Kategoriat
I samband med att vi nu söker en ny styrelse för 2026 kommer årets styrelse att skriva korta bloggtexter om sina ansvarsområden och berätta lite mer om vad styrelsearbetet innebär.
Hejsan, det är Melina här!
I år har jag fått ansvara för studentkultur i Åbo. Studentkulturens beskrivning för i år har varit: evenemang och specialföreningar, utveckling och tryggande av studieliv, inkludering.
Men vad betyder detta och vad gör studentkultursansvariga på dagarna? Studentkultursansvariga har som uppgift att värna om studielivet. Det innebär bland annat att utveckla studenttraditioner, skapa möjligheter till engagemang och samhörighet samt hålla kontakt med olika föreningar. Detta görs genom att ansvara för studenttraditioner, utveckla studielivet och genom att aktivt hålla kontakt till specialföreningarna.
Traditioner skapar kontinuitet
Studenttraditioner som studentkulturansvariga håller koll på och organiserar är bland annat Fastlaskiainen, Vappen på Vårdberget, Wappmiddagen, Lilla Wappen, Gulnäbbsakademin, Specialföreningsmässan och alla fantåg. De traditionella, årligt återkommande Studenttraditionerna står på en stabil grund och det finns tydliga tillvägagångssätt för hur man ska komma igång för att organisera dem.
Traditionerna utvecklas hela tiden och man får fundera ut sätt som kunde göra traditionerna exempelvis mer inkluderande och tillgängliga. Ibland kan det kännas som att det finns för många regler man måste följa och att man inte alltid har möjlighet att påverka sitt jobb, så det lönar sig att ta ut kreativiteten där man har möjlighet!
Vi jobbar med inklusion genom praktiska åtgärder
I år har ett stort fokus gällande inkludering inom studentkulturen varit att få in mer engelska i sångblad och programblad under ÅAS evenemang. Jag har skrivit beskrivningar för vissa snapsvisor och sökt upp engelska verser till de snapsvisor vi sjungit under Wappmiddagen och Lilla Wappen. Genom att stegvis ta in andra språk i studielivet gör vi det mer inkluderande och tillgängligt för internationella studerande att ta del av traditionerna.
Årets längsta projekt – men också roligast
Studenttraditionen Vappen på Vårdberget är den tradition som tar längst tid att förverkliga. Arbetet för vappen börjar redan i februari så att allt ska hinna bli klart i tid. Det är en massa som ska fixas och sökas efter, bland annat ska man göra en räddningsplan, söka polislov, göra en avfallsplan och se till att det finns tillräckligt med soptunnor, och mycket mer.
Det har också funnits en hel del praktiska och roliga uppgifter. Jag gillar att vara kreativ så allt som har att göra med pyssel och att fixa fotoväggar har passat mig bra. Vappen på Vårdberget fyllde 100 år i år vilket jag ville synliggöra mer genom att visa upp hur vappen firats genom åren, det var kul att få läsa och kolla tillbaka på vappfirandet och fundera ut hur man bäst kunde dela det med andra.
Självständigt arbete betyder inte att man jobbar ensam
Vardagen består till stor del av att skriva mejl, delta i möten, planera och fundera kring evenemang eller annat aktuellt. Inom studentkultur arbetar man mycket självständigt, därför är det viktigt att komma ihåg att fråga efter hjälp då det behövs och vid evenemang se till att man vet var det behövs hjälp. Att kunna hålla sig organiserad är en stor fördel då det är mycket att hålla koll på samtidigt.
En mening som fastnat hos mig, och hjälpt mig, under året är ”allt löser sig på ett eller annat sätt”. Arbetet är stundvis stressigt, speciellt inför evenemang men samtidigt är det så otroligt roligt och givande. Man får vara kreativ, hitta på nya lösningar och lära sig enormt mycket nytt!
Melina Lindholm
Ansvarig för studentkultur
Åbo Akademis Studentkår
I samband med att vi nu söker en ny styrelse för 2026 kommer årets styrelse att skriva korta bloggtexter om sina ansvarsområden och berätta lite mer om vad styrelsearbetet innebär.
Hej, Emilia här!
Själv har jag i år haft rollen som styrelseordförande och tänkte därför dela med mig lite kort av hur det har sett ut för mig. Det har verkligen varit ett händelserikt och lärorikt år!
Styrelseordförandens huvudsakliga uppgift är att planera och leda styrelsens arbete. Det innebär bland annat att delegera arbetsuppgifter, följa upp och vid behov hjälpa de andra styrelsemedlemmarna i deras arbete. Ordförande fungerar också som chef för ÅAS generalsekreterare, som i sin tur är chef för personalen vid ÅAS.
