sin självständighet, men villkoren var hårda. Den unga, självständiga nationen tvingades avstå från mer än 10 procent av sitt territorium, och från de områden som överläts, evakuerades nästan en halv miljon människor. Min fammo Elma Nousiainen, var en av dem. 

Hon var då sju år gammal och gick i folkskolan i sin hemstad Wärtsilä i Karelen. Nyheten om freden innebar inte bara lättnad, utan också en stor, plötslig förändring i min fammos och hennes familjs liv. 
 
Trots sin höga ålder minns min fammo den dagen tydligt ännu idag. 
 
Hon beskriver hur solen sken klart på himlen, och efter flera frostiga nätter var snön hård och bärande. Hon beskriver fredens inträde som otrolig och nästan overklig. De ständiga flyglarmens sirener hade hållit min fammo och hennes familj på helspänn, och därför kändes tystnaden som freden förde med sig nästan för stillsam. Tystnaden och avsaknaden av artilleri förvånade familjen, och de skyndade sig in för att sätta på radion, där de hörde nyheten om fredsdeklarationen. 
 
Kort därefter knackade soldater på dörren och meddelade att gränsen skulle stängas och att evakueringen skulle börja inom några timmar. Till och med den bulldeg som min fammos mamma hade gjort samma morgon blev kvar på köksbordet. Min fammo och hennes familj var tvungna att lämna sitt hem och sina ägodelar i all hast och ta sig till tågstationen, där de fick veta att resan skulle gå västerut, till Österbotten ända till Vasa. 

 
Den första tiden i Vasa hade sina svårigheter. Min fammo kände ingen, och i skolan kallade pojkarna henne för ”ryss”, men så småningom vande sig familjen Nousiainen vid sitt nya liv här i Vasa. Vasa blev ett nytt livstidslångt hem, men min fammo har aldrig glömt sitt hem i Karelen och sina karelska rötter. 
 
När jag frågade fammo vad självständighet betyder för henne svarade hon kort: frihet och rätten till självbestämmande. 

Avslutningsvis vill jag ännu en gång hedra och tacka krigsveteranerna och Lottorna för deras ovärderliga insatser för vårt land. Ert arv är en ständig påminnelse för oss om vikten av att värna om vårt land och den frihet ni säkrade för oss alla. 
 
Tack för att mitt hemland är ett fritt Finland. 
Ett hemland där du, jag och alla vi får bo tryggt och fritt. Låt oss tillsammans minnas och hedra vår historia. Så låt oss inte glömma! 

Styrelsemedlem Sini Eriksson

Under hösten 2024 erbjuder ÅAS sexualrådgivning åt alla kårmedlemmar. Man kan antingen ta kontakt och boka en tid (skicka e-post till nora.moller@abo.fi) eller lämna en fråga i frågelådan. Svar på frågorna publiceras i regel varannan fredag på det språk som frågan har ställts. Det här är den näst sista frågan med svar.
Här nedan finns sjätte frågan och svaret. Sexualrådgivare är Nora Möller.

Fråga: Hur kan jag introducera nya idéer och fantasier för min partner utan att pressa?

Svar: Det kan kännas både spännande och nervöst att introducera nya idéer och fantasier gällande sex till ens partner. Om det är någon man känner relativt väl så kanske man redan har en magkänsla om vad hen tänker och tycker om olika saker. Samtidigt så är det viktigt att inte anta – man kan bli (positivt) överraskad, sex och sexualitet kan upplevas som känsliga och då kanske man inte vågar säga saker rakt ut vad man tycker trots att man känner varandra väl.

När man vill introducera nya idéer för sin partner lönar det sig att göra det utanför själva sexet och i en situation som inte är sexuell i sig själv. Då är det lättare för den andra att kunna ta sig en funderare och uttrycka hur man känner utan att känna press på att säga ja bara för att det känns som att man redan är i den situationen. För den som vill introducera något nytt är det viktigt att uttrycka det som ett förslag och inte som ett krav. Det behöver inte heller vara ett direkt ja eller nej, kanske en viss idé kanske skulle vara roligt att prova på under vissa omständigheter eller i framtiden. Då kan man återkomma till det senare. Ett nej är ändå ett nej.

Det kan också vara en fördel att börja smått om man är osäker på hur den andra kommer att reagera. Man kan ställa öppna frågor och tala i mer allmänna ordalag för att få en start, men det är lättare för den andra att uttrycka hur man ställer sig till ett förslag om det är mer specifikt. Om man inte vet hur man ska påbörja en diskussion kan man säga att man läste/ såg/ hörde om något och fråga vad den andra skulle tycka om det.

