Kategoriat
Året är 2030 och du drar en lättad suck. Du tittar på bankkontot och ser att stödet från FPA täcker utgifterna den här månaden. När du var i kontakt med studenthälsan om att få träffa en psykolog fick du tid inom en månad. Du läser nyheterna och kan konstatera att regeringen har stoppat förlusten av biologisk mångfald. Detta kunde vara framtiden ifall målen för Finlands Studentkårers förbunds (FSF) riksdagsvalskampanj förverkligas.
Förhandsröstningen är i full gång och du funderar vem du ska rösta på. Vad är viktigt för dig som studerande?
Visste du att…?
- Studiestödet har höjts med hela 4 € sedan 1992. Om man följer indexjusteringen borde den har höjts med 143 €.
- Finlands studiestöd är svagast i Norden (Sverige har 340 € och Danmark bäst med 838 €/ månad).
Vad hänger ihop med det låga studiestödet?
- Studieframgången – avlagda studiepoäng har i medeltal sjunkit sedan 2017.
- Tid spenderad på studier – i snitt studerar vi 3,5 timmar mindre per vecka än 2016 (kanske för att studiestödet inte räcker till och många studerande är tvungna att jobba vid sidan om).
- Studerandes välmående – en mening räcker inte för att beskriva denna punkt.
- Generationens skuldsättning – studielånens andel har mer än fördubblats sedan 2017.
Vi måste lyfta studeranden bort från fattigdomsgränsen
Så vi kan konstatera att det mesta är skit och någonting måste göras. Många studeranden lever under fattigdomsgränsen trots att de lyfter studielån eller jobbar vid sidan om. Studiestödets köpkraft har minskat med ungefär 100 € sedan 2017. Levnadskostnaderna skjuter i höjden, räntorna växer och studeranden mår dåligt.
Ingen annan social grupp lever på en så låg utkomst som studerande gör just nu. FSF lobbar för att höja studiepenningen med 100 €. En sådan höjning skulle leda till att studerande, med studielånet inräknat, lyfts bort från fattigdomsgränsen (därav #bortfrånfattigdomsgränsen). Studerande skulle kunna studera med en säkrad inkomst – vilken utopi!
Hur lyckas vi med det här målet då? Jo, genom att studerande röstar. Ingen annan kommer att driva studerandes intressen om vi inte själva gör det. Röstningsprocenten i det senaste riksdagsvalet var 55 procent bland den yngsta åldersgruppen 18–24 år. Fastän röstningsprocenten har ökat bland unga de senaste åren finns det mycket att jobba på.
Gör dig själv en tjänst och rösta i riksdagsvalet (ta med en vän också).
Riksdagsvalet närmar sig och så även förhandsröstningen. I Finland har varje finsk medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år rösträtt. Rösträtten är allmän samt lika, vilket i praktiken innebär att alla har en röst som är lika mycket värd. Att rösta är en rättighet snarare än en skyldighet.
Varför ska man då rösta? Genom att rösta påverkar du samhället. Din röst är viktig och gör skillnad. I det kommande riksdagsvalet väljs representanter som på daglig basis ska arbeta med frågor som berör dig och din vardag. Genom att rösta tar du ställning till större som mindre frågor. Har du en åsikt finns det skäl att rösta. Har du tankar kring studiestödets tillräcklighet eller hur ungas mentala hälsa kunde förbättras? Rösta!
Det är allmänt känt att valdeltagande bland unga tenderar vara förhållandevis lågt. Valdeltagande är en av grundstenarna till en fungerande demokrati. Om unga inte använder sin röst finns det heller ingen representant som för deras talan inom ramarna för beslutsfattande. Visst är det så att bortfaller av en enskild röst inte är katastrofalt. Problemet uppstår när många väljer att avstå från sin röst, för vem ska då fatta våra beslut?
Det kan vara svårt att veta hur man ska rösta samt vilket parti som driver en politik som är till ens egen fördel. Denna ovisshet kan leda till att man avstår från att rösta. Valkompassen är här ett ypperligt och enkelt hjälpmedel. För den nyfikne ordnar även Åbo Akademis Studentkår pandeldebatt i både Åbo och Vasa under våren. I Vasa anordnas paneldebatten 7 mars medan den i Åbo går av stapeln 20 mars. Under respektive tillfälle diskuterar unga inbjudna riksdagsvalskandidater frågor som berör studerandes vardag.
Vi ses på valdagen!
