Skippa navigering

Kategoriat

Ärade Greve Per Brahe,
och kära studerande,
Studere non debet valetudinem consumere – Att studera ska inte tära på hälsan. 

Studerandes mående är ständigt i diskussion. Vid det här laget känns det nästan som ett uttjatat ämne – med mer av en politisk betydelse än en som verkligen betyder något för studerandena själva.

Det ska finnas möjlighet för alla att studera utan att behöva kompromissa med sitt välmående eller att det sker på bekostnad av ens hälsa. Ändå verkar många acceptera detta som en del av studielivet. Nedskärningar i studerandes sociala trygghet verkar argumentera för samma sak; det hör till, man ska klara sig, man har ett privilegium i att studera, så studera.           

Vi behöver inte och ska inte acceptera en hög stressnivå, ångest eller nedstämdhet bara för att vi studerar, så ska det inte vara. Det ska finnas tillräckligt förebyggande stöd och andra stödtjänster för att vi ska kunna må bra under studietiden. Att studera bör främst vara någonting roligt – vi är här för att lära oss, inte för att kämpa oss igenom. 

Ofta när man hör andra berätta om sina tidigare studieliv minns de mestadels tillbaka till gemenskapen, föreningslivet och allting medföljande dessa. Det var det jag såg fram emot med min studietid, att uppleva allt det. Nu tror jag att de flesta innan de ens börjar studera känner tyngden av hur studerande mår mer, än det som jag tidigare hört om allt det roliga som kommer med att studera.

Omständigheterna måste ändras till att studierna, att studera, inte ska innebära att man mår dåligt. Studier ska leda till att man mår bra. Då man gör högskolepolitiska beslut ska man komma ihåg detta. Speciellt nu, då fokus inom universiteten sätts på en stark genomströmning och kostnadseffektivitet i och med den nya finansieringsmodellen för universitet och yrkeshögskolor.

Jag önskar och hoppas att alla som har privilegiet att bestämma om studerandes framtid verkligen förstår innebörden i Studere non debet valetudinem consumere – Att studera ska inte tära på hälsan. Studier och studielivet ska få en att må bra. Gör besluten därefter.


Emilia Melén
Styrelseordförande
Åbo Akademis Studentkår

 Åbo Akademi meddelade för två veckor sedan om övergång från fysiskt betyg till elektroniskt betyg. Detta har väckt mycket känslor bland studerande då den röda mappen och det fysiska betyget har ett högt kulturellt och känslomässigt värde. Åbo Akademis studentkår har under våren och hösten fört diskussioner med Åbo Akademi där vi argumenterat för att hålla kvar det fysiska betyget. Som styrelseordförande vill jag lyfta fram några tyngdpunkter utifrån diskussionerna och studentkårens åsikter om saken. 

Till en början vill jag tydliggöra skillnaden mellan betyg och betygsmapp. Då jag talar om betyg menar jag endast det juridiskt bindande dokumentet som bevisar examination från utbildningslinjen och vitsorden från kurserna. Med betygsmappen talar jag om den mappen där betyget är satt inför betygsdimissionen. 

Åbo Akademi är sista universitetet i Finland som går över till ett elektroniskt betyg. Detta underlättar i hög grad administrationen på universitetet, en elektronisk databas kan nämligen användas för förvaring av originalbetyg. Dessutom är det lättare och snabbare att godkänna betygen. Åbo Akademi påpekar också att ett betyg i elektroniskt format passar bättre in i dagens arbetsansökningsprocesser. En annan stödjande faktor är att giltighetsgranskningen också effektiviseras av ett elektroniskt formaterat betyg.  

