Kategoriat
Regeringsförhandlingarna är inne på fjärde veckan och det finns en viss oro över vad det kommande regeringsprogrammet kommer betyda för låginkomsttagare. I skrivande stund finns inga konkreta åtgärdsförslag, men flera av de förhandlande partierna har tidigare flaggat för nedskärningar i bostadsbidraget.
Samlingspartiet har i skuggbudgeten ifjol listat en nedskärning i bostadsbidraget på en halv miljard euro, utan konkreta åtgärder. Samtidigt skriver Petteri Orpo i en bloggtext (enbart på finska) innan riksdagsvalet att studerande också framöver ska få allmänt bostadsbidrag. I Kristdemokraternas skuggbudget fanns också en nedskärning i bostadsbidraget på 300 000 euro om året. I riksdagsvalsprogrammet 2023 skriver KD att bostadsbidraget borde reformeras och att studerandes separata bostadsbidrag ska returneras. Svenska folkpartiet har inte en klar ståndpunkt gällande bostadsbidraget, men förespråkar en förnyelse av den sociala tryggheten som helhet. Svensk Ungdom förespråkar en individualisering av bostadsbidraget, det vill säga att ens sambos inkomster inte ska påverka en persons möjlighet att få bostadsbidrag.
Övergången till det allmänna bostadsbidraget…
År 2017 gick studerande från bostadstillägg det allmänna bostadsbidraget. Det var en bra sak för det flesta studerande, eftersom stödbeloppet bättre återspeglar den verkliga hyresnivån. Samtidigt minskade studiepenningen med 86 euro och indexjusteringarna frystes flera år framåt. Om regeringen tar bort det allmänna bostadsbidraget från studerande behöver man kompensera genom högre studiepenning. Hyran betalar sig inte av sig själv om man ska studera heltid.
Jag bor i en studentbostad på 22 kvadratmeter. Den är varken stor, vacker eller nära centrum. Efter bostadsbidrag och studiepenning har jag 43 euro per vecka att leva på. Med tanke på dagens inflationsnivå kan vi alla räkna ut att det inte kommer hem många matkassar med den summan. Då är jag en av dem som har haft tur att få en studentbostad, då bostadskön kan vara upp till ett år lång. Enligt OTUS utkomstundersökning (2021) bor ungefär 68 procent av studerande vid ÅA i privata lägenheter, vilket betyder att de har betydligt mindre än 43 euro per vecka att leva på. I de flesta fallen går hela bostadsbidraget och studiepenningen åt till hyreskostnader.
…gynnade alla utom sambos
Övergången till det allmänna bostadsbidraget gynnade i princip alla studerande utom de som bor tillsammans med en partner med högre inkomster. Skillnaden mellan det tidigare bostadstillägget och det nuvarande bostadsbidraget är att det senare baseras på hushållets totala inkomster istället för individens. Inkomsterna behöver inte vara särskilt höga innan bostadsbidraget för den andra personen dras in. Är det då rimligt att en person som till exempel jobbar deltid ska försörja båda två?
För tillfället finns det situationer där det inte lönar sig att bo tillsammans om den ena studerar och den andra jobbar. Ett system där man hellre har två bostäder än en gemensam är inte fungerande. Det finns också en jämlikhetsaspekt i problemet. Den med inkomst har ingen underhållningsskyldighet som man har som ett gift par, men ändå kan den andra personen bli ekonomiskt beroende. Det är inte i den riktningen vi vill gå. Ett sätt att lösa problemet är att individualisera bostadsbidraget.
Det blir intressant att se vad regeringsförhandlingarna resulterar i. Jag hoppas att de förhandlande partierna förstår att det inte går att skära ner i den gruppen som redan nu lever under fattigdomsgränsen i Finland.
Lunchpausen är en av de bästa stunderna på dagen. Då tar vi oss tid att ta hand om oss själva genom att äta ordentligt, umgås med vänner, pausa från ansvar och varva ned. För mig är lunchpausen kanske den viktigaste aspekten av min studievardag, eftersom allt planeras kring den.
Då jag var gulis var den schemalagda lunchpausen hela 90 minuter lång, och gav utrymme för både socialt och pedagogiskt umgänge. Under den stunden hann man inte bara umgås med studiekamrater och äta sin lunch i lugn och ro, det fanns också tid för möten med studierådgivare, styrelser eller kurskamrater för att göra klart grupparbetet. Under våra nuvarande 45 minuter av schemalagd lunchpaus är det inte lika enkelt.