–
Vanessa Björklund
Styrelsemedlem
Åbo Akademis Studentkår
Bästa studerande, både nya och äldre, nu är det dags att inleda studieåret. För gulisarna är självklart det mesta nytt och spännande, men just nu befinner vi oss i en situation där vi inte har bara en utan fyra årskurser som inte har fått uppleva ett helt vanligt studieår. Det är en stor majoritet av alla nuvarande studerande.
Har du ingen aning om i vilket utrymme din nästa föreläsning hålls så ska du inte oroa dig, högst antagligen vet inte de flesta andra heller. Var inte rädda för att fråga om hjälp oberoende vad det handlar om, det är det enda sättet man kan lära sig.
Och ni bästa äldre studerande, känner ni att ni borde veta mer än ni vet och känner ni att ni har gått miste om en stor del av er studietid? Inte då heller ska ni oroa er, nu ska vi helt enkelt ta och leva hösten som om den vore vår gulishöst, sträva efter att lära känna nya människor och vara helt okej med att vara lite yra ibland. Delta på evenemangen som ordnas och be studiekompisen från kursen med och luncha eller med på motionsstunden. Det finns något för alla.
Nu ska vi ta igen det vi har missat och uppleva en fantastisk start på studieåret tillsammans! Vi ses i vimlet och ta kontakt med låg tröskel om det är något ni undrar över.
Veera Granroth
Styrelseordförande, Åbo Akademis Studentkår
Åbo Pride-veckan (22–28.8) har kört igång! Åbo Pride är en fortsättning på gay pride – traditionen och regnbågsfolkets människorättsrörelse, som började år 1969 i New York Stonewall Inn. Åbo Pride är en demonstration, en minnesfest för Stonewall, ett mötesforum och en fest!
Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) vill visa sitt stöd för sexuell mångfald och könsmångfald. ÅAS deltar i Åbo Pride-paraden (27.8) i Study in Turku-blocket tillsammans med ÅA och andra högskolor. Alla studerande är välkomna att gå tillsammans med oss i blocket! Vi har på oss halare, men du får förstås ha på dig det du känner för.
Åbo Pride använder sig av principer för tryggare rum. Detta innebär exempelvis att vi inte bör anta någons kön eller sexualitet, att trakasserier inte tolereras och att alla har rätt till att vara sig själva och känna sig trygga. Vi är medvetna om våra privilegier, ger varandra rum för att bli hörda och respekterar varandras gränser. Ifall någonting går snett är det viktigt att be om ursäkt och göra bättre nästa gång.
Stöd för studerande: ÅAS trakasseriombud
ÅAS erbjuder stöd för studerande. Två stycken ÅAS-anställda med tystnadsplikt som har som specialuppgift att ge stöd och råd om du som studerar på ÅA, eller varit med på ÅAS eller specialföreningarnas evenemang har blivit utsatt för osakligt beteende, mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier eller våld. Trakasserier som sker digitalt eller på distans är lika allvarligt som andra former och en god orsak att ta kontakt. ÅAS trakasseriombud heter Sandra Häggkvist och Petra Lindblad, du kan nå dem på trakasseri@studentkaren.fi.
ÅAS jämlikhetsarbete
Alla är välkomna hos Åbo Akademis Studentkår! Du är unik och får vara ditt sanna jag. ÅAS arbetar ständigt för jämlikhet och motarbetandet av trakasserier av olika slag. Vi har varit med och utarbetat jämlikhets-, likabehandlings- och tillgänglighetsplanen som vi önskar ÅA tar i bruk och konkretiseras snarast. I denna plan har vi formulerat målsättningar för arbetet för transpersoners rättigheter och välmående i studie- och arbetsmiljön. Det är viktigt för ÅAS att alla känner sig trygga och välbemötta på campus. Fysisk och digital tillgänglighet bör främjas ytterligare för inkludering och lika möjligheter att delta i studier och studieliv. Vi önskar att ÅA skulle ta i bruk principer för tryggare rum. Exemplen ovan är tagna från Åbo Prides webbsida och FSF:s (Finlands Studentkårers förbund) dokument om dessa principer.
Vi ses på lördag, kom som du är och fira kärleken i alla de former!