Ifall man som partner möts av att den andra berättar om sina fantasier och kanske uttrycker att hen skulle vilja förverkliga någon av dem så är det viktigt att man inte uttrycker äckel eller andra starkt negativa känslor gentemot den andra och hens idéer. Fast det är något som känns rent av motbjudande så är det bättre att uttrycka ens nej på ett mildare sätt så att ens partner inte upplever det som att reaktionerna riktas mot hen som person eller så att hen blir rädd för att i framtiden uttrycka förslag och önskemål. Kom ihåg att för den som föreslår något nytt kanske det inte är så lätt att föra det på tal heller, eller svårt att medge att det finns saker man skulle vara intresserad av att prova på tillsammans.

Som i alla diskussioner är det viktigt att bemöta den andra med respekt och utan att döma den andra. Genom att bekräfta den andra och den relation man tillsammans har så skapar det en tryggare utgångspunkt när man vill ta upp något man eventuellt skulle vilja prova på. Där är det också viktigt att följa med den andras reaktion och ha spelöga. Sedan behöver det inte heller vara så allvarligt, sex med ens partner är ju förhoppningsvis något roligt och den kan ju hända att den andra väldigt gärna testar nya idéer.

På bild från vänster till höger: Svea Välimäki, Niko Sandberg, Emilia Melén, Kevin Hede, Melina Lindholm, Erik Malmström, Angelica Loo och Emma Soini.

Åbo Akademis Studentkår
Pressmeddelande 29.11.2024
Fritt att publiceras

Åbo Akademis Studentkårs (ÅAS) fullmäktige har på sitt möte torsdagen den 28 november 2024 valt styrelse och presidium för verksamhetsåret 2025. Styrelsen för 2025 består av styrelseordförande och sex styrelsemedlemmar, varav fem är baserade i Åbo och en i Vasa. Vid mötet valdes även en ordförande och en medlem till ÅAS ekonomidirektion.

Emilia Melén har utsetts till styrelseordförande för 2025. Melén studerar sociologi vid fakulteten för samhällsvetenskaper, ekonomi och juridik vid Åbo Akademi. Hon har tidigare suttit i studentkårens styrelse 2024 med ansvar för studentkultur och har varit aktiv inom flera föreningar på campus. Som styrelseordförande vill Melén fokusera på att stärka intressebevakningen och göra medlemskapet i ÅAS ännu mer relevant och meningsfullt: “Jag vill satsa på att studerandes röster hörs bättre i vår intressebevakning, att vår verksamhet är aktuell och relevant samt att den utvecklas så att medlemskapet känns meningsfullt” säger Melén.

Till vice ordförande för styrelsen valdes Niko Sandberg. Jennifer Lindgren, Svea Välimäki, Melina Lindholm, Sofie Lehtovaara och Emma Soini valdes som styrelsemedlemmar.

Ny fullmäktigeordförande vill stärka representation och valdeltagande

Till fullmäktigeordförande valdes Kevin Hede (FNT-listan). Hede har tidigare varit aktiv i fullmäktige och inom föreningslivet, bland annat som ordförande för Kemistklubben rf. år 2024. I rollen som fullmäktigeordförande vill han arbeta för att säkerställa att alla perspektiv beaktas i beslutsfattandet och öka engagemanget bland medlemmarna: ”Som fullmäktigeordförande vill jag se till att alla perspektiv blir hörda och att besluten är välgrundade. Jag vill även arbeta för att höja valdeltagandet i kårvalet.” berättar Hede.

Resterande presidiet består av första vice ordförande Angelica Loo (Gemensamma Vasa) och andra vice ordförande Erik Malmström (FNT-listan).

Vid mötet valdes även en ordförande och en medlem till ÅAS ekonomidirektion. Till ordförande valdes Hamish Simpson och som medlem valdes Rasmus Piippo. Ekonomidirektionen förvaltar studentkårens fastigheter och placeringar.

Med den nya styrelsen och presidiet ser Åbo Akademis Studentkår fram emot ett verksamhetsår där studenternas intressen och engagemang står i centrum.

Frågor kan riktas till:
Sandra Österlund, 
Generalsekreterare, 
02 215 4652,
gs@studentkaren.fi

Fullmäktige kommer att intervjua kandidaterna till styrelsen, ekonomidirektionen och presidiet på sin aftonskola onsdagen 27.11, dvs kvällen innan fullmäktigemöte 1/25.

Presidiet

  1. Hur ser du på att arbeta på två orter?
  2. Det är under nästa år kårval och röstningsprocenten har de senaste valen varit låg, hur skulle du jobba för att engagera studerande i kårvalet?
  3. Vad är fullmäktiges roll i ÅAS och studentrörelsen enligt dig?
  4. Hur ser du på samarbetet mellan fullmäktige och styrelsen?
  5. Vad tycker du är den största styrkan hos ÅAS idag, och finns det något du skulle vilja förändra om du får chansen?

Utöver dessa frågor kommer ytterligare två frågor ställas.