Vad tycker studeranden om lunchpausen, då?
Den 30.1.2023 skickade studentkåren ut en enkät för att samla tankar om lunchpausen. Enkäten fick 177 svar. Det huvudsakliga syftet bakom enkäten var att avgöra om akademins studerande anser att pausen är tillräckligt lång, men det kom flera bra svar gällande vad lunchpausen betyder för individerna vid universitetet. Många poängterade att köerna är alldeles för långa, och att det orsakar en extra stress i studievardagen. Nedan har vi några svenskspråkiga svar från enkäten:
”Om man har en föreläsning som slutar 11.30 och följande börjar 12.30 brukar det bli extremt knappt med tid. Jag har även föreläsningar som börjar 12.15 och då måste jag skippa lunchen för det är tekniskt sett omöjligt att hinna få mat och äta på den tiden.”
”Lunchpauserna som förr har använts till ätande och tid för grupparbete är nu endast för köande, snabbt ätande och sedan bara att springa till nästa föreläsning.”
”Det är ju någonting som inte står rätt till när man till varje pris vill undvika att gå och äta mellan 11..0 och 12.15 eftersom kön är helt oöverkomligt lång.
”Rent ut sagt vansinne som det ser ut nu. Om man vill gå på föreläsningar kan man inte äta för kön tar cirka 30 minuter. Om man inte kan äta kan man inte fokusera på föreläsningarna. Om man inte kan äta får inte Kårkaféerna pengar. Alla förlorar på det.”
”Om man inte hamnar köa alldeles för länge så är pausen mycket bra längd.”
”Dessutom en längre lunchpaus ger också studeranden möjligheten att diskutera och mingla med varandra i lugn och ro, vilket i värsta fall kan även vara en persons enda möjlighet för socialt umgänge i dagen.”
Från alla fritt formulerade svar förstår man att det finns mycket frustration över köandet, och att lunchpausen inte är tillräcklig för studerandenas nuvarande behov. Problemet måste lösas.
Vad har studentkåren gjort med enkätsvaren?
Under rektorslunchen den 20.3 diskuterade studentkåren enkätens svar och lunchpausen som helhet tillsammans med prorektor Gunilla Widén och akademidirektör Heidi Backman. Det var en positiv diskussion, där enkätsvaren togs på allvar och alla konstaterade att enkäten som en utvärdering på lunchpausen visar att det nuvarande systemet inte fungerar.
Värt att minnas är att den nuvarande lunchpausen tillämpats efter ett rektorsbeslut 25.2.2020, precis innan pandemin. Under distansstudierna var en kortare paus inte ett lika akut problem, och det var svårt att förutspå hur något ska fungera när omständigheterna förändras — alltså hur det skulle se ut efter pandemin. Nu är köerna långa och tiden knapp, och det är orsak att ifrågasätta och uppdatera systemet. Problemet är lika stort både i Vasa och Åbo.
Kårkaféerna är medvetna om köproblemet och påminner att effektivt köande hjälper i någon mån – att ha menyval, studiekort och betalningssätt klara i tid är något som alla kan bidra med för att få kön ska löpa så smidigt som möjligt. Kårkaféerna gör sitt bästa för att köerna ska framskrida. En längre lunchpaus skulle ju förstås lösa problematiken.
Förändring kommer, eller åtminstone diskussion
Efter diskussionen på tidigare nämnda rektorslunch har studentkåren fått veta att ärendet kommer gå vidare till Utbildningsstrategiska rådet för beredning
och sedan till rektorns ledningsråd där vi har studentrepresentanter, och förhoppningsvis kan vi se en förbättring inför läsåret 2024–2025. Vi i studentkårens styrelse är glada och tacksamma över den positiva dialog vi haft med akademins ledning angående lunchpausen!
Är du intresserad av att jobba för studerandes bästa på ÅA? Vill du påverka hur din fakultet använder sina pengar, vem man anställer och hur man utvecklar utbildningarna?