Källor och inspiration
Åbo Pride:s program (på finska)
FSF:s principer för tryggare rum (.pdf)
ÅAS studielivsguide 2.1 (.pdf)
ÅAS guide to student life 2.1 (.pdf)
ÅAS uttalande om transpersoners rättigheter
Sexuella trakasserier har diskuterats mycket i Finland de senaste veckorna och nu även gällande Åbo Akademi. Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) oroar sig för att linjedragningen i det aktuella fallet, och sättet på vilket ärendet kommunicerats skapar en känsla av otrygghet hos våra medlemmar. Agerandet just nu ger ett intryck av att det inte är värt att anmäla situationer där man blivit felbehandlad. Att anmäla trakasserier och osakligt bemötande måste alltid kännas tryggt och som något som är värt att göra.
Vi kräver mera av Åbo Akademi. Vi vill att ÅA, inte bara på papper och i fina ord, möjliggör en vardag där alla känner sig trygga och där man kan lita på att varje fall av anmälda trakasserier tas på allvar och hanteras på ett sakligt sätt. Det är även ytterst viktigt att man känner till vad som görs efter en anmälan, vem som sköter utredningen och vad åtgärderna blir.
ÅA har valt att tolka att de aktuella trakasserierna inte kräver åtgärder då de skett utanför personalens arbetstid. Vi på ÅAS är oroliga för vad detta ger för signal åt studerande. Skulle ÅA också välja att inte göra något i en situation där osakligt bemötande sker mellan personal och studerande på ett evenemang kvällstid? ÅAS anser att det krävs tydliga regler och en öppen diskussion om hur dylika situationer hanteras. Det är värdefullt att studerande och personal till exempel kan ha julfest tillsammans, den här sortens gemenskap ska inte gå förlorad.
ÅAS har två trakasseriombud som stöder i situationer där man känner sig osakligt bemött. Trakasseriombuden har tystnadsplikt och det är upp till studerande som kontaktar hur de hjälper att lösa situationen. ÅAS har två kontaktpersoner på alla evenemang, man kan meddela dem, också anonymt, om man känner sig obekväm med något i arrangemangen eller med en annan deltagares beteende.
ÅAS utbildar kontinuerligt specialföreningarna i hur man motverkar trakasserier och reder ut konflikter. ÅAS stödmaterial, till exempel en studielivsguide, hjälper föreningarna att göra verksamheten så inkluderande och välkomnande som möjligt. ÅAS accepterar inga former av osakligt bemötande, trakasserier eller diskriminering. För ÅAS är det viktigt att alla känner sig bekväma på våra och föreningarnas evenemang. Det ska också kännas tryggt för alla att studera och jobba på ÅA. ÅAS förutsätter att ÅA nu tar studenternas oro på allvar och kommunicerar klart inför terminsstarten vad som gäller och hur anmälda situationer utreds.
I samband med att coronarestriktionerna i hela landet har lättat, har frågan om varför Fastlaskiainen ordnas på distans lyfts fram. Det praktiska organiserandet för så stora evenemang som Fastlaskiainen börjar flera månader före evenemangets början. ÅAS styrelse lediganslog uppdraget som Fastlaskiainen koordinator i Åbo redan i november 2021, tyvärr avsade den valda personen ändå i ett senare skede sig från uppdraget.
Fastlaskiainen i Åbo ordnas tillsammans med Studiestad Åbo-nätverket. Detta inkluderar många aktörer, bl.a. Åbo stad och flera högskolor. När evenemanget började planeras fanns det ingen klarhet i hur coronarestriktionerna skulle utvecklas under våren. När tidtabellen för lättnaderna i coronarestriktionerna blev säkra, var tiden redan för kort för att dra igång samarbete samt hinna ordna praktiska arrangemang som anhållan om polislov och att anställa säkerhetsvakter till evenemanget.
I och med avsaknaden av Fastlaskiainen koordinator och den allt för strama tidtabellen är det inte möjligt för ÅAS att ordna ett traditionellt, fysiskt, Fastlaskiainen i Åbo i år.
Eftersom Fastlaskiainen i Vasa kommer att ordnas en vecka senare än i Åbo, kan man fråga sig varför det inte ordnas fysiskt. ÅAS styrelse har fattat beslut om att ordna evenemanget på båda orterna på samma sätt, det vill säga digitalt. Detta upplevdes som mer rättvist för våra studerande. Vi är en studentkår med medlemmar på två orter och strävar till att i mån av möjlighet ha enhetlig verksamhet på båda orterna. Detta i samband med att coronarestriktionerna vid tiden då beslutet fattades fortfarande var oklara är orsaken till att styrelsen fattade detta beslut. Vi förstår att beslutet nu i efterhand sett kan upplevas som förhastat eller fel. Det gläder oss ändå att både föreningar och enskilda studerande har tagit upp ärendet i diskussion, och vi hoppas att ni även i framtiden känner att ni med låg tröskel kan kontakta oss vid frågor eller helt enkelt för att ge feedback. Vi på Studentkåren ordnar trots allt våra evenemang för er, och vill att de så långt som möjligt motsvarar era önskemål och förhoppningar.
