Kategoriat
Studenter, våren är här, mössorna på!
Bästa studenter,
Det här är min tredje vappen i Åbo och jag måste säga att den här dagen alltid är lika speciell. I år är den extra speciell, med tanke på att det är exakt 100 år sedan traditionen att samlas här på Vårdberget för att fira började.
För mig som studerande har det absoluta vårtecknet blivit vappfirandet. Dagar fyllda med evenemang som föreningarna ordnar och solen som sakta börjar visa sig, gör att allt tungt släpper för en stund och tar paus för roligare och ljusare tider.
När jag var yngre brukade jag ofta själv bestämma mig för att nej, nu behöver jag vår! Så i stil med en stor förebild som ni kanske känner till, Ronja heter hon, gick jag ut och skrek ett riktigt ordentligt vårskrik.
Som studerande känner jag att det på sistone varit svårt att höras. Att få studerandes röst hörd. Hörs vi för dåligt? Eller måste även vi skrika för att höras? Jag upplever att studerande vid ÅA i vår har skrikit högt, ställt frågor till universitetets ledning, skrivit utlåtanden, gett intervjuer i media och representerat studerande vid Åbo Akademi inom olika organ.
We are being heard at our home university – but we also need you, at the national level, who have the privilege of making decisions about our future, to truly listen as well. Cutting funding for universities and reducing students’ social security is not the path to raising the level of education, quite the opposite.
Det har varit en tung vinter, men om något ger tröst, så är det att vi studerande alltid finns där för varandra. Och nu när våren kommer, kan vi kanske äntligen få skrika våra vårskrik, av glädje och en stunds lättnad – så där som vi kan: Våren är här!
Jag vill ännu å Åbo Akademis Studentkårs vägnar önska er en riktigt glad vappen!
Det är dags att börja fira, Vappen är här! I år firar Vappen på Vårdberget 100 år. Detta har gjort att vapphistoria blivit ett intressant ämne för mig. För 100 år sedan bestämde sig studenter för att flytta sitt valborgsfirande från Kuppisparken till Vårdberget, innan hade man endast gått upp till Vårdberget i gryningen till den första maj för att dansa ringdanser. Det man inte visste då var hur denna förändring skulle göra att vappfirandets tradition skulle hålla i sig i 100 år. För också år 1925 firade man Vappen på Vårdberget med sång, tal och mösspåläggning.
Genom årens lopp har det funnits olika variationer av vappfirandet, men en stark stomme av Vårdberget, tal och körsång har alltid varit central. Fastän de största traditionerna sett rätt så lika ut i flera års tid, så ser man att det funnits, och fortfarande finns, rum för förändring, utveckling och, viktigast av allt, rum för nutiden i det hundraåriga firandet.
Oberoende hur vappfirandet sett ut genom åren finns det en gemensam nämnare: man har firat tillsammans, haft en gemenskap och sett det roliga i livet. Det är också det jag önskar vi kan ta med oss i år, oberoende om du firar Vappen på Vårdberget, i Vasa eller på någon helt annan plats.
Traditionen förs vidare med tiden och det är ni som gör vappen. Tack för att ni är med och firar med oss och samtidigt låter traditionen leva vidare!
Melina Lindholm
Åbo Akademis Studentkår
Söndagen den 13 april är det dags för val, och inte bara ett val, utan två!
Kommunalvalet och välfärdsområdesvalet hålls i år på samma dag, vilket innebär att du har möjlighet att påverka två viktiga delar av din studiestad samtidigt. Detta kan förstås också kännas förvirrande, och jag har därför sammanfattat de två olika valen nedan.
Kommunalvalet
Kommunalvalet handlar om din närmiljö. Då vi röstar väljer vi in ledamöter till kommunfullmäktige, som styr kommunens verksamhet och ekonomi. Det är de som beslutar allt från skolor och bibliotek till kollektivtrafik, vägar och idrottsplatser. Om du bryr dig om hur din stad fungerar och utvecklas så är det här din chans att påverka!