Benina Uotinen rekommenderar fakultetsrådet för alla som vill påverka fakulteten
”Som medlem i fakultetsrådet får du vara med och framföra studerandes synpunkt i beslutsfattande då det gäller fakultetens uppdrag såsom budgetförslag, verksamhetsplan, rekrytering av personal samt utveckling av utbildningsprogrammen på FSEJ. Att vara medlem i fakultetsrådet är en utmärkt möjlighet att engagera sig inom fakulteten och få en uppfattning om FSEJ som helhet med relativt måttlig tidsansträngning. Mötena hålls en gång per månad och det är möjligt att delta både på plats och på distans. Jag rekommenderar att söka till fakultetsrådet om du vill vara med och påverka fakulteten som FSEJ:s studerandes röst!”
Emelie Berglund tycker att det är bra att det finns flera studeranden i varje fakultetsråd
”Var inte rädd att säga din egen åsikt – vi studeranden sitter med i olika arbetsgrupper och organ för att föra fram studerandes åsikter.
Man är aldrig ensam som studerande i fakultetsrådet utan sitter där med 5 andra studeranden och kan på så vis alltid bolla sina egna idéer med de andra studerandena. Det är viktigt att då det diskuteras ärenden som påverkar vår vardag som studeranden att vi är där och uttrycker vår åsikt så att vår fakultet kan fortsätta utvecklas på bästa möjliga sätt. Det har varit roligt och lärorikt att få vara med och påverka inom fakulteten samt lära känna bättre personalen som jobba inom fakulteten.”
Sök till fakultetsrådet senast måndag 3.4 kl. 23.59. Mera information och ansökningsblanketten hittar du i halloped.fi.
Året är 2030 och du drar en lättad suck. Du tittar på bankkontot och ser att stödet från FPA täcker utgifterna den här månaden. När du var i kontakt med studenthälsan om att få träffa en psykolog fick du tid inom en månad. Du läser nyheterna och kan konstatera att regeringen har stoppat förlusten av biologisk mångfald. Detta kunde vara framtiden ifall målen för Finlands Studentkårers förbunds (FSF) riksdagsvalskampanj förverkligas.
Förhandsröstningen är i full gång och du funderar vem du ska rösta på. Vad är viktigt för dig som studerande?
Visste du att…?
- Studiestödet har höjts med hela 4 € sedan 1992. Om man följer indexjusteringen borde den har höjts med 143 €.
- Finlands studiestöd är svagast i Norden (Sverige har 340 € och Danmark bäst med 838 €/ månad).
Vad hänger ihop med det låga studiestödet?
- Studieframgången – avlagda studiepoäng har i medeltal sjunkit sedan 2017.
- Tid spenderad på studier – i snitt studerar vi 3,5 timmar mindre per vecka än 2016 (kanske för att studiestödet inte räcker till och många studerande är tvungna att jobba vid sidan om).
- Studerandes välmående – en mening räcker inte för att beskriva denna punkt.
- Generationens skuldsättning – studielånens andel har mer än fördubblats sedan 2017.
Vi måste lyfta studeranden bort från fattigdomsgränsen
Så vi kan konstatera att det mesta är skit och någonting måste göras. Många studeranden lever under fattigdomsgränsen trots att de lyfter studielån eller jobbar vid sidan om. Studiestödets köpkraft har minskat med ungefär 100 € sedan 2017. Levnadskostnaderna skjuter i höjden, räntorna växer och studeranden mår dåligt.
Ingen annan social grupp lever på en så låg utkomst som studerande gör just nu. FSF lobbar för att höja studiepenningen med 100 €. En sådan höjning skulle leda till att studerande, med studielånet inräknat, lyfts bort från fattigdomsgränsen (därav #bortfrånfattigdomsgränsen). Studerande skulle kunna studera med en säkrad inkomst – vilken utopi!
Hur lyckas vi med det här målet då? Jo, genom att studerande röstar. Ingen annan kommer att driva studerandes intressen om vi inte själva gör det. Röstningsprocenten i det senaste riksdagsvalet var 55 procent bland den yngsta åldersgruppen 18–24 år. Fastän röstningsprocenten har ökat bland unga de senaste åren finns det mycket att jobba på.
Gör dig själv en tjänst och rösta i riksdagsvalet (ta med en vän också).
Riksdagsvalet närmar sig och så även förhandsröstningen. I Finland har varje finsk medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år rösträtt. Rösträtten är allmän samt lika, vilket i praktiken innebär att alla har en röst som är lika mycket värd. Att rösta är en rättighet snarare än en skyldighet.