Ordförande för ekonomidirektionen

  1. ÅAS bägge kårhus finns till för dess medlemmar. Vilken funktion ska kårhusen ha idag och i framtiden, enligt dig?
  2. Hur tycker du att samarbetet ska fungera mellan ekonomidirektionen och Studentkårens intressebevakningssida?
  3. Kan du beskriva din tidigare erfarenhet av ekonomisk förvaltning eller ledarskap?
  4. Vad är dina tankar kring hållbarhet i ekonomisk förvaltning inom studentkåren?

Utöver dessa frågor kommer ytterligare två frågor ställas.

Medlem i ekonomidirektionen

  1. Vilken roll tycker du att transparens och öppenhet spelar i hanteringen av studentkårens ekonomi?
  2. Vilka värderingar ska styra Studentkårens investeringar?

Utöver dessa frågor kommer ytterligare två frågor ställas.

Styrelseordförande

  1. Hur är du som ledare och hur skulle du leda styrelsens arbete?
  2. Vad är enligt dig det viktigaste ÅAS kan bidra med för studerande vid ÅA?
  3. Vad är den största utmaningen studerande vid ÅA står inför under kommande året, och hur skulle du arbeta för att förbättra situationen?
  4. As chairperson, you represent all students at ÅAU. How would you ensure everyone’s voices are heard?
  5. Hur ser du på samarbete med de andra studentkårerna i landet och hur ser du på samarbetet med Finlands Studentkårers Förbund (FSF)

Utöver dessa frågor kommer ytterligare två frågor ställas.

Styrelsemedlem

  1. Hur ser du på samarbete mellan olika sektorer (exempelvis studentkultur, intressebevakning och kommunikation) i studentkåren, och hur skulle du bidra till att förbättra detta samarbete?
  2. Vad tycker du studentkårens fokus ska ligga på nästa år, och vad vill du själv fokusera på under året?
  3. Hur arbetar du i grupp och vad kan du tillföra styrelsen?
  4. Vilka sätt skulle du använda för att engagera studerande i och kommunicera med dem om ÅAS verksamhet?

Utöver dessa frågor kommer ytterligare två frågor ställas.

Torsdagen den 28.11.2024 håller fullmäktige sitt 1/25 möte och väljer bland annat, kårstyrelsen, ordförande och medlem till ekonomidirektionen, och fullmäktiges egna ordförande och vice ordföranden.

Nedan listas de kandidater som hittills har meddelat att de ställer upp. Ifall du ännu funderar på att ställa upp så hinner du! Skicka in din ansökan till sonderarna Jan eller Amanda.

Kandidaterna intervjuas på fullmäktiges aftonskola, onsdagen den 27.11. En del av frågorna finns på ÅAS webbsida för att kandidaterna ska kunna förbereda sig. Alla frågor publiceras inte och således kommer alla kandidater att ställas några överraskningsfrågor under intervjun.

Kandidaterna

Presidiet

Ekonomidirektionens ordförande

Medlem i ekonomidirektionen

Styrelseordförande

Ines Latvala
Niko Sandberg
Emilia Melén

Styrelsemedlem

Axel Henriksson
Alexander Kruglov
Linn Turkki
Sofie Lehtovaara

Styrelseordförande

Ines Latvala

Ärade Kårfullmäktige och kårmedlem,

Härmed anmäler jag mitt intresse om att fungera som Åbo Akademis Studentkårs styrelseordförande 2025. Jag heter Ines Latvala, är 23 år gammal och kommer ursprungligen från Karis, Raseborg. På hösten inledde jag mitt fjärde studieår som samhällsvetare med statskunskap och offentligt ledarskap som mina ämnen. Innan mina studier inom samhällsvetenskap studerade jag teologi ett år på FHPT.

Som person brukar jag beskrivas, av mina kollegor och bekanta, som en energisk solstråle som är både initiativtagande och ambitiös. Jag kommer bra överens och kan samarbeta med olika personer, samtidigt som jag också vågar stå upp för mina värderingar.

Under mina snart fem år som studerande har studerandes rättigheter och allt det innebär varit en hjärtefråga för mig. Redan innan jag började studera vid universitet fungerade jag som medlem i ungdomsfullmäktige i Raseborg under åren 2017–2019. Under mina år vid ungdomsfullmäktige lärde jag mig snabbt att lobba, stå upp för ungdomarnas bästa och att påverka min näromgivning. Jag kände redan då att det är något jag brinner för och är ett meningsfullt sätt att spendera min fritid. Under mina år vid ungdomsfullmäktige hade jag posterna som Sekreterare 2017, Raseborgs bildningsnämndsrepresentant 2018, samt ordförande för Raseborgs ungdomsfullmäktige år 2019. I gymnasiet var jag även aktiv i studentkåren som vice ordförande, ordförande och medlem i jämlikhetsutskottet.