Styrelseordförande håller i trådarna för styrelsens verksamhet
Styrelsen arbetar i hög grad som en helhet inom sina olika sektorer, tillsammans med personalen. De sektorer vi har vid ÅAS för tillfället är intressebevakning, studentkultur, företagssamarbete och kommunikation.
Styrelsen har en kontinuerlig verksamhet inom sektorerna som återkommer varje år, men varje styrelse arbetar också utifrån en verksamhetsplan, som innehåller projekt och fokusområden specifika för just det året. I verksamhetsplanen preciseras målen och riktlinjerna som styr styrelsens arbete. I år har vi till exempel haft kommunalval, meningsfullt medlemskap, medlemsenkät samt förnyelsen av ÅAS strategi, något jag själv har arbetat mycket med. Mycket av planeringen, delegeringen och uppföljningen som ordförande ansvarar för kretsar alltså kring verksamhetsplanen och den kontinuerliga verksamheten.
Möten ger struktur i vardagen
En central uppgift för ordförande är att planera framåt och skapa struktur i styrelsens arbete. Det innebär bland annat att förbereda och leda olika möten. Styrelsen har styrelsemöten varannan vecka, där fokus ligger på ekonomiska beslut, uppföljning av verksamheten, projektplanering och val av personer till olika uppdrag.
Utöver styrelsemötena leder man också andra möten under veckan. Veckan inleds vanligtvis med ett gemensamt möte med hela kansliet, där vi diskuterar vad som är aktuellt och avslutas med ett recapmöte för styrelsen. Styrelsen har dessutom sektorvisa möten under veckan tillsammans med personalen, där ordförande brukar delta. De veckor då vi inte har styrelsemöten brukar vi med styrelsen hålla workshops kring aktuella frågor – till exempel utlåtanden, ansvarsfördelningar eller pågående projekt.
Brett nätverk är viktigt för intressebevakning
Som ordförande är en av de viktigaste uppgifterna att upprätthålla kontaktnätverk till olika aktörer som påverkar studerandes vardag. Det handlar bland annat om att samarbeta med andra studentkårer, politiker, samarbetspartners och många fler.
En av de viktigaste kontakter du som ordförande upprätthåller är den till ÅA. En stor del av uppdraget är att se till att studentkårens intressebevakning vid universitetet sker i nära samarbete med ledningen. Du har regelbundna möten med rektorn, vicerektorerna, dekaner och prefekter, där man har möjlighet att lyfta fram och diskutera aktuella frågor som berör studerande. Dessutom träffar du regelbundet chefen för utbildningsservice, eftersom den enheten ansvarar för många funktioner som påverkar studerandes vardag.
I år har jag i min roll även haft mycket kontakt med kommunikationsenheten vid ÅA. Det har handlat om kommunikationen till studerande, koordinering av infotillfällen, diskussionstillfällen och svar på frågor i samband med omstruktureringen. Det här har enligt mig varit bland det viktigaste jag fått göra i år. Studerande har rätt att veta vad som händer vid deras universitet och studerandes röst ska höras!
Studenttraditioner kommer med festliga uppdrag
Som styrelseordförande får du också hålla tal vid olika traditionsenliga evenemang och akademiska tillställningar, vilket brukar vara roligt och minnesvärt. Till exempel håller du som ordförande tal under ÅAS mösspåläggning på Vappen, på årsfesten samt vid inskriptionerna i Åbo och Vasa.
Att vara styrelseordförande är ett roligt och otroligt givande uppdrag där man får lära sig massor och vara med och påverka studievardagen för studerande.
Emilia Melén
Styrelseordförande
Åbo Akademis Studentkår
Hösten är här, campus fylls igen och för ÅAS dyker samma frågor upp år efter år: Vad är egentligen studentkåren? Vad gör vi? Och varför betalar vi kåravgiften?
Studentkårer runt landet har länge försökt formulera konkreta svar till dessa frågor. Det enkla men bredare svaret är att studentkåren finns till för att förbättra studerandes vardag och föra deras röst vidare. Mer formellt sett är studentkåren ett så kallat offentligrättsligt samfund; ett juridiskt begrepp för en organisation som inrättas för det allmännas bästa.