Varför ska man då rösta? Genom att rösta påverkar du samhället. Din röst är viktig och gör skillnad. I det kommande riksdagsvalet väljs representanter som på daglig basis ska arbeta med frågor som berör dig och din vardag. Genom att rösta tar du ställning till större som mindre frågor. Har du en åsikt finns det skäl att rösta. Har du tankar kring studiestödets tillräcklighet eller hur ungas mentala hälsa kunde förbättras? Rösta!
Det är allmänt känt att valdeltagande bland unga tenderar vara förhållandevis lågt. Valdeltagande är en av grundstenarna till en fungerande demokrati. Om unga inte använder sin röst finns det heller ingen representant som för deras talan inom ramarna för beslutsfattande. Visst är det så att bortfaller av en enskild röst inte är katastrofalt. Problemet uppstår när många väljer att avstå från sin röst, för vem ska då fatta våra beslut?
Det kan vara svårt att veta hur man ska rösta samt vilket parti som driver en politik som är till ens egen fördel. Denna ovisshet kan leda till att man avstår från att rösta. Valkompassen är här ett ypperligt och enkelt hjälpmedel. För den nyfikne ordnar även Åbo Akademis Studentkår pandeldebatt i både Åbo och Vasa under våren. I Vasa anordnas paneldebatten 7 mars medan den i Åbo går av stapeln 20 mars. Under respektive tillfälle diskuterar unga inbjudna riksdagsvalskandidater frågor som berör studerandes vardag.
Vi ses på valdagen!
–
Vanessa Björklund
Styrelsemedlem
Åbo Akademis Studentkår
Bästa studerande, både nya och äldre, nu är det dags att inleda studieåret. För gulisarna är självklart det mesta nytt och spännande, men just nu befinner vi oss i en situation där vi inte har bara en utan fyra årskurser som inte har fått uppleva ett helt vanligt studieår. Det är en stor majoritet av alla nuvarande studerande.
Har du ingen aning om i vilket utrymme din nästa föreläsning hålls så ska du inte oroa dig, högst antagligen vet inte de flesta andra heller. Var inte rädda för att fråga om hjälp oberoende vad det handlar om, det är det enda sättet man kan lära sig.
Och ni bästa äldre studerande, känner ni att ni borde veta mer än ni vet och känner ni att ni har gått miste om en stor del av er studietid? Inte då heller ska ni oroa er, nu ska vi helt enkelt ta och leva hösten som om den vore vår gulishöst, sträva efter att lära känna nya människor och vara helt okej med att vara lite yra ibland. Delta på evenemangen som ordnas och be studiekompisen från kursen med och luncha eller med på motionsstunden. Det finns något för alla.
Nu ska vi ta igen det vi har missat och uppleva en fantastisk start på studieåret tillsammans! Vi ses i vimlet och ta kontakt med låg tröskel om det är något ni undrar över.
Veera Granroth
Styrelseordförande, Åbo Akademis Studentkår
Åbo Pride-veckan (22–28.8) har kört igång! Åbo Pride är en fortsättning på gay pride – traditionen och regnbågsfolkets människorättsrörelse, som började år 1969 i New York Stonewall Inn. Åbo Pride är en demonstration, en minnesfest för Stonewall, ett mötesforum och en fest!
Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) vill visa sitt stöd för sexuell mångfald och könsmångfald. ÅAS deltar i Åbo Pride-paraden (27.8) i Study in Turku-blocket tillsammans med ÅA och andra högskolor. Alla studerande är välkomna att gå tillsammans med oss i blocket! Vi har på oss halare, men du får förstås ha på dig det du känner för.
Åbo Pride använder sig av principer för tryggare rum. Detta innebär exempelvis att vi inte bör anta någons kön eller sexualitet, att trakasserier inte tolereras och att alla har rätt till att vara sig själva och känna sig trygga. Vi är medvetna om våra privilegier, ger varandra rum för att bli hörda och respekterar varandras gränser. Ifall någonting går snett är det viktigt att be om ursäkt och göra bättre nästa gång.
