Vill du vara med och organisera höstens viktigaste demokratiska tillställning? Sök till kårvalsnämnden!

Åbo Akademis Studentkår söker nu medlemmar som vill vara med och göra det möjligt för studerande vid Åbo Akademi att välja sina representanter till studentkårens fullmäktige.

I höst går studerandena till kårval för att rösta fram ett nytt fullmäktige, och som medlem i kårvalsnämnden ansvarar du för att planera och genomföra kårvalet!

Vi söker sammanlagt 5–9 medlemmar till nämnden, inklusive en ordförande och en vice ordförande som väljs inom gruppen. Den studerande som blir ordförande får ett arvode på 500 euro. ÅAS officiella språk är svenska så du behöver ha goda grundkunskaper i svenska för att kunna bli vald till nämnden. Kårvalsnämndens medlemmar får inte fungera som ombud för någon valförening.

Vad gör kårvalsnämnden?

Som medlem i nämnden får du arbeta med:

• Kommunikation om kårvalet
• Rekrytering av valfunktionärer som hjälper till att genomföra valet
• Hantera kandidatlistor
• Ansvara för praktiska detaljer kring röstningen, som rösträttskontroll och fastställande av valresultatet.
• Hålla koll på att valkampanjer sker enligt reglerna
• Jobba för att så många studerande som möjligt röstar!

Varför söka till kårvalsnämnden?

• Du får erfarenhet av att ordna ett val, bra kunskap att ha om du vill jobba inom det!
• Du kan bygga på ditt CV och lära dig en massa om samarbete och ledarskap!
• Du drar ditt strå till stacken för att kämpa för demokratin och skapa skillnad!

Blev du ens lite nyfiken?

Skicka en fritt formulerad intresseanmälan till fullmäktigeordförande Kevin Hede på fo@studentkaren.fi.

Kom ihåg att skriva i din ansökan om du vill ställa upp till ordförande eller vice ordförande.

Skicka in din ansökan senast 20 februari 2025 kl. 23.59.

Har du frågor? Tveka inte att kontakta oss!

Åbo Akademis Studentkår söker en projektkoordinator för ordnandet av Fastlaskiainen i Vasa. Fastlaskiainen är ett traditionellt studieevenemang som arrangeras varje år under fastlagstisdagen i form av en pulkaåkningstävling mellan olika specialföreningar vid Fiskestranden i Vasa. 

För att ordna evenemanget på bästa möjliga sätt anställs en koordinator ansvarig för arrangemanget. Koordinatorn samarbetar aktivt med ÅAS styrelse för år 2025 i Vasa. Projektkoordinatorn får ett projektarvode på 300 euro och ÅAS generalsekreterare fungerar som koordinatorns förman.   

Arbetsuppgiften är koordinering och organisering av hela evenemanget tillsammans med samarbetspartners i Vasa. Följande arbetsuppgifter kommer att behöva delas upp och koordineras:

• Programplanering  
• Hantering av anmälningar (för föreningar)  
• Planering av kommunikation och marknadsföring   
• Ansökning av tillstånd, rekrytering av övervakare  
• Bokning av utrymmen, anskaffning av ljudsystem  
• Arrangemang kring städning  
• Utveckling av evenemanget  
• Slutrapportering  
• Övriga uppgifter enligt överenskommelse  

Uppdraget kräver initiativ- och samarbetsförmåga, förmåga att organisera och stresstålighet. Du bör själv kontakta styrelsen och kansliet vid behov av hjälp i dina uppgifter. Till din fördel räknas tidigare erfarenhet av att arrangera evenemang och kunskaper i finska, svenska och engelska. Om du har frågor kring något gällande arbetsuppgifterna ta kontakt med evenemang-abo@studentkaren.fi.  

Fritt formulerade ansökningar bör lämnas in per e-post senast 19.1.2025 kl. 23.59 till evenemang-abo@studentkaren.fi. Valet görs av ÅAS styrelse under sitt styrelsemöte följande vecka och arbetet inleds omedelbart efter att valet fastställts. 

Studentkåren söker en ordinarie medlem och en suppleant till FPV:s fakultetsråd.

I fakultetsrådet kan du vara med och bestämma hur pengar används i din fakultet, vilka utbildningar som finns tillgängliga och du kan vara med i att bestämma om ny akademisk personal.

Som representant är du lika mycket medlem som de som jobbar vid akademin.