Redan i ett tidigt skede av min studietid bestämde jag mig att aktivera mig inom främst Nyländska Nationen och Kåren. Inom Nyländska Nationen fungerade jag som Prokurator (vice ordförande) 2021 och Kurator (ordförande) 2022, samt även som årsfestmarskalk 2022 & 2023. 2021 satt jag även i Teologiska studentföreningens styrelse som sekreterare. Inom ÅAS har jag fungerat som fullmäktigeledamot sedan 2022. År 2023 hade jag äran att fungera som fullmäktiges ordförande. Förutom det har jag varit DRV:s representant i valutskottet sedan 2022 (med undantag för år 2023 då jag fungerade som ordförande för utskottet). Under mitt år som fullmäktigeordförande lärde jag mig otroligt mycket om Kåren, hur arbetet är fördelat samt fick en inblick i hur bred Kårens verksamhet är. Jag anser att jag för tillfället är i en sådan situation med mina studier, att jag verkligen har möjlighet att satsa på arbetet vid ÅAS styrelse.

De senaste åren har varit turbulenta, både inom inrikes- och utrikespolitik. I en situation som denna anser jag att det är extra viktigt att den finns en förenad röst som står upp för studerandes rättigheter. Det är ett faktum att Finlands ekonomi måste balanseras, men det får inte göras på bekostnad av studerande. Åbo Akademi står också inför utmaningar, då ekonomin också inom Akademin skall balanseras. Här kommer ÅAS styrelse och speciellt styrelseordförande få vara beredd på att föra detaljerade och konstruktiva diskussioner med ÅA:s ledning. Jag anser att min förtroendepost som studentrepresentant i Universitetskollegiet har lärt mig en hel del om hur ÅA fungerar och erfarenheten kan vara till fördel som styrelseordförande.

Då mycket känns osäkert, vill jag jobba för att studerande ska ha tillit till kårens arbete och känna att det finns personer som jobbar för att göra morgondagen bättre, även om man själv inte har ork och tid för det.

Det fina med Åbo Akademi och ÅAS är att vi fungerar på två orter. Jag vill att studerandena på båda orterna känner att de kan komma fram till den sittande styrelsen och personalen och berätta om deras bekymmer och fråga om det är någonting de anser är oklart eller vill att studentkåren jobbar för. Även om jag anser att det är bra att kunna uttala sig, är det som styrelseordförande också viktigt att kunna lyssna. Att lyssna och finnas som stöd för styrelsen är en mycket viktig uppgift, som också kan komma med utmaningar. En god ordförande kan både lyssna, försöka hitta kompromisslösningar, eller ibland också ha förmågan att sätta ner foten och leda i situationer som kräver det.

Studerande är redan i en sårbar situation, och vi har en kris inom mental ohälsa på gång bland unga i Finland. Det måste finnas en trygg, opartisk röst som helhjärtat står och försvarar studerandes ställning i samhället.

Ifall jag får äran att fungera som styrelseordförande, garanterar jag att jag skulle göra mitt yttersta för att försäkra mig om att arbetet för studerande, både nu och i framtiden, fortsätter med en målmedveten studentkår som hörs i samhället.

Med vänliga hälsningar,
Ines Latvala

Niko Sandberg

Hej jag är Niko Sandberg femte årets studerande och jag har som huvudämne statskunskap. Jag är hemma från Karleby och min bakgrund inom föreningsaktivitet ligger i Österbottniska Nationen och i år har jag ansvarat för högskolepolitik i studentkårens styrelse. Jag har jobbat i flera år tillsammans och för studerande med en brinnande passion för intressebevakning

Jag söker till styrelseordförande för att nu om någonsin behövs det intressebevakning för studerandes bästa. Under den senaste tiden har inte studerande fått värst många goda nyheter på nationell eller lokal nivå. Nedskärningar till bostadsbidraget, bristande resurser hos SHVS och forskningsresultat som visar att vår allmänna välmående inte är värst bra. Jag vill vara med och lyfta fram hur studerande verkligen mår och påverka det genom passionerad intressebevakning.

Även på lokal nivå behövs det stark intressebevakning. Vårt universitet har förnyat sin strategi och åtgärdsprogrammet till strategin kommer att medföra ändringar i hur varje studerandes vardag ser ut. Studentkårens intressebevakning har en central roll när universiteten börjar genomföra reformer. Med intressebevakning kan vi säkerställa att reformerna verkligen fungerar för studerande.

De sparkrav som vårt universitet har så kommer också att beröra våra föreningar ogynnsamt. Föreningsutrymmen har levt på svag is under de senaste åren och kommer också göra det framöver. Utan våra specialföreningar så skulle en del av det som gör Åbo Akademi gemytligt, vissna bort. Alla föreningar behöver ändamålsenliga utrymmen för att kunna fungera och berika våra liv.  För att se till att detta sker så behövs en dialog föras tillsammans med Åbo Akademi, vilket betyder att det behövs även mera intressebevakning.