Stöd för studerande: ÅAS trakasseriombud
ÅAS erbjuder stöd för studerande. Två stycken ÅAS-anställda med tystnadsplikt som har som specialuppgift att ge stöd och råd om du som studerar på ÅA, eller varit med på ÅAS eller specialföreningarnas evenemang har blivit utsatt för osakligt beteende, mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier eller våld. Trakasserier som sker digitalt eller på distans är lika allvarligt som andra former och en god orsak att ta kontakt. ÅAS trakasseriombud heter Sandra Häggkvist och Petra Lindblad, du kan nå dem på trakasseri@studentkaren.fi.
ÅAS jämlikhetsarbete
Alla är välkomna hos Åbo Akademis Studentkår! Du är unik och får vara ditt sanna jag. ÅAS arbetar ständigt för jämlikhet och motarbetandet av trakasserier av olika slag. Vi har varit med och utarbetat jämlikhets-, likabehandlings- och tillgänglighetsplanen som vi önskar ÅA tar i bruk och konkretiseras snarast. I denna plan har vi formulerat målsättningar för arbetet för transpersoners rättigheter och välmående i studie- och arbetsmiljön. Det är viktigt för ÅAS att alla känner sig trygga och välbemötta på campus. Fysisk och digital tillgänglighet bör främjas ytterligare för inkludering och lika möjligheter att delta i studier och studieliv. Vi önskar att ÅA skulle ta i bruk principer för tryggare rum. Exemplen ovan är tagna från Åbo Prides webbsida och FSF:s (Finlands Studentkårers förbund) dokument om dessa principer.
Vi ses på lördag, kom som du är och fira kärleken i alla de former!
Källor och inspiration
Åbo Pride:s program (på finska)
FSF:s principer för tryggare rum (.pdf)
ÅAS studielivsguide 2.1 (.pdf)
ÅAS guide to student life 2.1 (.pdf)
ÅAS uttalande om transpersoners rättigheter
Sexuella trakasserier har diskuterats mycket i Finland de senaste veckorna och nu även gällande Åbo Akademi. Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) oroar sig för att linjedragningen i det aktuella fallet, och sättet på vilket ärendet kommunicerats skapar en känsla av otrygghet hos våra medlemmar. Agerandet just nu ger ett intryck av att det inte är värt att anmäla situationer där man blivit felbehandlad. Att anmäla trakasserier och osakligt bemötande måste alltid kännas tryggt och som något som är värt att göra.
Vi kräver mera av Åbo Akademi. Vi vill att ÅA, inte bara på papper och i fina ord, möjliggör en vardag där alla känner sig trygga och där man kan lita på att varje fall av anmälda trakasserier tas på allvar och hanteras på ett sakligt sätt. Det är även ytterst viktigt att man känner till vad som görs efter en anmälan, vem som sköter utredningen och vad åtgärderna blir.
ÅA har valt att tolka att de aktuella trakasserierna inte kräver åtgärder då de skett utanför personalens arbetstid. Vi på ÅAS är oroliga för vad detta ger för signal åt studerande. Skulle ÅA också välja att inte göra något i en situation där osakligt bemötande sker mellan personal och studerande på ett evenemang kvällstid? ÅAS anser att det krävs tydliga regler och en öppen diskussion om hur dylika situationer hanteras. Det är värdefullt att studerande och personal till exempel kan ha julfest tillsammans, den här sortens gemenskap ska inte gå förlorad.
ÅAS har två trakasseriombud som stöder i situationer där man känner sig osakligt bemött. Trakasseriombuden har tystnadsplikt och det är upp till studerande som kontaktar hur de hjälper att lösa situationen. ÅAS har två kontaktpersoner på alla evenemang, man kan meddela dem, också anonymt, om man känner sig obekväm med något i arrangemangen eller med en annan deltagares beteende.
ÅAS utbildar kontinuerligt specialföreningarna i hur man motverkar trakasserier och reder ut konflikter. ÅAS stödmaterial, till exempel en studielivsguide, hjälper föreningarna att göra verksamheten så inkluderande och välkomnande som möjligt. ÅAS accepterar inga former av osakligt bemötande, trakasserier eller diskriminering. För ÅAS är det viktigt att alla känner sig bekväma på våra och föreningarnas evenemang. Det ska också kännas tryggt för alla att studera och jobba på ÅA. ÅAS förutsätter att ÅA nu tar studenternas oro på allvar och kommunicerar klart inför terminsstarten vad som gäller och hur anmälda situationer utreds.