Vi finns med i Finlands universitetslag, där det tydligt står att varje universitet måste ha en studentkår. Denna byråkratiska förklaring berättar kanske varför vi finns, men den klargör fortfarande inte vad studentkåren innebär för dig som studerande. Bakom den krångliga definitionen finns nämligen något enkelt, som alla studentkårer vill klargöra:
Vi är en organisation av studerande, för studerande!
Vid ÅAS består studentkåren framför allt av en styrelse och fullmäktige, båda valda av studerande och båda med uppdraget att jobba för studerandes bästa, tillsammans med anställd personal. Men studentkårens arbete möjliggörs främst av alla er medlemmar. Då du betalar kåravgiften i samband med läsårsanmälan är du, tillsammans med cirka 5500 andra studerande vid Åbo Akademi, med och möjliggör kårens verksamhet. Det är också därför vi säger att studerande är våra chefer. Du har makten att påverka vad studentkåren gör och vilken riktning vi tar, mycket mer än du kanske tror.
Men hurudant arbete gör vi och var kan du påverka detta?
För att svara tydligare på de frågor vi ofta får, och för att visa vad du som studerande faktiskt får av kåravgiften, publicerar ÅAS under september en kampanj vi kallar ”Meningsfullt medlemskap”. Under månaden kommer en videoserie på vår Instagram som berättar mer om studentkårens arbete, vilka förmåner du får som medlem och hur du kan använda din röst för att påverka.
Så då, jag frågar igen, varför finns studentkåren?
Svaret är enkelt, för dig! Genom ditt medlemskap får du både praktiska fördelar och en starkare röst i de frågor som formar din vardag som studerande. Vill du veta mer? Följ med på Instagram i september och se vad som faktiskt gör ditt kårmedlemskap meningsfullt!
Svea Välimäki
Vice ordförande
Åbo Akademis Studentkår
Studenter, våren är här, mössorna på!
Bästa studenter,
Det här är min tredje vappen i Åbo och jag måste säga att den här dagen alltid är lika speciell. I år är den extra speciell, med tanke på att det är exakt 100 år sedan traditionen att samlas här på Vårdberget för att fira började.
För mig som studerande har det absoluta vårtecknet blivit vappfirandet. Dagar fyllda med evenemang som föreningarna ordnar och solen som sakta börjar visa sig, gör att allt tungt släpper för en stund och tar paus för roligare och ljusare tider.
När jag var yngre brukade jag ofta själv bestämma mig för att nej, nu behöver jag vår! Så i stil med en stor förebild som ni kanske känner till, Ronja heter hon, gick jag ut och skrek ett riktigt ordentligt vårskrik.
Som studerande känner jag att det på sistone varit svårt att höras. Att få studerandes röst hörd. Hörs vi för dåligt? Eller måste även vi skrika för att höras? Jag upplever att studerande vid ÅA i vår har skrikit högt, ställt frågor till universitetets ledning, skrivit utlåtanden, gett intervjuer i media och representerat studerande vid Åbo Akademi inom olika organ.
We are being heard at our home university – but we also need you, at the national level, who have the privilege of making decisions about our future, to truly listen as well. Cutting funding for universities and reducing students’ social security is not the path to raising the level of education, quite the opposite.
Det har varit en tung vinter, men om något ger tröst, så är det att vi studerande alltid finns där för varandra. Och nu när våren kommer, kan vi kanske äntligen få skrika våra vårskrik, av glädje och en stunds lättnad – så där som vi kan: Våren är här!
Jag vill ännu å Åbo Akademis Studentkårs vägnar önska er en riktigt glad vappen!
Det är dags att börja fira, Vappen är här! I år firar Vappen på Vårdberget 100 år. Detta har gjort att vapphistoria blivit ett intressant ämne för mig. För 100 år sedan bestämde sig studenter för att flytta sitt valborgsfirande från Kuppisparken till Vårdberget, innan hade man endast gått upp till Vårdberget i gryningen till den första maj för att dansa ringdanser. Det man inte visste då var hur denna förändring skulle göra att vappfirandets tradition skulle hålla i sig i 100 år. För också år 1925 firade man Vappen på Vårdberget med sång, tal och mösspåläggning.
Genom årens lopp har det funnits olika variationer av vappfirandet, men en stark stomme av Vårdberget, tal och körsång har alltid varit central. Fastän de största traditionerna sett rätt så lika ut i flera års tid, så ser man att det funnits, och fortfarande finns, rum för förändring, utveckling och, viktigast av allt, rum för nutiden i det hundraåriga firandet.