Fastlaskiainen 2022 ordnas på distans, men vi uppmuntrar föreningarna varmt att ordna evenemang både före och efter evenemanget. I och med de nya riktlinjerna från Åbo Akademi är det också möjligt att äntligen igen ordna evenemang på campus. Hoppas att vi ses på zoom, den första mars i Åbo och den åttonde mars i Vasa!
Har du svårt att klara av vardagen och studierna? Finns det några problem du behöver hjälp med, men inte vet vem du ska vända dig till?
Om det känns tungt just nu, finns det hjälp och stöd att få. Här har vi sammanställt en lista med svar på frågor med länkar, kontaktuppgifter och annat som kan vara bra att ta i beaktande.
Har du tänkt på att ta mellanår?
Finlands studentkårers förbund har sammanställt en bloggtext om vad som är bra att beakta om du tänker ta ett mellanår, så vi rekommenderar att du läser igenom den före du tar ett beslut!
Kan jag sluta studera p.g.a. corona?
Ja, det är möjligt. Före du bestämmer att avbryta studierna ska du fundera om det är smartast att göra någon viss kurs eller helhet klar. Kolla t.ex. med studiehandledare eller egenlärare vad som är viktigast att få färdigt ifall du nån gång besluter att fortsätta studera. Det kan också vara vettigt att göra klart ett visst antal poäng så ditt nuvarande huvudämne kan räknas som ett kort eller långt biämne i en kommande examen.
Vi rekommenderar att ta kontakt med studiepsykologen för att diskutera vardagen och vad du vill göra på sikt.
Lider du av mental ohälsa och har svårt att klara av vardagen, kan du vända dig till Studenthälsan.
Var får man stöd för läs- och skrivsvårigheter?
Kontakta din fakultets studierådgivare.
Finns det möjlighet att söka stöd för uteblivet studiestöd p.g.a. tvångsstängning av kurser och praktik?
Om universitetet inte har ordnat kurser p.g.a. pandemiläget så är det en godtagbar orsak till långsammare studietakt och FPA betalar ut studiestödet som normalt bara man kontaktar dem om saken.
Hur får jag sjukledigt för depression?
På FPA:s sidor finns information gällande stöd under sjukdom. Kontakta studinfo@abo.fi gällande avbrottet i studierna.
Vad kan man göra om man märker att det blir för mycket uppgifter till exempel halvvägs in i kursen?
Kontakta din föreläsare för att fundera hur det lönar sig att göra, och studierådgivaren om du undrar vilken kurs som är viktigast att få gjord för att komma vidare i studierna. Under en pandemi är det helt okej att kolla vad som är absoluta minimi för att komma igenom kurser.
I vilka frågor kan man vända sig till Studentkåren för hjälp?
Det finns egentligen inget tema man inte skulle kunna vända sig till oss med. Vi kan hjälpa hitta rätt person på ÅA eller annanstans som kan hjälpa dig.
Har Studentkåren en representant som kan hjälpa när man behöver stöd i FPA-frågor, eller info om vart man kan vända sig i tvister med FPA?
ÅAS studentombud Petra Lindblad är anställd med tystnadsplikt som hjälper studerande hitta rätt stöd och information. Hon kan också hjälpa fundera hur man kan lösa problem med FPA.
Via studiestod@abo.fi når du de anställda på ÅA som kan hjälpa reda ut t.ex. vilken info från ÅA:s register som FPA behöver.
Vem kan man kontakta om osakligt bemötande av föreläsare?
Studentkåren har två trakasseriombud som arbetar med bl.a. dessa frågor. Deras kontaktuppgifter hittar du här.
ÅA:s info för studerande som blir osakligt bemötta eller trakasserade hittar du här.
Vem kan man kontakta angående överdriven arbetsmängd (mer än det som kursen kräver officiellt) och som inte avhjälps efter diskussion med föreläsaren i fråga?
Efter diskussioner med föreläsaren så lönar det sig att kontakta ämnesansvariga professorn. Ifall situationen inte löser sig så lönar det sig att kontakta fakultetens dekan. I dessa frågor hjälper även Studentkårens studentombud, Petra Lindblad.