Ingen tidigare erfarenhet om påverkansarbete behövs

Du behöver inte kunna mötesteknik, regler eller lagar. Du behöver inte heller ha erfarenhet av att påverka saker. Det viktigaste är att du vet hur det är att studera på ÅA just nu. Du är där för att ställa frågor, berätta om din vardag och fundera på hur andra studerande har det!

Ditt engagemang hjälper också till att bygga en starkare gemenskap på universitetet, där alla känner sig hörda och delaktiga. Samtidigt får du värdefulla erfarenheter och utvecklar färdigheter som ledarskap och kommunikation – något du kommer ha stor nytta av både under och efter studietiden. Din insats gör skillnad!

Ansök senast 15.1.2025 klockan 9:00 via detta formulär.

Studentkåren söker en studentrepresentant till delegationen för Åbo Akademi i Vasa. Som representant är du lika mycket medlem som de som jobbar vid akademin.

Delegationen arbetar med frågor som specifikt gäller campuset i Vasa.

Delegationen utvecklar Åbo Akademis kontakter med olika delar av samhället i Vasa och övriga Österbotten. Medlemmarna i delegationen utvecklar också samarbetet med övriga universitet och högskolor i regionen.

Uppdraget är arvoderat.

Ingen tidigare erfarenhet om påverkansarbete behövs

Du behöver inte kunna mötesteknik, regler eller lagar. Du behöver inte heller ha erfarenhet av att påverka saker. Det viktigaste är att du vet hur det är att studera på ÅA just nu. Du är där för att ställa frågor, berätta om din vardag och fundera på hur andra studerande har det.

Ditt engagemang hjälper också till att bygga en starkare gemenskap på universitetet, där alla känner sig hörda och delaktiga. Samtidigt får du värdefulla erfarenheter och utvecklar färdigheter som ledarskap och kommunikation – något du kommer ha stor nytta av både under och efter studietiden. Din insats gör skillnad!

Ansök senast 15.1.2025 klockan 9.00 via detta formulär.

Kontaktperson gällande uppdraget: studentombud Ellen Ijäs

Söker du bostad? ÅAS hyr ut det Knoellingerska hemmet från och med 1.3.2025.
Den nyrenoverade bostaden på 64 kvadratmeter är belägen på Klockringaregatan i Åbo.
Bostaden hyrs ut till en kårmedlem tack vare donatorn Carl Fredrik Erik Knoellinger, professor i nationalekonomi. Bostaden kan hyras av vilken kårmedlem som helst, men studeranden med nationalekonomi som huvudämne prioriteras.
Läs mer om bostaden på ÅAS hemsida under följande flik.
Ansökningar kan riktas till VD Susanna Häyry på vd@studentkaren.fi, deadline för ansökan är 22.1.2025.

Under hösten 2024 har ÅAS kunnat erbjuda sexualrådgivning åt alla kårmedlemmar genom individuella samtal och via frågelådan. Detta kommer att fortsätta, men endast med individuella träffar. Det här är den sista frågan ur frågelådan.
Man kan fortsättningsvis ta kontakt och boka en tid genom att skicka e-post till nora.moller@abo.fi.
Här nedan finns sista frågan och svaret. Sexualrådgivare är Nora Möller.

Fråga: Jag har varit i ett förhållande i ett år och nu har synliga symtom på kondylom uppträtt (jag har kontaktat en läkare). Vi har haft oskyddade samlag under ett års tid, och min partner (kvinna) har inga synliga symtom och har fått HPV-vaccin som ung. Min fråga är: hur bör vi agera i förhållandet? Är det sannolikt att min partner också har kondylom? Eller borde vi minimera risken och till exempel använda kondomer? Bör vi i så fall göra det för “resten av livet”?

Svar: Vad bra att du har varit i kontakt med läkare, det är alltid bra när man funderar kring något medicinskt. Kondylom hör till gruppen HPV-virus, men det finns över 200 olika sorter av HPV. Det HPV-vaccin som vi i Finland har så skyddar inte mot just den variant som kallas kondylom. Däremot bidrar vaccinet till att skydda mot cancer.