Oberoende hur vappfirandet sett ut genom åren finns det en gemensam nämnare: man har firat tillsammans, haft en gemenskap och sett det roliga i livet. Det är också det jag önskar vi kan ta med oss i år, oberoende om du firar Vappen på Vårdberget, i Vasa eller på någon helt annan plats.
Traditionen förs vidare med tiden och det är ni som gör vappen. Tack för att ni är med och firar med oss och samtidigt låter traditionen leva vidare!
Melina Lindholm
Åbo Akademis Studentkår
Söndagen den 13 april är det dags för val, och inte bara ett val, utan två!
Kommunalvalet och välfärdsområdesvalet hålls i år på samma dag, vilket innebär att du har möjlighet att påverka två viktiga delar av din studiestad samtidigt. Detta kan förstås också kännas förvirrande, och jag har därför sammanfattat de två olika valen nedan.
Kommunalvalet
Kommunalvalet handlar om din närmiljö. Då vi röstar väljer vi in ledamöter till kommunfullmäktige, som styr kommunens verksamhet och ekonomi. Det är de som beslutar allt från skolor och bibliotek till kollektivtrafik, vägar och idrottsplatser. Om du bryr dig om hur din stad fungerar och utvecklas så är det här din chans att påverka!
Välfärdsområdesvalet
Välfärdsområdesvalet kan kännas lite mer abstrakt, men det är minst lika viktigt. Här väljer vi in ledamöter till välfärdsområdesfullmäktige, som fattar beslut om bland annat vårdcentraler, sjukhus, äldreomsorg och brandkår, det vill säga viktiga tjänster som berör oss alla.
Hur vet man vem man ska rösta på?
Det kan kännas svårt att välja en kandidat, men det finns bra hjälpmedel! Jag rekommenderar bland annat YLE:s valkompass. Genom att fylla i den kan du enkelt ta reda på vilka kandidater som har liknande åsikter som du. Det är snabbt, smidigt och ger dig en bra överblick över vad olika kandidater står för.
Utöver det kommer vi på ÅAS ordna en valpanel vid Åbo Svenska Teater den 25 mars. Om du deltar i den kommer du få lyssna på vad några av kandidaterna här i Åbo har att säga om frågor som är särskilt viktiga för oss studerande. Det är en möjlighet att med låg tröskel få mer insikt i valet och ställa frågor direkt till kandidaterna!
Om du inte kan rösta på valdagen den 13 april, kan du i stället förhandsrösta mellan den 2 och 8 april i Finland, eller mellan den 2 och 5 april om du befinner dig utomlands. Läs mer om var du ska rösta, samt var du har rösträtt här.
Din röst gör Åbos framtid
Åbo är en studiestad full av liv, idéer och framtidens beslutsfattare, det vill säga vi studerande! Boende, kollektivtrafik, hälsovård och studiemiljöer är bara några av de frågor som påverkas av valen. Genom att rösta ser vi till att studerandes behov syns och hörs i beslutsfattandet. Ta reda på vilka kandidater som representerar dina värderingar och se till att just din röst blir hörd!
Jennifer Lindgren
Styrelsemedlem med ansvar för Socialpolitik
Åbo Akademis Studentkår
Som de flesta redan vet, har antalet styrelsemedlemmar ökat i år med en styrelsemedlem som fokuserar på internationella ärenden. Ansvaret för internationella ärenden har tidigare varit inbakat i en annan styrelsepost, vilket betyder att posten i sig inte är ny. Då antalet internationella studerande vid ÅA ständigt ökar, bestämde ÅAS fullmäktige att det finns behov för en post som enbart fokuserar på internationella ärenden. Mycket har gjorts redan förr då det kommer till internationella ärenden, men nu jobbar styrelsen för att utveckla posten till en meningsfull del av verksamheten som ett eget ansvarsområde.
Fokus ligger främst på att bevaka våra internationella medlemmars intressen, alltså se till att de mår bra och att deras röster blir hörda. Utöver det handlar arbetet också om flera andra frågor som gäller internationella ärenden.
Arbetet utanför universitetet
Som ansvarig för internationella ärenden är styrelsemedlemmen med i flera organisationer även utanför universitetet, till exempel Europaforumet i Åbo. Europaforumet i Åbo organiseras varje år, det är ett tre dagar långt seminarium med diskussioner, paneler och presentationer angående Finlands position i Europa och EU. I styrelsen sitter också experter samt professorer från Åbo universitet och Åbo Akademi som dessutom är organisatörer för seminariet.