Året i studentkårens styrelse har varit lärorikt. I år har jag skaffat en hel del kunskap inom diverse områden som studentkåren arbetar med. Jag har också lärt mig intressebevakning till större utsträckning än tidigare och nu vill jag tillämpa min kunskap till dess fulla grad. Jag har under året även skapat nationella nätverk till andra studentkårer och organisationer. Genom att göra samarbete på nationell och lokal nivå kan vi få våra röster hörda i samhället. Nästa år skulle jag vilja fortsätta att arbeta med den kunskap och det nätverk som jag fått ta del av. Jag vill dra nytta av dessa för studerandens bästa i Åbo, Vasa och i hela landet.

Som styrelseordförande skulle jag verkligen vilja driva framåt det som är studentkårens kärnuppgift, intressebevakning. Jag känner att jag har ännu mycket att ge åt studentkåren och studerande. Jag vill ge allt för vårt gemensamma bästa, så att vi i fortsättningen också kan sjunga om studentens lyckliga dag i fred från oro.  ’

Emilia Melén

Hej alla! Jag heter Emilia Melén, är 23 år gammal, hemma från Borgå och studerar för tillfället i Åbo. Vad jag har studerat har varierat en hel del under mina tre (snart fyra) studieår. Jag började nämligen med att studera statskunskap med inriktning på media och kommunikation i Vasa. Därefter flyttade jag till Åbo för att läsa historia, och nu, under mitt tredje år här, är jag tillbaka i samhällsvetenskapen med sociologi som huvudämne.

Förutom att mina studieår präglats av en hel del studier har de alltid kretsat kring studielivet och möjligheten att få vara föreningsaktiv. Jag varit verksam i historikerföreningen Kleio som värdinna, samt suttit med i historieämnets studiekommitté. Jag har också varit evenemangsminister i Humanistiska föreningen vid Åbo Akademi, där jag haft rollen som ordförande för två olika utskott. Utöver föreningslivet är jag studentrepresentant vid Åbo Akademis Kulturråd och Utbildningsstrategiska rådet (UR).

Det senaste året har jag dessutom haft förtroendet att få sitta med i kårstyrelsen där jag arbetat med tillgänglighetsfrågor, specialföreningar, utveckling och tryggande av studieliv samt helhetsarbetet vid ÅAS; intressebevakning för studerandes bästa på alla plan. Föreningslivet har varit otroligt viktigt för mig och är både anledningen till att jag förra året valde att engagera mig i ÅAS och orsaken till att jag nu vill fortsätta mitt arbete ett år till. Min motivation grundar sig främst i de utvecklingsmöjligheter jag anser att ÅAS har och vad jag kan bidra med kring detta.

Just nu sker mycket inom social- och högskolepolitiken som påverkar studerande både direkt och indirekt. ÅAS har som uppgift att intressebevaka inom dessa områden för alla studerande vid ÅA, i både Åbo och Vasa. Jag ställer upp till styrelsen för att jag vill arbeta för att göra detta arbete mer synligt för alla studerande, så att de känner att deras röst verkligen hörs och tas på allvar på ett sätt som känns mer vardagligt och lättillgängligt. Det att man verkligen når ut till studerande i verksamheten och att de känner att arbetet ÅAS gör bidrar med en positiv skillnad är något jag verkligen vill att ÅAS lyckas med. Detta känns speciellt viktigt med tanke på aktuella nedskärningar, exempelvis i studiestödet, och hur dessa påverkar studerandenas möjligheter att klara sina studier, må bra och engagera sig i förenings- och studielivet.

Framförallt ställer jag upp för att få arbeta med att göra verksamheten mer aktuell. För att till exempel förbättra stödet för specialföreningar vid ÅÅ måste ÅAS ha bättre kontakt till specialföreningarna och rikta frågan till dem. Detsamma gäller hur man blir man gör verksamheten mer synlig, man måste rikta frågan till studerande. Förstås ställer jag upp till styrelsen även för att fortsätta den kontinuerliga verksamheten ÅAS har.

Jag har tankar om allt möjligt och det mesta, nu har jag dessutom flummat på en hel del men jag hoppas man förstår vad jag menar och vill! <3 För att få arbeta med utveckling av verksamheten på ett bredare plan och inte begränsad till specifika ansvarsområden, är jag intresserad av uppdraget som styrelseordförande.

Styrelsemedlem

Axel Henriksson

Hej,

i och med det här meddelandet meddelar jag min kandidatur för studentkårstyrelsen för 2025. Mitt namn är Axel Henriksson, jag är 22 år gammal och kommer ursprungligen från Esbo. Jag studerar tyska språket och litteraturen för tredje året som huvudämne och som biämne studerar jag statskunskap. För tillfället sitter jag som skattmästare för andra året i tyska språkets och litteraturens ämnesförening Eszett. Eszett är en relativt liten ämnesförening men dock ordnar vi olika slags evenemang för våra medlemmar samt för utbytesstuderande. Min tid som aktiv inom Eszett har jag lärt mig många nyttiga kunskaper som jag skulle hämta med till studentkåren. För tillfället arbetar vi inom Eszett på vårt största projekt hittills; nämligen vår 50-års jubileumsårsfest som tar plats på våren 2025. P.g.a. att vi är en så liten ämnesförening krävs gott samarbete inom styrelsen för att få allting att löpa smidigt, goda samarbetskunskaper är alltså en av de viktigaste egenskaper jag skulle hämta med mig till studentkåren.