Det är möjligt att din partner har blivit smittad, men man ska komma ihåg att kondylom är ofarligt. Kondylom är mycket vanligt, ca 80% har det, och för de allra flesta så är det symptomfritt och gör heller ingen skada i kroppen. De vanligaste symptomen för kondylom är små vårtor på underlivets hud och slemhinnor eller i analen. Vårtorna kan förekomma både på utsidan och insidan av kroppen. Om vårtorna är på insidan av kroppen kommer man antagligen inte att märka dem. Vårtorna går ofta över av sig själv. Den version av HPV-viruset som kallas kondylom liknar väldigt mycket andra versioner som kan synas i form av vårtor på andra delar av kroppen.

Kondylomvårtorna kan ge upphov till sveda eller klåda, bland annat när man kissar eller har samlag. Genom att ta kontakt med läkare så kan man få hjälp med att bli av med symptomen, dvs vårtorna. Av kosmetiska skäl kan man också vilja bli av med dem, fastän man inte skulle känna smärta. En vanlig metod är att med receptbelagd medicin smörja in de drabbade områdena på kroppen. Eftersom det är receptbelagt så kan man också diskutera andra alternativ när man är i kontakt med läkare.

För att skydda sig mot olika typer av sexuellt överförbara sjukdomar så är kondom och/ eller slicklapp det bästa sättet att skydda sig. I just det här fallet kan ni ändå fortsätta ha oskyddat sex/ samlag. Kondylom kan smitta både medan man har symptom och när man inte har symptom. Kondom skyddar inte till 100 procent, främst av den orsak att den inte skyddar alla ytor som kan vara infekterade. Det kan också ta lång tid från det att man blir smittad tills att vårtor uppstår.

Om man testar positivt för en sexuellt överförbar sjukdom så är den allmänna regeln att ens (sex)partner också ska testa sig. I det här fallet med kondylom så är dock det inget som testas. Kondylom i sig så botar/ behandlar man inte eftersom det är ofarligt, men om man får symptom så kan man behandla symptomen. Efter att man har behandlat symptomen så kan de komma tillbaka senare i livet men det är inte heller säkert att de gör det. Kondylom i sig alltid finns kvar i kroppen. Fastän man inte testar för kondylom om det inte finns symptom, så är det alltid bra att testa sig för andra sexuellt överförbara sjukdomar om man inte har gjort det efter att man har haft en ny sexpartner.

Sammanfattningsvis så går det inte att säga med säkerhet om din partner har eller inte har kondylom. Det är förståeligt om det känns osäkert att inte veta med säkerhet, men det är alltså ofarligt och mycket vanligt. Det är således ingenting man behöver oroa sig över. Om symptom skulle uppkomma så får man hjälp via läkaren. Ni kan fortsätta leva ert liv som vanligt, och ni kan fortsätta att ha sex utan kondom.

ÅAS söker två personer för att komplettera styrelsen 2025. De två personerna vi söker kommer fungera som styrelsemedlemmar i Vasa. De nya styrelsemedlemmarna väljs av fullmäktige.

Har du funderat på hur du kan jobba för en bättre studievardag? Skulle du vilja organisera evenemang, skapa nya studenttraditioner och upprätthålla gamla? Vill du påverka hur undervisningen ska se ut i framtiden, både inom Åbo Akademi och nationellt? Har du grafiskt öga och är intresserad av att skapa innehåll till sociala medier? Eller kanske du vill vara med och skapa kontakter till närings- och arbetsliv? Men framför allt, vill du ha ett extremt roligt och lärorikt år? 

Då är kårstyrelsen definitivt något för dig! Vi söker två personer till Vasa för att komplettera styrelsen 2025. Uppdraget ger ett månatligt arvode på 650 € för styrelsemedlemmar. Styrelsen förväntas kunna jobba under kontorstid och ibland delta i kvälls- och veckoslutsevenemang. Styrelsen jobbar i tätt samarbete med ÅAS personal. 

Observera att ÅAS använder svenska som arbetsspråk. Du som söker bör ha goda kunskaper i svenska och övriga språkkunskaper ses som en merit. 

Gör något nytt och annorlunda – sök till ÅAS styrelse 2025! 