Håller du på att falla av studierna? Information om projektet Nystart!
Projektet Nystart! vill stödja studerande och förebygga att studierna fördröjs eller avbryts. Det kan finnas flera anledningar till varför orket eller motivationen tar slut i vardagen och studierna. Nystart! fångar upp studeranden med stödbehov och hjälper dem vidare.
Just nu ordnar Nystart! uppsökandeverksamhet, en pilot med kursassistenter I några kurser under våren och studiecirklar. Här kan du ta kontakt med Nystart! som hjälper dig vidare, beroende på vilket behov du har. Om du har frågor om projektet Nystart!, kontakta projektkoordinator Kia Ikonen
Behöver du verktyg och motivation för att klara av studievardagen? Information om projektet VERNA
Projektet VERNA ordnar webbinarier, utbildningar, kaffekvarter och studiecirklar. Målet med projektet är att stärka studerandes egna resurser och tilliten till den egna förmågan i studielivet. VERNA är ett samarbetsprojekt mellan Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, samt studerandekårerna Åbo Akademis Studentkår och Novium. För mer info, kontakta projektledare Dana Björkström-Jung.
Övrig information som kan vara bra att ha
- Vem ska jag kontakta i olika ärenden? Klicka här för att komma till ÅA:s stödsida på Intran.
- Föreningen för studerandes mentala hälsa Nyyti ordnar chattar på svenska och har mycket bra material på sina sidor.
- Studenthälsans service och tidsbokning. Det är bra att vara i kontakt genast då man känner att man behöver vård, köerna är långa till vissa tjänster.
- På studiepsykologernas sida finns många råd för smidiga studier.
- Ekonomiskt stöd från församlingarnas diakoni:
Alla har möjlighet att vid behov få stöd av den lokala församlingens diakoni i en kris, man behöver inte vara ev. lut.-medlem, det räcker att man för tillfället bor på orten. Förutom ekonomiskt stöd kan diakonerna också ge råd om andra stödformer och hjälp om hur man sköter kontakt med olika myndigheter. Mera information om Åbo svenska församling. Mera information om Vasa svenska församling. - Samtalsstöd från studentprästerna kan man få på båda orterna: Åbo och Vasa
- Uppsökande ungdomsverksamhet Åbo
- Uppsökande ungdomsverksamhet Vasa
Hela mitt liv har jag haft en plan, en plan för vad jag ska studera, vad jag ska göra och vad jag ska bli “när jag blir stor”. Här om veckan fick jag frågan “vad ska du bli när du blir stor?” och mitt svar blev något otydligt för när jag började fundera så blev svaret att jag faktiskt ännu inte vet. Det känns som att ju fler dörrar och alternativ som har öppnats, desto mer osäker har jag blivit på vad jag faktiskt vill göra. Man kan fråga sig om det handlar om framtidsångest, eller om det beror på att jag fått större insikt i alla olika möjligheter som finns och att jag nu bara måste välja mellan dessa.
Ens karriär kan upplevas som en viktig och stor del av ens liv. Man går gymnasiet och skriver kanske studenten för att komma in på en tredje stadiets utbildning – i mitt fall universitet – var man sedan kämpar med sina studier med målet att bygga en framtida karriär. Ofta när man tänker på ordet karriär tänker man kanske framtid och arbete i form av en stege var man tar sig högre upp, eller att man ska bli något stort och ha en bra arbetsposition. Den svenska definitionen av ordet karriär beskrivs enligt Svenska akademins ordlista som; ”vinna, snabb befordran, stiga i graderna, i högsta fart framåt”. En beskrivning som enligt mig inte är den bästa. Om man däremot tar det engelska ordet “career” så definieras det som ”livslång yrkeslivsutveckling”, vilket jag tycker är ett mycket bättre sätt att se på sin egen karriär.
Jag själv studerar till klass- och speciallärare, vilket är ett väldigt tydligt yrke och med min utbildning finns det en tydlig karriär. För andra utbildningar kan det vara motsatsen, de ger oändligt med möjligheter med många öppna dörrar, men frågan är om man upplever att man fått färdigheter för ett tydligt yrke att utveckla sin karriär i? Och är denna ovissa känsla av oändligt med möjlighet något som kan leda till osäkerhet och framtidsångest? “Du kan bli vad du vill, alla dörrar är öppna”. Det är viktigt att du kan sätta din kunskap i en kontext, det är viktigt att du genom din kunskap får möjlighet att bilda erfarenhet och det är viktigt att reflektera över sig själv och sin karriär.