Ett annat viktigt uppdrag är att vara studentrepresentant i universitetsalliansen CHARM-EU. Det är en allians mellan nio universitet från olika EU-länder, Åbo Akademi är ett av dessa. Som ansvarig för internationella ärenden vid ÅAS sitter man även med i CHARM-EU:s Studentkår (Student Council), där studerandes röst ska höras när det fattas beslut inom alliansen. Där jobbar man bland annat tillsammans med ÅA personal som ansvarar för alliansen.
Internationella ärenden som styrelsepost är med andra ord ett ansvarsområde där styrelsemedlemmen på olika sätt arbetar med att bevaka internationella studerandenas intressen.
I år är målet att posten ska utvecklas till något meningsfullt för styrelsens verksamhet men framför allt för kårmedlemmarna.
Sofie Lehtovaara
Styrelsemedlem med ansvar för internationella ärenden
Åbo Akademi Studentkår
Ärade Greve Per Brahe,
och kära studerande,
Studere non debet valetudinem consumere – Att studera ska inte tära på hälsan.
Studerandes mående är ständigt i diskussion. Vid det här laget känns det nästan som ett uttjatat ämne – med mer av en politisk betydelse än en som verkligen betyder något för studerandena själva.
Det ska finnas möjlighet för alla att studera utan att behöva kompromissa med sitt välmående eller att det sker på bekostnad av ens hälsa. Ändå verkar många acceptera detta som en del av studielivet. Nedskärningar i studerandes sociala trygghet verkar argumentera för samma sak; det hör till, man ska klara sig, man har ett privilegium i att studera, så studera.
Vi behöver inte och ska inte acceptera en hög stressnivå, ångest eller nedstämdhet bara för att vi studerar, så ska det inte vara. Det ska finnas tillräckligt förebyggande stöd och andra stödtjänster för att vi ska kunna må bra under studietiden. Att studera bör främst vara någonting roligt – vi är här för att lära oss, inte för att kämpa oss igenom.
Ofta när man hör andra berätta om sina tidigare studieliv minns de mestadels tillbaka till gemenskapen, föreningslivet och allting medföljande dessa. Det var det jag såg fram emot med min studietid, att uppleva allt det. Nu tror jag att de flesta innan de ens börjar studera känner tyngden av hur studerande mår mer, än det som jag tidigare hört om allt det roliga som kommer med att studera.
Omständigheterna måste ändras till att studierna, att studera, inte ska innebära att man mår dåligt. Studier ska leda till att man mår bra. Då man gör högskolepolitiska beslut ska man komma ihåg detta. Speciellt nu, då fokus inom universiteten sätts på en stark genomströmning och kostnadseffektivitet i och med den nya finansieringsmodellen för universitet och yrkeshögskolor.
Jag önskar och hoppas att alla som har privilegiet att bestämma om studerandes framtid verkligen förstår innebörden i Studere non debet valetudinem consumere – Att studera ska inte tära på hälsan. Studier och studielivet ska få en att må bra. Gör besluten därefter.
Emilia Melén
Styrelseordförande
Åbo Akademis Studentkår
Åbo Akademi meddelade för två veckor sedan om övergång från fysiskt betyg till elektroniskt betyg. Detta har väckt mycket känslor bland studerande då den röda mappen och det fysiska betyget har ett högt kulturellt och känslomässigt värde. Åbo Akademis studentkår har under våren och hösten fört diskussioner med Åbo Akademi där vi argumenterat för att hålla kvar det fysiska betyget. Som styrelseordförande vill jag lyfta fram några tyngdpunkter utifrån diskussionerna och studentkårens åsikter om saken.
Till en början vill jag tydliggöra skillnaden mellan betyg och betygsmapp. Då jag talar om betyg menar jag endast det juridiskt bindande dokumentet som bevisar examination från utbildningslinjen och vitsorden från kurserna. Med betygsmappen talar jag om den mappen där betyget är satt inför betygsdimissionen.
Åbo Akademi är sista universitetet i Finland som går över till ett elektroniskt betyg. Detta underlättar i hög grad administrationen på universitetet, en elektronisk databas kan nämligen användas för förvaring av originalbetyg. Dessutom är det lättare och snabbare att godkänna betygen. Åbo Akademi påpekar också att ett betyg i elektroniskt format passar bättre in i dagens arbetsansökningsprocesser. En annan stödjande faktor är att giltighetsgranskningen också effektiviseras av ett elektroniskt formaterat betyg.