Följande poster och ansvarsområden finns:

Intressebevakning  

• Studierelaterade ärenden inom Åbo Akademi (ÅA) Vasa (Intressebevakning gällande studier, campusutveckling, Studentrepresentanter)
• Lokala socialpolitiska ärenden (Studerandes ekonomi i Vasa, Välmående hos studerande i Vasa, Studenternas Hälsovårdsstiftelse (SHVS))

Kommunikation  

• Kommunikation (Koordinera styrelsens kommunikation)
• Företagsamarbete (Samarbetsavtal och samarbeten utanför avtal)
• Stadsrelationer (Kontakt till Vasa stad, Samarbete med andra student- och studerandekårer i Vasa) 

Studentkultur Vasa 

• Utveckling och tryggande av studieliv (Utbildningar för studerande och föreningar, Projektmedel) 
• Evenemang Vasa 
• Specialföreningar (Specialföreningsmedel)
• Inkludering (Tryggare rum principer, Handlingsplan för tryggare studiekultur, Riktlinjer för kontaktpersoner)

Styrelsen delar upp de olika ansvarsområdena internt.

Observera att styrelsen 2025 har sitt konstituerande möte ännu under 2024 och delar upp posterna internt. De ansvarsområden som finns för de två styrelsemedlemmarna vi söker beror därför på vad som besluts under styrelsemötet.

Information för den som kandiderar 

Skicka in en fritt formulerad intresseanmälan per mejl till styrelseordförande Jonne Kunnas (so@studentkaren.fi). Din ansökan bör ha kommit in senast 19.12 kl. 14.00.

Din intresseanmälan bör med fördel innehålla: 

• Namn 
• Bild 
• Kort beskrivning av dig själv 
• Varför du ställer upp 
• Vilket/ vilka ansvarsområden du är intresserad av

Hur går styrelsevalet till? 

Fullmäktige väljer personer för att komplettera styrelsen 2025.

Ifall vi får in fler än två ansökningar ordnas aftonskola för kandidaterna, mer information ges i det fallet åt kandidaterna.  

Styrelsekandidaterna får svara på sex frågor, fyra av dem finns på vår hemsida och två blir överraskningsfrågor. 

Frågor? Kontakta oss 

Vi svarar gärna på frågor och vi hoppas på att se just din ansökan i våra inkorgar! Det är också fritt fram att hälsa på vårt kansli i Havtornen och Kåren. 

Ärade studerande, ärade publik. 

Vi är samlade här kring gravarna för att minnas dem som stred för Finlands självständighet och demokrati. För att minnas dem som stupat har vi som tradition att tillsammans gå med fanor och facklor till hjältegravarna. 

Traditionen där studerande går i fantåg härstammar från den svenska studentkulturen på tidigt 1800-tal. Föreningar ville då representera sig med fantåg för skojs skull. Detta utvecklade sig med årens lopp till att fantåg blev en etablerad del av studenttraditioner, universitetets ceremonier och självständighetsdagen.  

 
Fackeltågen skapades efter andra världskriget i Finland. I Helsingfors har fackeltåg ordnats sedan 1951 och här i Åbo sedan 1957. Syftet har alltid varit att minnas dem som stupat i kriget; speciellt de studerande och vänner som gick till fronten. Under vinterkriget och fortsättningskriget stupade totalt 53 kåreniter.  

 Minnesstunder spelar en viktig roll i att minnas dem som varit nära oss och som bidragit till vårt samhälle. År efter år bjuds veteranerna till presidentens slott för att dela med sig av sina historier från fronten och tiden efter. Antalet deltagande veteraner minskar år efter år, och snart är detta en del av historien. Hur ska vi komma ihåg händelserna i framtiden då ingen berättar om dem? Varken vi, våra vänner eller föräldrar kan återberätta dessa historier som veteranerna. Vi kan inte måla upp en bild av det som egentligen hänt och vad krig egentligen innebär.  

 
Även om vi i framtiden inte hör historierna direkt från dem som levt under kriget, har vi ett ansvar att försöka förstå oss på allt det hemska som krig innebär. Otaliga liv offrades för att behålla vår självstyrande makt i landet. Vårt land styrs av en folkvald riksdag. Även den kultur vi lever i bygger på demokrati som idé. Varje förening, sportklubb och lokala organisationer går till val för att välja den som bestämmer. Vi får inte bara bestämma om vem som styr vårt land, vi får också bestämma vem som styr stora delar av vår vardag. Då vi bestämmer tillsammans, har vi ett ansvar att utveckla vårt samhälle så att det gynnar oss alla. 
 