De tidigare fysiska betygen är giltiga då de är av specialpapper, har ett sigill, en vattenstämpel och underskrift. Samtidigt som de är otroligt fina är de väldigt arbetsdryga att tillverka och förvara. Jag själv som studerande värdesätter dessa betyg något otroligt men kan också se den stora nyttan i övergången till ett elektroniskt betyg. Specifikt möjligheten att flytta över de juridiskt bindande dokumenten från pappersdokument i ett lager till en elektronisk databas känns som en vettig riktning. En stor del utexaminerade studerande har dessutom önskat en elektronisk version av betyget.  

Hur blir det med de fysiska betygen då? Vi är många som vill ha dessa också. Studentkåren anser att det är viktigt att möjligheten till både fysiska och elektroniska betyg finns för alla studerande enligt behov och önskemål. Studentkåren har föreslagit till Åbo Akademi att alla studerande ska ha rätten att gratis beställa en fysisk kopia av betyget hem och till betygsdimissionen. Åbo Akademi har tagit emot förslaget och kommer att erbjuda det som en möjlighet. Hur kommer betyget att se ut? Det officiellt bindande betyget är det elektroniska betyget som man får en fysisk kopia av. Studentkåren önskar att det gamla fina pappret med vattenstämpel, sigill och underskrift fortsättningsvis skulle vara möjligt att få ifall man önskar detta.  

Tillbaka till den välkända mappen. Åbo Akademi har länge haft i användning en fin röd mapp med ÅA stämplat i silverfärg och två guldfärgade tofsar hängandes från den. Mappen är oerhört stilig och skiljer sig markant från flera universitets vita kartongmappar. Studentkåren kommer fortsättningsvis att starkt förespråka att behålla mappen för betygsdimissioner. Studentkåren anser att mappen tillför ett kulturellt värde till betygsdimissionens festligheter. 

Styrelseordförande Jonne Kunnas

Idag den 24 oktober firar vi Den avgiftsfria utbildningens dag. Utbildning är till för alla, oavsett socio-ekonomisk bakgrund eller andra faktorer. I år vill vi uppmärksamma detta genom att ställa frågan ”Skulle du ha möjlighet att betala ditt barns utbildning?”.  

Det är inte en nyhet att det har blivit mycket dyrare att leva och studera i Finland. För många är det en enorm ekonomisk stress att balansera studier, arbete och fritid och många bekymrar sig dagligen för sin ekonomi. Många väljer att arbeta vid sidan av studierna och/eller ta lån för att få vardagen att gå runt men samtidigt oroar sig allt fler för ifall de kommer kunna betala tillbaka lånet. 

Föreställ dig en framtid där du nätt och jämnt klarat av att finansiera dina egna studier. Du har ett jobb men ditt studielån ska betalas tillbaka samtidigt som du kanske funderar på att köpa eller hyra en bostad och köper de saker du behöver i din vardag. Utöver det har du kanske andra skulder och utgifter, såsom bil och försäkringar. Skulle du då dessutom ha möjlighet till att spara ihop tiotusentals euro för ditt barns utbildning? 

I många andra länder är denna situation vanlig redan nu. I Finland har vi länge varit stolta över vår avgiftsfria utbildning och sett den som ett tecken på jämlikhet i samhället och möjlighet till social rörlighet. I verkligheten går vi dock alltmer mot att utbildningen de facto inte är avgiftsfri. Omgångar av nedskärningar och införande av läsårsavgifter har varit aktuella under året och fortsätter diskuteras. 

Alla branscher har inte garanterade jobbmöjligheter direkt efter examen och många hör heller inte till de högst avlönade. Där blir det en situation där man redan under studierna tvingas fundera på sin framtid och möjligheter att bilda familj och leva. I Finland lever idag cirka 118 900 barn i familjer med låg inkomst. Vad innebär det för jämlikheten i samhället och den sociala rörligheten om alla dessa inte kommer ha möjlighet till högskolestudier på grund av ekonomiska orsaker? 