Välfärdsområdesvalet
Välfärdsområdesvalet kan kännas lite mer abstrakt, men det är minst lika viktigt. Här väljer vi in ledamöter till välfärdsområdesfullmäktige, som fattar beslut om bland annat vårdcentraler, sjukhus, äldreomsorg och brandkår, det vill säga viktiga tjänster som berör oss alla.
Hur vet man vem man ska rösta på?
Det kan kännas svårt att välja en kandidat, men det finns bra hjälpmedel! Jag rekommenderar bland annat YLE:s valkompass. Genom att fylla i den kan du enkelt ta reda på vilka kandidater som har liknande åsikter som du. Det är snabbt, smidigt och ger dig en bra överblick över vad olika kandidater står för.
Utöver det kommer vi på ÅAS ordna en valpanel vid Åbo Svenska Teater den 25 mars. Om du deltar i den kommer du få lyssna på vad några av kandidaterna här i Åbo har att säga om frågor som är särskilt viktiga för oss studerande. Det är en möjlighet att med låg tröskel få mer insikt i valet och ställa frågor direkt till kandidaterna!
Om du inte kan rösta på valdagen den 13 april, kan du i stället förhandsrösta mellan den 2 och 8 april i Finland, eller mellan den 2 och 5 april om du befinner dig utomlands. Läs mer om var du ska rösta, samt var du har rösträtt här.
Din röst gör Åbos framtid
Åbo är en studiestad full av liv, idéer och framtidens beslutsfattare, det vill säga vi studerande! Boende, kollektivtrafik, hälsovård och studiemiljöer är bara några av de frågor som påverkas av valen. Genom att rösta ser vi till att studerandes behov syns och hörs i beslutsfattandet. Ta reda på vilka kandidater som representerar dina värderingar och se till att just din röst blir hörd!
Jennifer Lindgren
Styrelsemedlem med ansvar för Socialpolitik
Åbo Akademis Studentkår
Som de flesta redan vet, har antalet styrelsemedlemmar ökat i år med en styrelsemedlem som fokuserar på internationella ärenden. Ansvaret för internationella ärenden har tidigare varit inbakat i en annan styrelsepost, vilket betyder att posten i sig inte är ny. Då antalet internationella studerande vid ÅA ständigt ökar, bestämde ÅAS fullmäktige att det finns behov för en post som enbart fokuserar på internationella ärenden. Mycket har gjorts redan förr då det kommer till internationella ärenden, men nu jobbar styrelsen för att utveckla posten till en meningsfull del av verksamheten som ett eget ansvarsområde.
Fokus ligger främst på att bevaka våra internationella medlemmars intressen, alltså se till att de mår bra och att deras röster blir hörda. Utöver det handlar arbetet också om flera andra frågor som gäller internationella ärenden.
Arbetet utanför universitetet
Som ansvarig för internationella ärenden är styrelsemedlemmen med i flera organisationer även utanför universitetet, till exempel Europaforumet i Åbo. Europaforumet i Åbo organiseras varje år, det är ett tre dagar långt seminarium med diskussioner, paneler och presentationer angående Finlands position i Europa och EU. I styrelsen sitter också experter samt professorer från Åbo universitet och Åbo Akademi som dessutom är organisatörer för seminariet.
Ett annat viktigt uppdrag är att vara studentrepresentant i universitetsalliansen CHARM-EU. Det är en allians mellan nio universitet från olika EU-länder, Åbo Akademi är ett av dessa. Som ansvarig för internationella ärenden vid ÅAS sitter man även med i CHARM-EU:s Studentkår (Student Council), där studerandes röst ska höras när det fattas beslut inom alliansen. Där jobbar man bland annat tillsammans med ÅA personal som ansvarar för alliansen.
Internationella ärenden som styrelsepost är med andra ord ett ansvarsområde där styrelsemedlemmen på olika sätt arbetar med att bevaka internationella studerandenas intressen.