I samband med att coronarestriktionerna i hela landet har lättat, har frågan om varför Fastlaskiainen ordnas på distans lyfts fram. Det praktiska organiserandet för så stora evenemang som Fastlaskiainen börjar flera månader före evenemangets början. ÅAS styrelse lediganslog uppdraget som Fastlaskiainen koordinator i Åbo redan i november 2021, tyvärr avsade den valda personen ändå i ett senare skede sig från uppdraget.
Fastlaskiainen i Åbo ordnas tillsammans med Studiestad Åbo-nätverket. Detta inkluderar många aktörer, bl.a. Åbo stad och flera högskolor. När evenemanget började planeras fanns det ingen klarhet i hur coronarestriktionerna skulle utvecklas under våren. När tidtabellen för lättnaderna i coronarestriktionerna blev säkra, var tiden redan för kort för att dra igång samarbete samt hinna ordna praktiska arrangemang som anhållan om polislov och att anställa säkerhetsvakter till evenemanget.
I och med avsaknaden av Fastlaskiainen koordinator och den allt för strama tidtabellen är det inte möjligt för ÅAS att ordna ett traditionellt, fysiskt, Fastlaskiainen i Åbo i år.
Eftersom Fastlaskiainen i Vasa kommer att ordnas en vecka senare än i Åbo, kan man fråga sig varför det inte ordnas fysiskt. ÅAS styrelse har fattat beslut om att ordna evenemanget på båda orterna på samma sätt, det vill säga digitalt. Detta upplevdes som mer rättvist för våra studerande. Vi är en studentkår med medlemmar på två orter och strävar till att i mån av möjlighet ha enhetlig verksamhet på båda orterna. Detta i samband med att coronarestriktionerna vid tiden då beslutet fattades fortfarande var oklara är orsaken till att styrelsen fattade detta beslut. Vi förstår att beslutet nu i efterhand sett kan upplevas som förhastat eller fel. Det gläder oss ändå att både föreningar och enskilda studerande har tagit upp ärendet i diskussion, och vi hoppas att ni även i framtiden känner att ni med låg tröskel kan kontakta oss vid frågor eller helt enkelt för att ge feedback. Vi på Studentkåren ordnar trots allt våra evenemang för er, och vill att de så långt som möjligt motsvarar era önskemål och förhoppningar.
Fastlaskiainen 2022 ordnas på distans, men vi uppmuntrar föreningarna varmt att ordna evenemang både före och efter evenemanget. I och med de nya riktlinjerna från Åbo Akademi är det också möjligt att äntligen igen ordna evenemang på campus. Hoppas att vi ses på zoom, den första mars i Åbo och den åttonde mars i Vasa!
Har du svårt att klara av vardagen och studierna? Finns det några problem du behöver hjälp med, men inte vet vem du ska vända dig till?
Om det känns tungt just nu, finns det hjälp och stöd att få. Här har vi sammanställt en lista med svar på frågor med länkar, kontaktuppgifter och annat som kan vara bra att ta i beaktande.
Har du tänkt på att ta mellanår?
Finlands studentkårers förbund har sammanställt en bloggtext om vad som är bra att beakta om du tänker ta ett mellanår, så vi rekommenderar att du läser igenom den före du tar ett beslut!
Kan jag sluta studera p.g.a. corona?
Ja, det är möjligt. Före du bestämmer att avbryta studierna ska du fundera om det är smartast att göra någon viss kurs eller helhet klar. Kolla t.ex. med studiehandledare eller egenlärare vad som är viktigast att få färdigt ifall du nån gång besluter att fortsätta studera. Det kan också vara vettigt att göra klart ett visst antal poäng så ditt nuvarande huvudämne kan räknas som ett kort eller långt biämne i en kommande examen.
Vi rekommenderar att ta kontakt med studiepsykologen för att diskutera vardagen och vad du vill göra på sikt.
Lider du av mental ohälsa och har svårt att klara av vardagen, kan du vända dig till Studenthälsan.
Var får man stöd för läs- och skrivsvårigheter?
Kontakta din fakultets studierådgivare.
Finns det möjlighet att söka stöd för uteblivet studiestöd p.g.a. tvångsstängning av kurser och praktik?
Om universitetet inte har ordnat kurser p.g.a. pandemiläget så är det en godtagbar orsak till långsammare studietakt och FPA betalar ut studiestödet som normalt bara man kontaktar dem om saken.