Vi vill uppmärksamma vikten av kompetens i samhället och allas rätt till att studera och arbeta med det de är intresserade av. Studier och framtida arbetsliv ska inte bero på dina föräldrars ekonomi. På Den avgiftsfria utbildningens dag uppmuntrar vi därför alla att stanna upp och fundera på högskoleutbildningens roll i Finland och glädja sig över allt det som avgiftsfri utbildning innebär. Ett livskraftigt samhälle med ekonomisk tillväxt och social trygghet börjar med att vi har utbildade och kompetenta invånare. Vi bör därför fortsätta värna om vår avgiftsfria utbildning och allt gott det för med sig för framtiden. 

Amanda Byskata 

Åbo Akademis Studentkår 

Nu i början av läsåret finns det massor med lediga platser för studentmedlemmar i ÅA:s beslutande organ.

En studentrepresentant är en helt vanlig studerande som fått förtroendet att representera studerandes åsikter och synvinkel på möten med personal. I de allra flesta grupper har vi fler än en studentrepresentant så man behöver inte ensam lyfta upp studerandefrågor i diskussioner med de anställda.  

Alla som studerar till kandidat- eller magisterexamen på ÅA kan söka platserna och om man ska studera på ett visst ämne, fakultet eller ort skriver vi ut det. Lediga platser finns alltid listade här.

Vad är en studentrepresentant?

En studerande som får vara med och bestämma om saker på universitetet.

Hurdana uppdrag finns det?

Det finns väldigt varierande uppdrag, sannolikt får alla som är intresserade en plats i någon grupp under sin studietid. Det finns grupper som diskuterar en viss utbildningslinje, grupper som diskuterar ett visst tema, t.ex. hållbarhetsfrågor, och de grupper där det besluts om hur pengarna används, vem som anställs och hur utbildningarna ska ordnas (fakulteternas fakultetsråd och styrelsen för hela ÅA). Lista på alla grupper där det just nu finns studerande med hittas här.

Vad gör en studentrepresentant?

Får kallelse till möte och en ärendelista och ofta bakgrundsmaterial att läsa före mötet. Deltar på mötet, på plats eller distans beroende på gruppen. Viktigast är att vara förberedd före mötet och att våga säga sin åsikt under mötet.

Kan en gulis bli studentrepresentant?

Ja, det viktiga är att man är intresserad att på något sätt vara med och utveckla ÅA:s utbildningar och sina medstuderandes studievardag. Undantaget är egentligen bara ÅA-styrelsen där man behöver förhandskunskaper.

Vad förväntas av en studentrepresentant?

Att ha koll på vad som ska behandlas på mötet, våga fråga redan före mötet om något är väldigt oklart, fundera över ärendena också ur andras synvinkel än sin egen och säga sin åsikt och försöka påverka på mötet. Alltid får man inte det beslutet man vill men att prata om hur studerande har det just nu är alltid värdefullt att prata om med ÅA-personalen.

Hur mycket jobb är det?

De flesta uppdrag betyder några möten per termin. Förberedelsen är viktig och tar kanske en timme eller två om man läser material och diskuterar saker med studiekompisar. Möten brukar ofta ha utsatt sluttid och räcka ca två timmar.

Vad har man för nytta av att vara studentrepresentant?

Man lär sig mycket om hur utbildning planeras och genomförs, hur anställning av personal sköts, hur en stor organisation leds och allmänfärdigheter som att uttrycka sig och argumentera för sina åsikter. För uppdrag inom ÅA där man är vald av studentkåren fås ett ca 20 euros arvode per möte. Här finns listan på de arvoderande uppdragen.

Varför behövs studentrepresentanter?

Studerande vet hur utbildningarna och studievardagen är just nu. Då saker utvecklas och planeras är studerande experter på vad som fungerar och vad som stöder lärandet.

Kan jag söka en plats fast jag kanske blir utexaminerad eller åker på utbyte under mandatperioden?

Ja, det viktigaste är att ha engagerade personer på platserna. Det viktiga är att meddela i god tid om du inte mera kan sköta uppdraget.