I år är målet att posten ska utvecklas till något meningsfullt för styrelsens verksamhet men framför allt för kårmedlemmarna.
Sofie Lehtovaara
Styrelsemedlem med ansvar för internationella ärenden
Åbo Akademi Studentkår
Ärade Greve Per Brahe,
och kära studerande,
Studere non debet valetudinem consumere – Att studera ska inte tära på hälsan.
Studerandes mående är ständigt i diskussion. Vid det här laget känns det nästan som ett uttjatat ämne – med mer av en politisk betydelse än en som verkligen betyder något för studerandena själva.
Det ska finnas möjlighet för alla att studera utan att behöva kompromissa med sitt välmående eller att det sker på bekostnad av ens hälsa. Ändå verkar många acceptera detta som en del av studielivet. Nedskärningar i studerandes sociala trygghet verkar argumentera för samma sak; det hör till, man ska klara sig, man har ett privilegium i att studera, så studera.
Vi behöver inte och ska inte acceptera en hög stressnivå, ångest eller nedstämdhet bara för att vi studerar, så ska det inte vara. Det ska finnas tillräckligt förebyggande stöd och andra stödtjänster för att vi ska kunna må bra under studietiden. Att studera bör främst vara någonting roligt – vi är här för att lära oss, inte för att kämpa oss igenom.
Ofta när man hör andra berätta om sina tidigare studieliv minns de mestadels tillbaka till gemenskapen, föreningslivet och allting medföljande dessa. Det var det jag såg fram emot med min studietid, att uppleva allt det. Nu tror jag att de flesta innan de ens börjar studera känner tyngden av hur studerande mår mer, än det som jag tidigare hört om allt det roliga som kommer med att studera.
Omständigheterna måste ändras till att studierna, att studera, inte ska innebära att man mår dåligt. Studier ska leda till att man mår bra. Då man gör högskolepolitiska beslut ska man komma ihåg detta. Speciellt nu, då fokus inom universiteten sätts på en stark genomströmning och kostnadseffektivitet i och med den nya finansieringsmodellen för universitet och yrkeshögskolor.
Jag önskar och hoppas att alla som har privilegiet att bestämma om studerandes framtid verkligen förstår innebörden i Studere non debet valetudinem consumere – Att studera ska inte tära på hälsan. Studier och studielivet ska få en att må bra. Gör besluten därefter.
Emilia Melén
Styrelseordförande
Åbo Akademis Studentkår
Åbo Akademi meddelade för två veckor sedan om övergång från fysiskt betyg till elektroniskt betyg. Detta har väckt mycket känslor bland studerande då den röda mappen och det fysiska betyget har ett högt kulturellt och känslomässigt värde. Åbo Akademis studentkår har under våren och hösten fört diskussioner med Åbo Akademi där vi argumenterat för att hålla kvar det fysiska betyget. Som styrelseordförande vill jag lyfta fram några tyngdpunkter utifrån diskussionerna och studentkårens åsikter om saken.
Till en början vill jag tydliggöra skillnaden mellan betyg och betygsmapp. Då jag talar om betyg menar jag endast det juridiskt bindande dokumentet som bevisar examination från utbildningslinjen och vitsorden från kurserna. Med betygsmappen talar jag om den mappen där betyget är satt inför betygsdimissionen.
Åbo Akademi är sista universitetet i Finland som går över till ett elektroniskt betyg. Detta underlättar i hög grad administrationen på universitetet, en elektronisk databas kan nämligen användas för förvaring av originalbetyg. Dessutom är det lättare och snabbare att godkänna betygen. Åbo Akademi påpekar också att ett betyg i elektroniskt format passar bättre in i dagens arbetsansökningsprocesser. En annan stödjande faktor är att giltighetsgranskningen också effektiviseras av ett elektroniskt formaterat betyg.