Under sommaren 2024 tillbringade jag en termin som utbytesstuderande i Tyskland vilket var en av de bästa händelserna eftersom jag fick lära mig så mycket nytt, ett annorlunda högskolesystem, nya människor från överallt i världen och där med ökade kunskaper om olika kulturer. Efter att jag kom tillbaka till Finland har jag fungerat som tutor för nya inkommande utbytesstuderande till Åbo Akademi eftersom ville erbjuda och säkra att inkommande utbytestuderande skall ha möjlighet till en lika lyckad utbytestermin som jag själv upplevde. I och med att jag själv var på utbyte och fungerat som tutor har jag även blivit bekant med ansökningsprocessen och vet det kan kännas stressande. Jag vill där med inom kårstyrelsen arbeta för att stöda utgående studerande att göra ansökningsprocessen så smidig som möjligt och även att säkra att inkommande utländska studerande kan ha en så smidig anpassning till det finska samhället och studielivet. Ett sätt att nå detta mål är samarbete och kommunikation såväl med ESN (Erasmus student Network) och med Åbo Akademis ledning samt Exchange office.

Idag talas det även mycket om den offentliga ekonomin och studerandes utmaningar gällande mental hälsa och ekonomiska ställning under det sjunkande bostadsstödet och de ökande levnadskostnaderna. Finland är världskänd för sitt högkvalitativa och välfungerande utbildningssystem. Det bör skyddas för att uppehålla den högkvalitativa utbildningen och även uppehålla Åbos goda rykte som studiestad dit studerande från hela landet även i fortsättning vill flytta för att studera. För att bekämpa hälsoproblem och ekonomiska utmaningar bör vi känna igen olika människogruppers behov och utmaningar i vardagen, kårstyrelsen bör även i fortsättningen arbeta för ett jämlikt Åbo för att uppehålla ryktet som god studiestad. Utanför studierna är jag aktiv inom scouting där jag tidigare fungerat som gruppledare och deltagit i flertal kurser som har behandlat jämlikhet inom samhället från olika perspektiv, hur fungera som en rättvis och god ledare och hur olika individers behov bör beaktas. Jag har fått öva mina kunskaper konkret vilka jag anser som goda egenskaper för att befordra jämlikhet. Jag skulle aktivt hålla kontakt till studerande, såväl finska men även utländska studerande för att utvidga mina kunskaper och synsätt hur Åbo kan bli en alltmer jämlik stad för alla studerande och invånare.

Posten för internationella ärenden är där med den jag främst är intresserad av men även posten för socialpolitik och högskolepolitik intresserar.

Alexander Kruglov

Hej! 

Jag heter Alexander Kruglov och studerar folkrätt, för tillfället fjärde året. Jag hade haft sedan tidigare diverse uppdrag som studentrepresentant sedan mitt gulisår, och också hunnit delta i föreningarnas olika kommitteer och övrig verksamhet. På grund av dessa faktorer känner jag till både studentkårens och universitetets verksamhet ganska bra, och har ett klart förståelse för vad som behöver göras för att studeranden skulle ha det bra oberoende av den svåra ekonomiska situationen och eventuellt flera flytt till den nya kvarteret stjärnan. 

Jag ställer upp eftersom jag anser att det är viktigt att jobba för studerandes bästa, och i vårt fall betyder det att jobba för studentkårens bästa, och för att uppnå detta behövs det en insikt i vad som är aktuellt just nu, och vad som behöver göras för att studeranden skulle ha det bra oberoende av läget. Det är också viktigt med intressebevakning på nationell nivå, framförallt nu när det är svåra ekonomiska tider. Jag ställer upp för att trygga studerandes vardag vid Åbo Akademi, och för att bidra till att vrdagen känns inte för tung. Allt bör vara med måtta för det ultimata välbefinnandet, både studielivet och själva studierna bör vara i balans. 

Jag är intresserad av att söka till poster inom högskolepolitik, internationella ärenden samt socialpolitik. 

Mvh. Alexander

Linn Turkki

Hej!

Jag heter Linn Turkki och ställer upp som kandidat till kårstyrelsen 2024. Jag är 22 år gammal och från Pargas. Jag studerar engelska språket och litteraturen och som biämnen har jag genusvetenskap och översättning. Det här är mitt fjärde år på ÅA och just nu fokuserar jag på att skriva min kandidatavhandling. 

Under min tid på ÅA har jag varit föreningsaktiv, och har fungerat som vice ordförande i Åbolands Nation 2023, värdinna i Britannica 2023 och ordförande i Britannica 2024. Något som varit viktigt för mig under min tid i Britannica är att se till att föreningen ska vara en trygg plats för alla, och för att främja det här har vi bland annat utvecklat ett responsformulär där medlemmarna kan kontakta styrelsen med låg tröskel.