Vad ska jag skriva i ansökan?

Berätta kort om dig själv och varför du är intresserad av att vara med och påverka. Enkla, konkreta formuleringar duger bra, som du skulle skriva till en kompis.

Hurdan utbildning får en studentrepresentant?

Då hela nya fakultetsråd eller andra grupper utses håller ÅA utbildning. Studentkåren har grundmaterial och olika träffar för studentrepresentanter och ordnar också utbildning t.ex. på hösten när nya universitetskollegiet är valt.

Vem hjälper om man inte förstår möteshandlingarna?

Gruppens sekreterare som skicka ut materialet kan ofta svara på frågor, “föredragande”, alltså personen som beskrivit ärendet från administrationens sida kan ge bakgrund och tilläggsinfo. ÅAS studentombud har som en av sina viktigaste uppgifter att hjälpa studentrepresentanter, man kan mejla eller ha en zoomträff och titta tillsammans på ärendena.

Kan man söka eller ha flera platser?

Ja, man kan söka om fler än en plats samtidigt. Om man har en preferens om vilken man helst vill ha kan man skriva ut det. Vi strävar till att ha så många aktiva som möjligt men inget hindrar att man har flera uppdrag parallellt.

Vem väljer representanterna?

Studentkårens styrelse eller fullmäktige. Många gånger finns det inte stor konkurrens om platserna så de flesta intresserade har en möjlighet att få ett uppdrag under sin studietid.

Vad är skillnaden mellan ordinarie och suppleant?

Om det finns både en ordinarie och suppleant så är ordinarie den som i första hand går på möten, suppleanten deltar bara om ordinarie inte kan.

När tar uppdraget slut?

När gruppens mandatperiod tar slut eller när man blir utexaminerad. Om man märker att uppdraget inte går ihop med flytt till annan ort eller heltidsjobb så kan man bli befriad och en ny representant väljs.

ÅAS studentombud sköter det administrativa kring valen av studentrepresentanter och svarar gärna på frågor också om uppdragen, var gärna i kontakt: petra@studentkaren.fi

Varmt välkomna tillbaka till ett nytt läsår! Styrelsen för Åbo Akademis Studentkår vill rikta en särskild hälsning till alla våra studerande, både i Åbo och Vasa. Höstterminen bär med sig nya möjligheter, äventyr och återföreningar på våra campus.

Åbo

Hösten är här!

I takt med att löven blir allt färggrannare blir också Åbos gator detsamma. Halare i rött, grönt, gult, blått och många andra färger fyller återigen kullerstensgatorna runtomkring domkyrkan.   

Det är gulisintagningssäsong och nyblivna studerande kan ses orientera sig runt på sitt nya campus. Biskopsgatan som varit relativt lugn under sommaren blir nu snabbt lika fartfylld som alltid. Äldre studeranden hittar också sakta men säkert tillbaka till studierummen, kafferummen, biblioteken samt föreningskanslierna och korridorerna fylls därmed av ivriga diskussioner om vad alla haft för sig under lovet.   

Lunchkö umgänget och trevligt lunchhäng är även tillbaka då Kårkaféerna öppnar igen på Arken, ASA, Aurum och Kåren. Helt ärligt, vad gör man inte för lite av Arkens bröd eller Kårens focaccia? 

Alla är vi lite ovana med allting då studierna kickar igång igen så kom ihåg att det lugnt och hinna njuta av höstens roligheter, ta en promenad längs ån, kanske med en take away kaffe från Fabbes eller möjligen en aura? 😉 Summa summarum, välkomna tillbaka till ett Åbo redo för studiestart och en fartfylld höst. Ha det roligt, mys så mycket ni hinner och kom ihåg att ta hand om varandra! 

Vasa

Hösten anländer till Vasa och med den kommer även studeranden till vårt havsnära campus. Snart fylls stadsbilden av färgglada halare och i luften ligger en känsla av förväntan och spänning.  
 