De tidigare fysiska betygen är giltiga då de är av specialpapper, har ett sigill, en vattenstämpel och underskrift. Samtidigt som de är otroligt fina är de väldigt arbetsdryga att tillverka och förvara. Jag själv som studerande värdesätter dessa betyg något otroligt men kan också se den stora nyttan i övergången till ett elektroniskt betyg. Specifikt möjligheten att flytta över de juridiskt bindande dokumenten från pappersdokument i ett lager till en elektronisk databas känns som en vettig riktning. En stor del utexaminerade studerande har dessutom önskat en elektronisk version av betyget.
Hur blir det med de fysiska betygen då? Vi är många som vill ha dessa också. Studentkåren anser att det är viktigt att möjligheten till både fysiska och elektroniska betyg finns för alla studerande enligt behov och önskemål. Studentkåren har föreslagit till Åbo Akademi att alla studerande ska ha rätten att gratis beställa en fysisk kopia av betyget hem och till betygsdimissionen. Åbo Akademi har tagit emot förslaget och kommer att erbjuda det som en möjlighet. Hur kommer betyget att se ut? Det officiellt bindande betyget är det elektroniska betyget som man får en fysisk kopia av. Studentkåren önskar att det gamla fina pappret med vattenstämpel, sigill och underskrift fortsättningsvis skulle vara möjligt att få ifall man önskar detta.
Tillbaka till den välkända mappen. Åbo Akademi har länge haft i användning en fin röd mapp med ÅA stämplat i silverfärg och två guldfärgade tofsar hängandes från den. Mappen är oerhört stilig och skiljer sig markant från flera universitets vita kartongmappar. Studentkåren kommer fortsättningsvis att starkt förespråka att behålla mappen för betygsdimissioner. Studentkåren anser att mappen tillför ett kulturellt värde till betygsdimissionens festligheter.
Styrelseordförande Jonne Kunnas
Idag den 24 oktober firar vi Den avgiftsfria utbildningens dag. Utbildning är till för alla, oavsett socio-ekonomisk bakgrund eller andra faktorer. I år vill vi uppmärksamma detta genom att ställa frågan ”Skulle du ha möjlighet att betala ditt barns utbildning?”.
Det är inte en nyhet att det har blivit mycket dyrare att leva och studera i Finland. För många är det en enorm ekonomisk stress att balansera studier, arbete och fritid och många bekymrar sig dagligen för sin ekonomi. Många väljer att arbeta vid sidan av studierna och/eller ta lån för att få vardagen att gå runt men samtidigt oroar sig allt fler för ifall de kommer kunna betala tillbaka lånet.
Föreställ dig en framtid där du nätt och jämnt klarat av att finansiera dina egna studier. Du har ett jobb men ditt studielån ska betalas tillbaka samtidigt som du kanske funderar på att köpa eller hyra en bostad och köper de saker du behöver i din vardag. Utöver det har du kanske andra skulder och utgifter, såsom bil och försäkringar. Skulle du då dessutom ha möjlighet till att spara ihop tiotusentals euro för ditt barns utbildning?
I många andra länder är denna situation vanlig redan nu. I Finland har vi länge varit stolta över vår avgiftsfria utbildning och sett den som ett tecken på jämlikhet i samhället och möjlighet till social rörlighet. I verkligheten går vi dock alltmer mot att utbildningen de facto inte är avgiftsfri. Omgångar av nedskärningar och införande av läsårsavgifter har varit aktuella under året och fortsätter diskuteras.
Alla branscher har inte garanterade jobbmöjligheter direkt efter examen och många hör heller inte till de högst avlönade. Där blir det en situation där man redan under studierna tvingas fundera på sin framtid och möjligheter att bilda familj och leva. I Finland lever idag cirka 118 900 barn i familjer med låg inkomst. Vad innebär det för jämlikheten i samhället och den sociala rörligheten om alla dessa inte kommer ha möjlighet till högskolestudier på grund av ekonomiska orsaker?