Jag söker till kårstyrelsen för att jag vill hjälpa studeranden på olika sätt och kunna påverka och främja studerandens vardag och välmående. Jag är också intresserad av att vara med och utveckla studentkårens kommunikation.

Posten jag främst är intresserad av är kommunikation, men tycker att socialpolitik och internationella ärenden också låter intressant. 

Med vänliga hälsningar,

Linn

Sofie Lehtovaara

Hej! Mitt namn är Sofie Lehtovaara, jag är 21 år gammal och kommer från Åbo. Jag studerar religionsvetenskap på andra året här i härliga Åbo, dessutom har jag nyligen påbörjat mina biämnesstudier inom statskunskap. Under verksamhetsåret 2024 har jag haft möjligheten att vara ekonomiansvarig i Religionsvetenskapliga ämnesföreningen Gnosis. Den här rollen har gett mig värdefulla insikter i föreningsverksamhet och administration. På fritiden trivs jag bäst med nesan i en bra fantasy-bok eller med goda vänner där historia, politik, religion och kultur är som oftast samtalsämnet.

Om jag är helt ärlig, hade jag i början av mina studier inga planer om att vara med i någon slags föreningsverksamhet, visste knappt vad det innebar, men hamnade på något sätt just i mitten av smällen – något som har visat sig vara den bästa och mest lärorika smällen i mitt liv. Genom föreningsverksamheten har jag blivit mer och mer intresserad över hur vi kan göra studielivet mer inkluderande, tryggare och självklart roligare för alla studenter. Jag fick även vara med i resekommittén år 2023 där Gnosis planerade resan till Indien i februari 2024 för två veckor. Vi ansvarade för allt från bidragsansökan och budget till dagsschema i olika städer. Jag har också varit med att samarbeta med fakulteten samt andra föreningar som har varit mycket givande.

Som jag nämnde tidigare är jag från Åbo, men under mitt korta liv har jag också bott i både Esbo och Oslo under längre perioder tillsammans med min familj. Jag har en internationell bakgrund när det gäller utbildning och har gått i engelskspråkiga skolor större delen av mitt liv. Det var först i gymnasiet som jag återgick till mitt modersmål, svenska. Jag talar alltså flytande svenska, finska, norska och engelska, och studerar även tyska och koreanska – jag tycker om att lära mig nya språk! Koreanska fick jag använda i Busan, Sydkorea, på sommaren 2023 då jag hjälpte till att organisera CIMAC kongressen för ungefär 700 människor inom sjöfartsindustrin. Det var en extremt lärorik vecka, där jag fick, tillsammans med 20 både koreanska och internationella studeranden, ordna och hjälpa till med kongressen.

Jag ställer upp i ÅAS styrelse framförallt för att göra studielivet mer inkluderande, tryggare och jämlikt för alla studenter. Eftersom jag alltid har varit den nya studenten eller lagkamraten, både utomlands och sen igen när jag flyttade tillbaka till Finland, har jag inte alltid varit inkluderad eller känt mig välkommen på ett sätt som jag hoppats på. Det är därför jag vill sörja för att alla, både nya och äldre studerande men också internationella studerande, känner sig inkluderade, välkomnade och hörda – jag vill vara den personen som yngre Sofie skulle ha behövt! Jag har kanske inte all förhandskunskap eller erfarenhet, men jag kommer med passion och stor vilja för att lära mig nytt, vad än det sen är.

Det finns många olika ansvarsområden som intresserar mig inom ÅAS, men det som känns mest naturligt på grund av min bakgrund är internationella ärenden. Allt från CHARM-EU till internationella studeranden intresserar mig massor.

Med vänliga hälsningar och högaktningsfullt,

Sofie Lehtovaara

 Åbo Akademi meddelade för två veckor sedan om övergång från fysiskt betyg till elektroniskt betyg. Detta har väckt mycket känslor bland studerande då den röda mappen och det fysiska betyget har ett högt kulturellt och känslomässigt värde. Åbo Akademis studentkår har under våren och hösten fört diskussioner med Åbo Akademi där vi argumenterat för att hålla kvar det fysiska betyget. Som styrelseordförande vill jag lyfta fram några tyngdpunkter utifrån diskussionerna och studentkårens åsikter om saken. 

Till en början vill jag tydliggöra skillnaden mellan betyg och betygsmapp. Då jag talar om betyg menar jag endast det juridiskt bindande dokumentet som bevisar examination från utbildningslinjen och vitsorden från kurserna. Med betygsmappen talar jag om den mappen där betyget är satt inför betygsdimissionen. 