En av flera faktorer som leder till krig, är ett splittrat samhälle. Dagens samhälle blir alltmer polariserat, grupper sätts emot varandra. Vi anser att vi är bättre än den bredvid oss, eller att den andra är skyldig till något dåligt i vårt eget liv. Men detta går att förhindra! För att inkludera andra och minska polariseringen måste vi lyssna på varandra och ta i beaktande andra tankar än våra egna. Vi behöver också uttrycka vår egen åsikt för att den ska tas i beaktande. Så här bygger vi vidare på det demokratiska system vi har och säkerställer att vårt samhälle gynnar oss. 

Vi vill bära vidare det arv vi fått av dem som stupat i kriget. Traditioner knyter ihop vårt moderna samhälle till vår historia. Vi ska inte vara rädda att utveckla traditionerna, för allting var inte bättre förr. Vi ska inte heller glömma bort det som hänt innan oss. Jag uppmuntrar att vi alla följer med det som händer nu i vårt samhälle och i världen runt oss.  

Med hjälp av våra åsikter och våra insatser till samhället upprätthåller vi fred och ökar jämlikheten. Detta gör att vi kan leva våra liv på ett sätt som var och en önskar. 

Med denna uppmaning vill jag önska er en fin självständighetsdag!  

SO Jonne Kunnas 

Ärade närvarande, studerande och kära vänner. 

Det har gått 107 år sedan Finland blev självständigt, och med veteranernas åldrande är det viktigt att minnas deras arv. Vi får inte glömma vår historia eller de uppoffringar som våra krigsveteraner har gjort för vårt land. Veteranerna, som både kämpade för Finlands självständighet samt var med och byggde upp vår nation efter kriget.  Vi får inte heller glömma Lottorna, som hade en ytterst betydelsefull roll under kriget och som med sitt arbete bidrog till landets försvar. Låt oss inte glömma! 
 
Vid den nationella veteranfesten i Vasa i våras var temat att bevara veteranernas arv. President Alexander Stubb sade i sitt tal att “Finlands nuvarande välfärd inte skulle vara möjlig utan veteranernas ovärderliga uppoffringar”. Flera generationer, inklusive min egen, har fått födas, växa upp och leva i ett självständigt Finland och har sluppit uppleva krigets fasor. Kanske är det därför lätt att ibland ta självständigheten för given. 

För mig betyder självständighet frihet och trygghet. Jag är stolt och oerhört tacksam över att jag har fått växa upp i ett självständigt Finland. Den finska naturen med sina skogar och sjöar, finskheten och bastun – allt detta är jag tacksam för. Jag är också tacksam över att få stå här framför er och tala om Finland, och jag är tacksam att ni har kommit hit för att tillsammans fira Finlands självständighet. 
 
När jag tänkte på självständighet och dess historia kände jag att det var viktigt att samtala med någon som har upplevt kriget och tiden före självständigheten. Jag satt en lång stund med min nittiofemåriga fammo och lyssnade på hennes berättelse. 

 
När vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen slutade i fred den 13 mars 1940 behöll Finland sin självständighet, men villkoren var hårda. Den unga, självständiga nationen tvingades avstå från mer än 10 procent av sitt territorium, och från de områden som överläts, evakuerades nästan en halv miljon människor. Min fammo Elma Nousiainen, var en av dem. 

Hon var då sju år gammal och gick i folkskolan i sin hemstad Wärtsilä i Karelen. Nyheten om freden innebar inte bara lättnad, utan också en stor, plötslig förändring i min fammos och hennes familjs liv. 
 
Trots sin höga ålder minns min fammo den dagen tydligt ännu idag. 
 
Hon beskriver hur solen sken klart på himlen, och efter flera frostiga nätter var snön hård och bärande. Hon beskriver fredens inträde som otrolig och nästan overklig. De ständiga flyglarmens sirener hade hållit min fammo och hennes familj på helspänn, och därför kändes tystnaden som freden förde med sig nästan för stillsam. Tystnaden och avsaknaden av artilleri förvånade familjen, och de skyndade sig in för att sätta på radion, där de hörde nyheten om fredsdeklarationen. 
 
Kort därefter knackade soldater på dörren och meddelade att gränsen skulle stängas och att evakueringen skulle börja inom några timmar. Till och med den bulldeg som min fammos mamma hade gjort samma morgon blev kvar på köksbordet. Min fammo och hennes familj var tvungna att lämna sitt hem och sina ägodelar i all hast och ta sig till tågstationen, där de fick veta att resan skulle gå västerut, till Österbotten ända till Vasa. 