Vi vill uppmärksamma vikten av kompetens i samhället och allas rätt till att studera och arbeta med det de är intresserade av. Studier och framtida arbetsliv ska inte bero på dina föräldrars ekonomi. På Den avgiftsfria utbildningens dag uppmuntrar vi därför alla att stanna upp och fundera på högskoleutbildningens roll i Finland och glädja sig över allt det som avgiftsfri utbildning innebär. Ett livskraftigt samhälle med ekonomisk tillväxt och social trygghet börjar med att vi har utbildade och kompetenta invånare. Vi bör därför fortsätta värna om vår avgiftsfria utbildning och allt gott det för med sig för framtiden.
Amanda Byskata
Åbo Akademis Studentkår
Nu i början av läsåret finns det massor med lediga platser för studentmedlemmar i ÅA:s beslutande organ.
En studentrepresentant är en helt vanlig studerande som fått förtroendet att representera studerandes åsikter och synvinkel på möten med personal. I de allra flesta grupper har vi fler än en studentrepresentant så man behöver inte ensam lyfta upp studerandefrågor i diskussioner med de anställda.
Alla som studerar till kandidat- eller magisterexamen på ÅA kan söka platserna och om man ska studera på ett visst ämne, fakultet eller ort skriver vi ut det. Lediga platser finns alltid listade här.
Vad är en studentrepresentant?
En studerande som får vara med och bestämma om saker på universitetet.
Hurdana uppdrag finns det?
Det finns väldigt varierande uppdrag, sannolikt får alla som är intresserade en plats i någon grupp under sin studietid. Det finns grupper som diskuterar en viss utbildningslinje, grupper som diskuterar ett visst tema, t.ex. hållbarhetsfrågor, och de grupper där det besluts om hur pengarna används, vem som anställs och hur utbildningarna ska ordnas (fakulteternas fakultetsråd och styrelsen för hela ÅA). Lista på alla grupper där det just nu finns studerande med hittas här.
Vad gör en studentrepresentant?
Får kallelse till möte och en ärendelista och ofta bakgrundsmaterial att läsa före mötet. Deltar på mötet, på plats eller distans beroende på gruppen. Viktigast är att vara förberedd före mötet och att våga säga sin åsikt under mötet.
Kan en gulis bli studentrepresentant?
Ja, det viktiga är att man är intresserad att på något sätt vara med och utveckla ÅA:s utbildningar och sina medstuderandes studievardag. Undantaget är egentligen bara ÅA-styrelsen där man behöver förhandskunskaper.
Vad förväntas av en studentrepresentant?
Att ha koll på vad som ska behandlas på mötet, våga fråga redan före mötet om något är väldigt oklart, fundera över ärendena också ur andras synvinkel än sin egen och säga sin åsikt och försöka påverka på mötet. Alltid får man inte det beslutet man vill men att prata om hur studerande har det just nu är alltid värdefullt att prata om med ÅA-personalen.
Hur mycket jobb är det?
De flesta uppdrag betyder några möten per termin. Förberedelsen är viktig och tar kanske en timme eller två om man läser material och diskuterar saker med studiekompisar. Möten brukar ofta ha utsatt sluttid och räcka ca två timmar.
Vad har man för nytta av att vara studentrepresentant?
Man lär sig mycket om hur utbildning planeras och genomförs, hur anställning av personal sköts, hur en stor organisation leds och allmänfärdigheter som att uttrycka sig och argumentera för sina åsikter. För uppdrag inom ÅA där man är vald av studentkåren fås ett ca 20 euros arvode per möte. Här finns listan på de arvoderande uppdragen.
Varför behövs studentrepresentanter?
Studerande vet hur utbildningarna och studievardagen är just nu. Då saker utvecklas och planeras är studerande experter på vad som fungerar och vad som stöder lärandet.
Kan jag söka en plats fast jag kanske blir utexaminerad eller åker på utbyte under mandatperioden?
Ja, det viktigaste är att ha engagerade personer på platserna. Det viktiga är att meddela i god tid om du inte mera kan sköta uppdraget.