Åbo Akademi är sista universitetet i Finland som går över till ett elektroniskt betyg. Detta underlättar i hög grad administrationen på universitetet, en elektronisk databas kan nämligen användas för förvaring av originalbetyg. Dessutom är det lättare och snabbare att godkänna betygen. Åbo Akademi påpekar också att ett betyg i elektroniskt format passar bättre in i dagens arbetsansökningsprocesser. En annan stödjande faktor är att giltighetsgranskningen också effektiviseras av ett elektroniskt formaterat betyg.  

De tidigare fysiska betygen är giltiga då de är av specialpapper, har ett sigill, en vattenstämpel och underskrift. Samtidigt som de är otroligt fina är de väldigt arbetsdryga att tillverka och förvara. Jag själv som studerande värdesätter dessa betyg något otroligt men kan också se den stora nyttan i övergången till ett elektroniskt betyg. Specifikt möjligheten att flytta över de juridiskt bindande dokumenten från pappersdokument i ett lager till en elektronisk databas känns som en vettig riktning. En stor del utexaminerade studerande har dessutom önskat en elektronisk version av betyget.  

Hur blir det med de fysiska betygen då? Vi är många som vill ha dessa också. Studentkåren anser att det är viktigt att möjligheten till både fysiska och elektroniska betyg finns för alla studerande enligt behov och önskemål. Studentkåren har föreslagit till Åbo Akademi att alla studerande ska ha rätten att gratis beställa en fysisk kopia av betyget hem och till betygsdimissionen. Åbo Akademi har tagit emot förslaget och kommer att erbjuda det som en möjlighet. Hur kommer betyget att se ut? Det officiellt bindande betyget är det elektroniska betyget som man får en fysisk kopia av. Studentkåren önskar att det gamla fina pappret med vattenstämpel, sigill och underskrift fortsättningsvis skulle vara möjligt att få ifall man önskar detta.  

Tillbaka till den välkända mappen. Åbo Akademi har länge haft i användning en fin röd mapp med ÅA stämplat i silverfärg och två guldfärgade tofsar hängandes från den. Mappen är oerhört stilig och skiljer sig markant från flera universitets vita kartongmappar. Studentkåren kommer fortsättningsvis att starkt förespråka att behålla mappen för betygsdimissioner. Studentkåren anser att mappen tillför ett kulturellt värde till betygsdimissionens festligheter. 

Styrelseordförande Jonne Kunnas

In autumn 2024, ÅAS offers sexual health counseling to all members of the Student Union. You can book an appointment (send an email to nora.moller@abo.fi) or leave a question in the question box.
Answers to the questions are usually published every second week on Friday in the language in which the question is asked. Below is the fifth question and answer. The sexual health counselor is Nora Möller.

Question: What is a healthy way to deal with jealousy in a relationship?

Answer: Jealousy is an emotion among many others that a person can experience.
In a relationship, jealousy can arise if you feel that your partner is directing interest, affection or concern towards someone else. Accept how you feel and that jealousy is also an emotion in your emotional register. However, it is important to think about how you let it out and whether you should actually act on it.

In the first place, it is the person who is jealous who needs to work on themselves, but things that affect a relationship should be discussed with the other person because, after all, there are two persons in that particular relationship.

Jealousy is often an expression of fear or anxiety about losing your partner (or other important person). What are you actually afraid of or worried about? Are you afraid that your partner has lost interest in you? Are you afraid that you will not have enough time together? Are you afraid that you won’t get enough physical closeness from the other? Or emotional closeness?

By clarifying for yourself what you are really afraid of or worried about, it is easier to discuss that particular issue with your partner. If you are worried that you are not good enough and that the other person will therefore leave you, it is probably your self-esteem that you need to work on, while if you feel emotionally insecure, you need to think about how to increase your security.

If you are really struggling with jealousy, it can take the form of controlling behavior. You might ask or demand that your partner gives you the password to their phone, or express disapproval of the pictures they post on social media, or even try to control your partner’s social life.
Any kind of controlling behavior is unhealthy for the relationship and there won’t be any positive outcome of it. If you feel that you have such tendencies, you should try to curb them, and if you feel that someone else is making such requests or demands, you should not agree to them.
Try to figure out where your limits are and what you are comfortable with, where you feel some anxiety or discomfort and where you can meet within this and whether there is room for flexibility.

Through monitoring and control, uncertainty increases and you start to see signs everywhere that things are not as they should be. Instead, you should build trust in each other. One way is to focus on the positive things in the relationship, and pay attention to the moments when you show each other care. Showing each other appreciation also strengthens the relationship.

Open communication is important, and when it comes to jealousy, this includes having the courage to admit to yourself and the other person what doesn’t feel good, and being able to discuss it without accusing or blaming.

If you notice that jealousy is starting to take over, it can be good to take a step back and distract yourself with something else, such as exercise, socializing with others or doing something that occupies you while the feeling fades away. At all times, you are not ready to have a discussion and then it can wait for a bit. It can also be good to get someone else’s view on things to get some perspective on a situation or behavior. This could be a friend, for example, or some form of counseling or other professional help.