Medan gulisarna upptäcker studielivet så återvänder vi andra till våra välbekanta rutiner. Rutiner som Ollis-tisdagar, sitsar och häng i Hoviska (-parken), allt medan de nyinflyttade gulisarna upptäcker sin nya studiestad, Academill och förstås de anrika Havtornen vid havets kant.  
 
Bland alla studerande hörs ett sorl av förväntan på den kommande hösten, och vad dess stämningsfulla kvällar kommer föra med sig. Stunder av gemenskap mellan nya som gamla vänner medan man kanske syr ett par halarmärken på halaren och bläddrar fram nästa evenemang i Studiestödets kalender.  
 
Sakta men säkert drar hösten igång, och vi önskar att ni alla får njuta av det bästa med studielivet: gemenskap, vänner och nya äventyr. Våga prova något nytt, kanske prata med någon du inte känner, och framför allt – ha roligt! Ta hand om dig själv och njut av hösten!

Har du stenkoll på EU eller känner du att du inte riktigt vet eller bryr dig? Oavsett din kunskapsnivå har du kanske märkt att det i år är dags för EU-val.

I EU-valet väjer vi 15 ledamöter till Europaparlamentet (EU-parlamentet), ofta kallade meppar (Member of the European Parliament = MEP) som har till uppgift är att företräda folkets intressen när EU stiftar sina lagar och se till att andra EU-institutioner fungerar demokratiskt. Kort förklarat är EU-parlamentet ett av EU:s två lagstiftande organ och tillsammans med företrädarna för medlemsländernas regeringar i rådet är parlamentet ansvarigt för att anta unionslagstiftning. EU-parlamentet ansvarar även för att anta EU:s årliga budget. 

EU-parlamentet har således en mycket viktig roll inom EU och EU-valet är din chans att påverka genom att rösta in finska ledamöter. I EU-valet fungerar hela Finland som ett valområde och de som väljs in företräder därför hela Finland och du kan välja att lägga din röst på den kandidat du vill. 

Röstning 

För att rösta i EU-valet krävs endast att du är finsk medborgare och att du senast på valdagen fyllt 18 år. Du kan rösta både i Finland och utomlands utan att behöva registrera dig på förhand. Om du inte är finsk medborgare men medborgare i ett annat EU-land och är fast bosatt i Finland kan du också rösta 

Förhandsröstningen i Finland börjar den 29 maj 2024 och slutar den 4 juni 2024. På valdagen den 9 juni 2024 får de röstberättigade endast rösta i sin egen vallokal. Röstning sker i den vallokal som står på det röstkort som du får hemskickat före valet. På valdagen har vallokalerna öppet kl. 9.00–20.00. 

Du kan också förhandsrösta utomlands. Förhandsröstningen utomlands börjar den 29 maj 2024 och slutar den 1 juni 2024. Här hittar du listan på var du kan rösta utomlands.

Du kan även brevrösta genom att beställa brevröstningshandlingar i förväg. Du hittar mera information på vaalit.fi.

Varför rösta? 

Valdeltagandet i EU-valet i Finland brukar vara på den lägre sidan men EU-valet är din chans att påverka Europas framtid. EU-valet kommer påverka dig i allra högsta grad och du har flera goda orsaker till att använda din röst. Ungefär 40 av den årliga lagstiftning som sker i Finland har sin grund i EU-beslut. Eftersom EU-parlamentet är ett av EU:s två lagstiftande organ har du alltså möjlighet att påverka också lagstiftningen i Finland genom att rösta i EU-valet. 

Några frågor som kommer vara högst aktuella under de kommande 5 åren är klimat, säkerhetspolitik och teknologi. Om du anser att de här frågorna är viktiga för dig har du alltså all orsak att använda din röst. Europas och Finlands framtid kommer formas av de beslut som tas, använd din röst annars bestämmer andra åt dig. 