Vad ska jag skriva i ansökan?
Berätta kort om dig själv och varför du är intresserad av att vara med och påverka. Enkla, konkreta formuleringar duger bra, som du skulle skriva till en kompis.
Hurdan utbildning får en studentrepresentant?
Då hela nya fakultetsråd eller andra grupper utses håller ÅA utbildning. Studentkåren har grundmaterial och olika träffar för studentrepresentanter och ordnar också utbildning t.ex. på hösten när nya universitetskollegiet är valt.
Vem hjälper om man inte förstår möteshandlingarna?
Gruppens sekreterare som skicka ut materialet kan ofta svara på frågor, “föredragande”, alltså personen som beskrivit ärendet från administrationens sida kan ge bakgrund och tilläggsinfo. ÅAS studentombud har som en av sina viktigaste uppgifter att hjälpa studentrepresentanter, man kan mejla eller ha en zoomträff och titta tillsammans på ärendena.
Kan man söka eller ha flera platser?
Ja, man kan söka om fler än en plats samtidigt. Om man har en preferens om vilken man helst vill ha kan man skriva ut det. Vi strävar till att ha så många aktiva som möjligt men inget hindrar att man har flera uppdrag parallellt.
Vem väljer representanterna?
Studentkårens styrelse eller fullmäktige. Många gånger finns det inte stor konkurrens om platserna så de flesta intresserade har en möjlighet att få ett uppdrag under sin studietid.
Vad är skillnaden mellan ordinarie och suppleant?
Om det finns både en ordinarie och suppleant så är ordinarie den som i första hand går på möten, suppleanten deltar bara om ordinarie inte kan.
När tar uppdraget slut?
När gruppens mandatperiod tar slut eller när man blir utexaminerad. Om man märker att uppdraget inte går ihop med flytt till annan ort eller heltidsjobb så kan man bli befriad och en ny representant väljs.
ÅAS studentombud sköter det administrativa kring valen av studentrepresentanter och svarar gärna på frågor också om uppdragen, var gärna i kontakt: petra@studentkaren.fi
Varmt välkomna tillbaka till ett nytt läsår! Styrelsen för Åbo Akademis Studentkår vill rikta en särskild hälsning till alla våra studerande, både i Åbo och Vasa. Höstterminen bär med sig nya möjligheter, äventyr och återföreningar på våra campus.
Åbo
Hösten är här!
I takt med att löven blir allt färggrannare blir också Åbos gator detsamma. Halare i rött, grönt, gult, blått och många andra färger fyller återigen kullerstensgatorna runtomkring domkyrkan.
Det är gulisintagningssäsong och nyblivna studerande kan ses orientera sig runt på sitt nya campus. Biskopsgatan som varit relativt lugn under sommaren blir nu snabbt lika fartfylld som alltid. Äldre studeranden hittar också sakta men säkert tillbaka till studierummen, kafferummen, biblioteken samt föreningskanslierna och korridorerna fylls därmed av ivriga diskussioner om vad alla haft för sig under lovet.
Lunchkö umgänget och trevligt lunchhäng är även tillbaka då Kårkaféerna öppnar igen på Arken, ASA, Aurum och Kåren. Helt ärligt, vad gör man inte för lite av Arkens bröd eller Kårens focaccia?
Alla är vi lite ovana med allting då studierna kickar igång igen så kom ihåg att det lugnt och hinna njuta av höstens roligheter, ta en promenad längs ån, kanske med en take away kaffe från Fabbes eller möjligen en aura? 😉 Summa summarum, välkomna tillbaka till ett Åbo redo för studiestart och en fartfylld höst. Ha det roligt, mys så mycket ni hinner och kom ihåg att ta hand om varandra!
Vasa
Hösten anländer till Vasa och med den kommer även studeranden till vårt havsnära campus. Snart fylls stadsbilden av färgglada halare och i luften ligger en känsla av förväntan och spänning.