 
Den första tiden i Vasa hade sina svårigheter. Min fammo kände ingen, och i skolan kallade pojkarna henne för ”ryss”, men så småningom vande sig familjen Nousiainen vid sitt nya liv här i Vasa. Vasa blev ett nytt livstidslångt hem, men min fammo har aldrig glömt sitt hem i Karelen och sina karelska rötter. 
 
När jag frågade fammo vad självständighet betyder för henne svarade hon kort: frihet och rätten till självbestämmande. 

Avslutningsvis vill jag ännu en gång hedra och tacka krigsveteranerna och Lottorna för deras ovärderliga insatser för vårt land. Ert arv är en ständig påminnelse för oss om vikten av att värna om vårt land och den frihet ni säkrade för oss alla. 
 
Tack för att mitt hemland är ett fritt Finland. 
Ett hemland där du, jag och alla vi får bo tryggt och fritt. Låt oss tillsammans minnas och hedra vår historia. Så låt oss inte glömma! 

Styrelsemedlem Sini Eriksson

Under hösten 2024 erbjuder ÅAS sexualrådgivning åt alla kårmedlemmar. Man kan antingen ta kontakt och boka en tid (skicka e-post till nora.moller@abo.fi) eller lämna en fråga i frågelådan. Svar på frågorna publiceras i regel varannan fredag på det språk som frågan har ställts. Det här är den näst sista frågan med svar.
Här nedan finns sjätte frågan och svaret. Sexualrådgivare är Nora Möller.

Fråga: Hur kan jag introducera nya idéer och fantasier för min partner utan att pressa?

Svar: Det kan kännas både spännande och nervöst att introducera nya idéer och fantasier gällande sex till ens partner. Om det är någon man känner relativt väl så kanske man redan har en magkänsla om vad hen tänker och tycker om olika saker. Samtidigt så är det viktigt att inte anta – man kan bli (positivt) överraskad, sex och sexualitet kan upplevas som känsliga och då kanske man inte vågar säga saker rakt ut vad man tycker trots att man känner varandra väl.

När man vill introducera nya idéer för sin partner lönar det sig att göra det utanför själva sexet och i en situation som inte är sexuell i sig själv. Då är det lättare för den andra att kunna ta sig en funderare och uttrycka hur man känner utan att känna press på att säga ja bara för att det känns som att man redan är i den situationen. För den som vill introducera något nytt är det viktigt att uttrycka det som ett förslag och inte som ett krav. Det behöver inte heller vara ett direkt ja eller nej, kanske en viss idé kanske skulle vara roligt att prova på under vissa omständigheter eller i framtiden. Då kan man återkomma till det senare. Ett nej är ändå ett nej.

Det kan också vara en fördel att börja smått om man är osäker på hur den andra kommer att reagera. Man kan ställa öppna frågor och tala i mer allmänna ordalag för att få en start, men det är lättare för den andra att uttrycka hur man ställer sig till ett förslag om det är mer specifikt. Om man inte vet hur man ska påbörja en diskussion kan man säga att man läste/ såg/ hörde om något och fråga vad den andra skulle tycka om det.

Ifall man som partner möts av att den andra berättar om sina fantasier och kanske uttrycker att hen skulle vilja förverkliga någon av dem så är det viktigt att man inte uttrycker äckel eller andra starkt negativa känslor gentemot den andra och hens idéer. Fast det är något som känns rent av motbjudande så är det bättre att uttrycka ens nej på ett mildare sätt så att ens partner inte upplever det som att reaktionerna riktas mot hen som person eller så att hen blir rädd för att i framtiden uttrycka förslag och önskemål. Kom ihåg att för den som föreslår något nytt kanske det inte är så lätt att föra det på tal heller, eller svårt att medge att det finns saker man skulle vara intresserad av att prova på tillsammans.

Som i alla diskussioner är det viktigt att bemöta den andra med respekt och utan att döma den andra. Genom att bekräfta den andra och den relation man tillsammans har så skapar det en tryggare utgångspunkt när man vill ta upp något man eventuellt skulle vilja prova på. Där är det också viktigt att följa med den andras reaktion och ha spelöga. Sedan behöver det inte heller vara så allvarligt, sex med ens partner är ju förhoppningsvis något roligt och den kan ju hända att den andra väldigt gärna testar nya idéer.