Valkompass 

Om du vill kolla vilken kandidat som tycker som dig i olika frågor kan du fylla i en valkompass, exempelvis YLE:s eller någon annan. Här hittar du YLE:s valkompass.

Missade du studentkårernas tal från mösspåläggningen? Ingen fara! Du kan ta del av dem här!

Did you miss the student unions’ speeches from the graduation hat ceremony? No worries! You can read them here!!

Mösspåläggning, Åbo:  

Jonne Kunnas, styrelseordförande för Åbo Akademis Studentkår:  

“Studenter, våren är här, mössorna på! 

Det gläder mig att se så många här på Vårdberget, i detta fina väder för att fira Wappen tillsammans. Walborg är en gammal tradition med politik och festligheter vars rötter räcker flera hundra år bakåt. Men själva studentfestligheterna flyttades till sista april då första maj blev allt mer politisk på 1800-talet. 

På tal om politik, gör det mig ledsen att se, att regeringen kontinuerligt bestämmer sig för att skära ner från studerandens finansiering. Beslutet från aprils ramförhandlingar är historiskt dåligt för studeranden och et uppskattas att påverka Åbostudenter med 1400 € i året. Den här riktningen är ohållbar med tanke på att regeringen samtidigt vill öka högutbildningsgraden från 40 % till 50 %. En hög högutbildningsgrad behövs för att upprätthålla och utveckla landet. 

We are here to celebrate Walborg, a time to welcome spring and to look forward to summer, but also to share our political thoughts. The recently passed cuts in student benefits are unsustainable and contradicting to the plans on increasing the percentage of higher education in Finland. I hope we together can change this for the future. Regardless I wish you all take time today to celebrate, meet new people and to have fun with friends and people you love. 

Genom livets sorg och skoj är det viktigaste att man delar med sig stunderna med de nära och kära. Det är fint att se att så många samlats hit och fira våren. Jag har haft fint väder bokat i kalendern sedan januari och det fick vi. Se till att ha fina diskussioner och njut av sällskapen idag. Jag önskar er alla den bästa Walborg!” 

Mösspåläggning, Vasa:  

Emma Lehtonen, styrelseordförande för Vasa Universitets Studentkår:  

“Arvoisat vapun juhlijat, opiskelijat ja kaupunkilaiset. 

Tervetuloa tänne Topelius patsaan ympärille seuraamaan patsaan lakitusta sekä juhlistamaan vapunaattoa kanssamme. 

Yhdistämme vappuun usein siman ja munkit, serpentiinin ja vappupallot. Monille meistä vapun perinteiseen kuuluu myös valkolakit sekä vappupiknik. Monille opiskelijoista taas vappu saattaa olla useamman viikon kestävä jakso, joka kokoaa meidät juhlistamaan päättyvää lukuvuotta yhdessä.  

Näin juhlimisen keskellä on hyvä muistaa, että vappu on muutakin kuin vapaapäivä kalenterissa. Se on perinteinen työn ja työläisten juhla, jonka juuret ovat lähtöisin jo 1800-luvun lopulta. Vappu muistuttaa meitä yhteisöstä, yhteisöllisyydestä ja työn arvostuksesta. Alun perin vappu onkin syntynyt työläisten huolesta työolojen parantamiseksi ja siitä seuranneista mielenosoituksista. Juhlalla on siis edelleen merkityksensä, sillä työntekijöiden oikeudet ovat olleet pinnalla keskusteluissa myös tänä vuonna. 

Vappu on myös kevään ja uuden alun juhla, jolloin luonto alkaa kukkimaan. Zacharias Topelius, kirjailija ja runoilija, jonka patsaan ympärille olemme kokoontuneet, oli tunnettu saduistaan. Hän kirjoitti keväisestä luonnosta satukokoelmassaan “Lukemisia lapsille”:  

“Nythän Kevät asuu seudullamme,  

kantaa meille kukkiaan. 