De tidigare fysiska betygen är giltiga då de är av specialpapper, har ett sigill, en vattenstämpel och underskrift. Samtidigt som de är otroligt fina är de väldigt arbetsdryga att tillverka och förvara. Jag själv som studerande värdesätter dessa betyg något otroligt men kan också se den stora nyttan i övergången till ett elektroniskt betyg. Specifikt möjligheten att flytta över de juridiskt bindande dokumenten från pappersdokument i ett lager till en elektronisk databas känns som en vettig riktning. En stor del utexaminerade studerande har dessutom önskat en elektronisk version av betyget.
Hur blir det med de fysiska betygen då? Vi är många som vill ha dessa också. Studentkåren anser att det är viktigt att möjligheten till både fysiska och elektroniska betyg finns för alla studerande enligt behov och önskemål. Studentkåren har föreslagit till Åbo Akademi att alla studerande ska ha rätten att gratis beställa en fysisk kopia av betyget hem och till betygsdimissionen. Åbo Akademi har tagit emot förslaget och kommer att erbjuda det som en möjlighet. Hur kommer betyget att se ut? Det officiellt bindande betyget är det elektroniska betyget som man får en fysisk kopia av. Studentkåren önskar att det gamla fina pappret med vattenstämpel, sigill och underskrift fortsättningsvis skulle vara möjligt att få ifall man önskar detta.
Tillbaka till den välkända mappen. Åbo Akademi har länge haft i användning en fin röd mapp med ÅA stämplat i silverfärg och två guldfärgade tofsar hängandes från den. Mappen är oerhört stilig och skiljer sig markant från flera universitets vita kartongmappar. Studentkåren kommer fortsättningsvis att starkt förespråka att behålla mappen för betygsdimissioner. Studentkåren anser att mappen tillför ett kulturellt värde till betygsdimissionens festligheter.
Styrelseordförande Jonne Kunnas
Idag den 24 oktober firar vi Den avgiftsfria utbildningens dag. Utbildning är till för alla, oavsett socio-ekonomisk bakgrund eller andra faktorer. I år vill vi uppmärksamma detta genom att ställa frågan ”Skulle du ha möjlighet att betala ditt barns utbildning?”.
Det är inte en nyhet att det har blivit mycket dyrare att leva och studera i Finland. För många är det en enorm ekonomisk stress att balansera studier, arbete och fritid och många bekymrar sig dagligen för sin ekonomi. Många väljer att arbeta vid sidan av studierna och/eller ta lån för att få vardagen att gå runt men samtidigt oroar sig allt fler för ifall de kommer kunna betala tillbaka lånet.
Föreställ dig en framtid där du nätt och jämnt klarat av att finansiera dina egna studier. Du har ett jobb men ditt studielån ska betalas tillbaka samtidigt som du kanske funderar på att köpa eller hyra en bostad och köper de saker du behöver i din vardag. Utöver det har du kanske andra skulder och utgifter, såsom bil och försäkringar. Skulle du då dessutom ha möjlighet till att spara ihop tiotusentals euro för ditt barns utbildning?
I många andra länder är denna situation vanlig redan nu. I Finland har vi länge varit stolta över vår avgiftsfria utbildning och sett den som ett tecken på jämlikhet i samhället och möjlighet till social rörlighet. I verkligheten går vi dock alltmer mot att utbildningen de facto inte är avgiftsfri. Omgångar av nedskärningar och införande av läsårsavgifter har varit aktuella under året och fortsätter diskuteras.
Alla branscher har inte garanterade jobbmöjligheter direkt efter examen och många hör heller inte till de högst avlönade. Där blir det en situation där man redan under studierna tvingas fundera på sin framtid och möjligheter att bilda familj och leva. I Finland lever idag cirka 118 900 barn i familjer med låg inkomst. Vad innebär det för jämlikheten i samhället och den sociala rörligheten om alla dessa inte kommer ha möjlighet till högskolestudier på grund av ekonomiska orsaker?
Vi vill uppmärksamma vikten av kompetens i samhället och allas rätt till att studera och arbeta med det de är intresserade av. Studier och framtida arbetsliv ska inte bero på dina föräldrars ekonomi. På Den avgiftsfria utbildningens dag uppmuntrar vi därför alla att stanna upp och fundera på högskoleutbildningens roll i Finland och glädja sig över allt det som avgiftsfri utbildning innebär. Ett livskraftigt samhälle med ekonomisk tillväxt och social trygghet börjar med att vi har utbildade och kompetenta invånare. Vi bör därför fortsätta värna om vår avgiftsfria utbildning och allt gott det för med sig för framtiden.
Amanda Byskata
Åbo Akademis Studentkår