Medan gulisarna upptäcker studielivet så återvänder vi andra till våra välbekanta rutiner. Rutiner som Ollis-tisdagar, sitsar och häng i Hoviska (-parken), allt medan de nyinflyttade gulisarna upptäcker sin nya studiestad, Academill och förstås de anrika Havtornen vid havets kant.
Bland alla studerande hörs ett sorl av förväntan på den kommande hösten, och vad dess stämningsfulla kvällar kommer föra med sig. Stunder av gemenskap mellan nya som gamla vänner medan man kanske syr ett par halarmärken på halaren och bläddrar fram nästa evenemang i Studiestödets kalender.
Sakta men säkert drar hösten igång, och vi önskar att ni alla får njuta av det bästa med studielivet: gemenskap, vänner och nya äventyr. Våga prova något nytt, kanske prata med någon du inte känner, och framför allt – ha roligt! Ta hand om dig själv och njut av hösten!
Har du stenkoll på EU eller känner du att du inte riktigt vet eller bryr dig? Oavsett din kunskapsnivå har du kanske märkt att det i år är dags för EU-val.
I EU-valet väjer vi 15 ledamöter till Europaparlamentet (EU-parlamentet), ofta kallade meppar (Member of the European Parliament = MEP) som har till uppgift är att företräda folkets intressen när EU stiftar sina lagar och se till att andra EU-institutioner fungerar demokratiskt. Kort förklarat är EU-parlamentet ett av EU:s två lagstiftande organ och tillsammans med företrädarna för medlemsländernas regeringar i rådet är parlamentet ansvarigt för att anta unionslagstiftning. EU-parlamentet ansvarar även för att anta EU:s årliga budget.
EU-parlamentet har således en mycket viktig roll inom EU och EU-valet är din chans att påverka genom att rösta in finska ledamöter. I EU-valet fungerar hela Finland som ett valområde och de som väljs in företräder därför hela Finland och du kan välja att lägga din röst på den kandidat du vill.
Röstning
För att rösta i EU-valet krävs endast att du är finsk medborgare och att du senast på valdagen fyllt 18 år. Du kan rösta både i Finland och utomlands utan att behöva registrera dig på förhand. Om du inte är finsk medborgare men medborgare i ett annat EU-land och är fast bosatt i Finland kan du också rösta
Förhandsröstningen i Finland börjar den 29 maj 2024 och slutar den 4 juni 2024. På valdagen den 9 juni 2024 får de röstberättigade endast rösta i sin egen vallokal. Röstning sker i den vallokal som står på det röstkort som du får hemskickat före valet. På valdagen har vallokalerna öppet kl. 9.00–20.00.
Du kan också förhandsrösta utomlands. Förhandsröstningen utomlands börjar den 29 maj 2024 och slutar den 1 juni 2024. Här hittar du listan på var du kan rösta utomlands.
Du kan även brevrösta genom att beställa brevröstningshandlingar i förväg. Du hittar mera information på vaalit.fi.
Varför rösta?
Valdeltagandet i EU-valet i Finland brukar vara på den lägre sidan men EU-valet är din chans att påverka Europas framtid. EU-valet kommer påverka dig i allra högsta grad och du har flera goda orsaker till att använda din röst. Ungefär 40 av den årliga lagstiftning som sker i Finland har sin grund i EU-beslut. Eftersom EU-parlamentet är ett av EU:s två lagstiftande organ har du alltså möjlighet att påverka också lagstiftningen i Finland genom att rösta i EU-valet.
Några frågor som kommer vara högst aktuella under de kommande 5 åren är klimat, säkerhetspolitik och teknologi. Om du anser att de här frågorna är viktiga för dig har du alltså all orsak att använda din röst. Europas och Finlands framtid kommer formas av de beslut som tas, använd din röst annars bestämmer andra åt dig.
Valkompass
Om du vill kolla vilken kandidat som tycker som dig i olika frågor kan du fylla i en valkompass, exempelvis YLE:s eller någon annan. Här hittar du YLE:s valkompass.