Hur får jag sjukledigt för depression?
På FPA:s sidor finns information gällande stöd under sjukdom. Kontakta studinfo@abo.fi gällande avbrottet i studierna.
Vad kan man göra om man märker att det blir för mycket uppgifter till exempel halvvägs in i kursen?
Kontakta din föreläsare för att fundera hur det lönar sig att göra, och studierådgivaren om du undrar vilken kurs som är viktigast att få gjord för att komma vidare i studierna. Under en pandemi är det helt okej att kolla vad som är absoluta minimi för att komma igenom kurser.
I vilka frågor kan man vända sig till Studentkåren för hjälp?
Det finns egentligen inget tema man inte skulle kunna vända sig till oss med. Vi kan hjälpa hitta rätt person på ÅA eller annanstans som kan hjälpa dig.
Har Studentkåren en representant som kan hjälpa när man behöver stöd i FPA-frågor, eller info om vart man kan vända sig i tvister med FPA?
ÅAS studentombud Petra Lindblad är anställd med tystnadsplikt som hjälper studerande hitta rätt stöd och information. Hon kan också hjälpa fundera hur man kan lösa problem med FPA.
Via studiestod@abo.fi når du de anställda på ÅA som kan hjälpa reda ut t.ex. vilken info från ÅA:s register som FPA behöver.
Vem kan man kontakta om osakligt bemötande av föreläsare?
Studentkåren har två trakasseriombud som arbetar med bl.a. dessa frågor. Deras kontaktuppgifter hittar du här.
ÅA:s info för studerande som blir osakligt bemötta eller trakasserade hittar du här.
Vem kan man kontakta angående överdriven arbetsmängd (mer än det som kursen kräver officiellt) och som inte avhjälps efter diskussion med föreläsaren i fråga?
Efter diskussioner med föreläsaren så lönar det sig att kontakta ämnesansvariga professorn. Ifall situationen inte löser sig så lönar det sig att kontakta fakultetens dekan. I dessa frågor hjälper även Studentkårens studentombud, Petra Lindblad.
Håller du på att falla av studierna? Information om projektet Nystart!
Projektet Nystart! vill stödja studerande och förebygga att studierna fördröjs eller avbryts. Det kan finnas flera anledningar till varför orket eller motivationen tar slut i vardagen och studierna. Nystart! fångar upp studeranden med stödbehov och hjälper dem vidare.
Just nu ordnar Nystart! uppsökandeverksamhet, en pilot med kursassistenter I några kurser under våren och studiecirklar. Här kan du ta kontakt med Nystart! som hjälper dig vidare, beroende på vilket behov du har. Om du har frågor om projektet Nystart!, kontakta projektkoordinator Kia Ikonen
Behöver du verktyg och motivation för att klara av studievardagen? Information om projektet VERNA
Projektet VERNA ordnar webbinarier, utbildningar, kaffekvarter och studiecirklar. Målet med projektet är att stärka studerandes egna resurser och tilliten till den egna förmågan i studielivet. VERNA är ett samarbetsprojekt mellan Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, samt studerandekårerna Åbo Akademis Studentkår och Novium. För mer info, kontakta projektledare Dana Björkström-Jung.
Övrig information som kan vara bra att ha
- Vem ska jag kontakta i olika ärenden? Klicka här för att komma till ÅA:s stödsida på Intran.
- Föreningen för studerandes mentala hälsa Nyyti ordnar chattar på svenska och har mycket bra material på sina sidor.
- Studenthälsans service och tidsbokning. Det är bra att vara i kontakt genast då man känner att man behöver vård, köerna är långa till vissa tjänster.
- På studiepsykologernas sida finns många råd för smidiga studier.
- Ekonomiskt stöd från församlingarnas diakoni:
Alla har möjlighet att vid behov få stöd av den lokala församlingens diakoni i en kris, man behöver inte vara ev. lut.-medlem, det räcker att man för tillfället bor på orten. Förutom ekonomiskt stöd kan diakonerna också ge råd om andra stödformer och hjälp om hur man sköter kontakt med olika myndigheter. Mera information om Åbo svenska församling. Mera information om Vasa svenska församling. - Samtalsstöd från studentprästerna kan man få på båda orterna: Åbo och Vasa
- Uppsökande ungdomsverksamhet Åbo
- Uppsökande ungdomsverksamhet Vasa