Poimikaamme kukat, 

saattakaamme Peikot piiloon taantumaan! 

Ja kun tulee sade uus, 

kirkastuupi vihannuus. 

Nythän Kevät asuu seudullamme. 

kantaa meille kukkiaan.” 

Julia Michelsson, styrelsemedlem i Åbo Akademis Studentkår: 

“Många evenemang och gött folk” – Det var det som utlovades som studerande i Vasa.  

Ryktet om Vasas goda studieliv nådde mig ända till min lilla holme, Åland. 

Det råder ingen tvekan om att Vasa är en bra studiestad –  Här är var femte invånare en studerande, vilket motsvarar en siffra på cirka 14 000 studerande som hittat sitt hem i Vasa, Finlands soligaste stad. 

Om jag skulle beskriva Vasa som studiestad med några enkla ord, skulle det vara följande:  

  • lagom stort  
  • vacker natur 
  • stark studiegemenskap 
  • obegripliga dialekter  

När jag nu blickar tillbaka på min studietid i Vasa, tänker jag varken på deadlines eller tentor. Jag tänker på Ollis-tisdag, sitz och årsfest. Jag tänker på Pampas, Fastlaskiainen och såklart – Vappen.  

Precis som utlovat, har jag de tre senaste åren fått ta del av “många evenemang och gött folk”. Låt oss idag vara extra tacksamma över vår fina studiestad, Vasa, och låt oss dela vår glädje inför Vappen tillsammans!” 

Otto Mäkiniemi, styrelseordförande för Vasa Yrkeshögskolans Studentkår: 

“As students, we stand as one. Our vibrant community pulsates through our city resonating in our traditions and having our voices heard on campus and in the town hall. We are at the heart of Vaasa’s culture – Our colorful overalls are a staple in the city’s street view, rain or shine. 

Our strength lies in our diverse and multilingual community, which serves as a cornerstone rather than a weakness. Together we are stronger and more united. This is evident in our presence here today: Representatives from 3 different schools and 3 different student unions. A united front – Beyond campus lines, study fields and language barriers, we work together for a better tomorrow, as students – For students. 

May Day is the day to reflect on the past year – The highs and the lows. Another academic year in the books. Be proud of yourselves – You have earned the right to relax and take some time for yourselves. 

As we begin our May Day celebrations, remember to enjoy and cherish these moments. While our time as students might be brief, the memories forged during this time will last you a lifetime.”

Kära aktiva och forna kårmedlemmar, och alla som delar glädjen inför vappen,  

Den traditionsenliga vappen är nu inte ens ett stenkast bort! Det är dags att dra på halaren, leta fram den vita mössan och förbereda sig för att fira med glädje och gemenskap. Vappen är en högtid som för många markerar vårterminens slut. Det är en tid då vi ofta reflekterar över alla de underbara minnen vi delat under det gångna läsåret.  

Jag vill ta tillfället i akt att hylla er studerande. Att studera medför sina utmaningar, allt från ekonomiska frågor till krävande studieprojekt. Ge er själva en klapp på axeln för det arbete ni har lagt ner under detta läsår, som snart når sitt slut. 

Jag vill även rikta ett stort tack till alla specialföreningar som arbetar hårt med att planera evenemang och aktiviteter, och ger andra studerande möjligheten att träffas och ha roligt. Ert engagemang är ovärderligt för att skapa en livlig och inkluderande studiemiljö! 

Låt oss fira vappen med glädje och stolthet!

Valborgsmässoafton, vappen, walpurgis, valborg och allas vår kära wappen. Kärt barn har många namn minsann! 

Varje år, samma dag, den sista april, är det återigen dags för samma rabalder. Vart ska man gå på middag, vart eller till vem ska man gå på efterfest och vilken kö ska man ta sig till sedan? Det är fest, festligheter och ännu lite mera fest i luften. Veckorna innan har varit fyllda med roliga evenemang, det har funnits någonting för var och en. Ett stort tack till föreningarna som håller vår studentkultur inkluderande, minnesvärd och levande. 

Men nu är skumpan äntligen korkad, finskjortorna är på och studentmössan är nära till hands på väg uppför backen till Vårdbergsparken! 

Väl uppe på Vårdderget väntar Florakören och Brahe Djäknar på att få sjunga in våren medans föreningsfanorna och det traditionsenliga vappenfantåget anländer till raderna bakom dem. Folkvimlet på plats är fyllda av förväntan men tystnar snabbt då de tilltalas med orden “Studenter, våren är här, mössorna på”. De tusentals mössor som väntat redo till hands, sätts nu på, alla samtidigt, med glädje och iver, vårens första dag är här!  

Det finns en sång om vårens första dag och den råkar heta, inte så oförväntat “Vårens första dag” av Laleh. Men den här sången råkar vara allt jag vill få sagt med detta blogginlägg, så här går den:

Vårens första dag 
Och jag vill va´ med 
Och jag vill va´ så med 
Så att jag kan se 
Att jag är en del av allt 

Vårens stora dag  
Och jag vill va´ med 
Låt mig leva längre 
Nu när jag kan se 

Kom våren, kom skratten 
Kom tårarna om natten  
Låt mig vara, låt mig vara lite till 
Jag är, jag är inte beredd att gå än 
Låt mig finnas, låt mig finnas lite mer

Vi får alla vara med, vara en del av allt, vi ser också att vi är det, genom våren och natten, tårarna men framförallt skratten. Varje år, samma dag, den sista april, välkomnar vi vårens första dag i väntan på nästa. 

Om man som studerande behöver tid till en gynekolog, hur gör man då?

Det beror på vilket ärende man har, hur gammal man är, på vilken ort man är skriven och om man är utbytesstuderande eller examensstuderande.

Studenthälsans (SHVS) service och vård finns till för alla examensstuderande (inte utbytesstuderande). SHVS har inte gynekologer anställda mera efter social- och hälsovårdsreformen men den vägen får du vid behov remiss till specialistläkare som t.ex. gynekolog.

SHVS har tidsbokning som görs via bedömning av vårdbehov. Det innebär att en hälsovårdare via telefon eller chatt ställer frågor och bedömer vilken typ av vård du behöver. Mer info här.

Bedömningen av vårdbehovet kan leda till att du får tid till en allmänläkare, om dina besvär anses kunna skötas av en allmänläkare. Du har rätt att be om och få tid till en kvinnlig läkare om du inte känner dig bekväm med att gå till en man.

En remiss till gynekolog från SHVS innebär att du får en tid från välfärdsområdet. Kön till gynekologtider brukar inte vara längre än 2–3 månader. I Åbo är det Egentliga Finlands välfärdsområde (Varha), i Vasa Österbottens välfärdsområde.

Ibland har SHVS långa köer men det är din rätt som studerande att få vård där, så var i kontakt genast då behov uppstår.

Om ditt ärende gäller gynekologbesök kopplat till preventivmedel och du är under 25 får du gratis preventivmedel via din hemkommun, detta gäller både de som är skrivna i Åbo och i Vasa.

Är du skriven på en annan ort kollar du upp om den orten erbjuder motsvarande service. I Åbo är preventivrådgivningen också gratis två år efter att man fött barn.

Utbytesstuderande får vård via välfärdsområdet och den egna hälsostationen.

Den här texten är ett försök att beskriva tjänsterna och din rätt till vård så enkelt som möjligt. Om du har fler frågor eller erfarenheter av att detta inte fungerar, var gärna i kontakt med studentombud Petra Lindblad som är den bland våra anställda som jobbar med välmåendefrågor; petra@studentkaren.fi