För om vi följer den engelska definitionen, som jag gärna vill framhäva, så är karriär inte bara det som komma skall, det är även det du redan har upplevt, val du gjort, kunskap du tagit till dig och erfarenheter från hela ditt liv. Karriär är med andra ord allt du varit med om och gjort sedan du föddes och fram tills idag. Vart vill jag komma till med detta? Jo, att det är viktigt att inte bara blicka framåt, det är minst lika viktigt att reflektera och se bakåt på olika val du gjort samt varför du är där du är idag. Tänk dig att karriär är som ett tåg, du kan alltid blicka tillbaka till vilket tåg du redan åkt och varför du klev på just det tåget, men du kan inte hoppa på ett tåg som redan gått.
Ta en paus i läsandet här och fundera på följande:
Vad och vem har påverkat dina val?
Vad har varit viktigt för dig i dina val?
Hur ser du på din egen framtid?
Vart vill du komma och hur når du dit?
Jag själv ser på min framtid som att jag har oändligt med möjligheter. Jag kan arbeta med det jag vill och jag har haft möjlighet att studera i en för mig lämplig takt. Men jag kan också föreställa mig en viss stress av att studietempot ökar, kraven blir högre samtidigt som möjligheterna är oändliga kan det snarare kännas som framtidsångest. För dig som känner att du vet vad du vill, fortsätt på den goda väg du är, och för dig som känner igen dig i det andra alternativet så vill jag lyfta fram ytterligare en möjlighet för att diskutera din karriär. En möjlighet som kanske kan hjälpa och stödja för de som inte alls vet, eller också får de som har ett mål men vill få stöd i att nå det målet. Arbetsforum har tjänster som stödjer studerande i karriärvägledning. Det är viktigt att inte bara stirra blint framåt på sin plan, utan också att hålla ögonen öppna för de möjligheter som uppstår i vardagen och på vägen. Så ta vara på de chanser och möjligheter som kommer i stunden, allt behöver inte vara planerat.
Mer information om arbetsforums tjänster hittar du här.
Studentkåren lobbar för flexibla studier där studerande själv kan välja hur, när, och var de studerar, beroende på livssituation, hälsa och annat som påverkar vardagen. Digitaliseringen i sig löser inte alla problem men den kan användas som ett stöd för att utveckla jämlik och tillgänglig undervisning.
Måndagen den 4.10 ordnade Åbo Akademi ett stormöte om fastighetsplaner. På mötet presenterades visioner om akademikvarteret i Åbo samt de ekonomiska realiteterna som påverkar utrymmena redan nu. Axelia, Gadolinia och Blåkulla är exempel på fastigheter som ÅA blir av med redan i årsskiftet. Varje fakultet är tvungna att se över sina utrymmen och hitta lösningar som är ekonomiskt hållbara.
Utbildningen ska inte flytta till webben
Under stormötet nämndes att Studentkåren vill ha mera distansundervisning och att utrymmesanvändningen bland annat därför behöver ses över. Det stämmer att Studentkåren lobbar för mera distansundervisning men det är bara en bit av en stor kaka. På Åbo Akademi studerar ca 5000 personer som alla är i olika livssituationer och har olika sätt att lära sig och olika behov i vardagen. Vad Studentkåren lobbar för är flexibla studier där studerande själv kan välja hur, när, och var de studerar, beroende på livssituation, hälsa och annat som påverkar vardagen. De digitala verktyg som utvecklats under pandemin kan möjliggöra detta.
Digitaliseringen i sig löser inte alla problem men den kan användas som ett stöd för att utveckla jämlik och tillgänglig undervisning. Möjligheten att delta på distans mellan Åbo och Vasa campus, samt att kunna delta hemifrån när man känner sig lite snuvig, ska finnas kvar efter att pandemin är över. Ändamålsenliga och tillräckliga utrymmen för både studier och för föreningsverksamhet är lika viktiga efter pandemin som de var före pandemin. Behovet av socialt umgänge har inte försvunnit utan snarare har pandemin visat hur viktigt social kontakt är för individens välmående.
ÅA bör kartlägga studenternas behov och önskemål
ÅA har gjort en undersökning om personalens tankar för arbete efter pandemin. En motsvarande undersökning om studerandes önskemål gällande studievardag och utrymmen borde också göras av ÅA. Då ett universitet ställs inför utmaningar ska dessa lösas med hjälp av faktabaserad kunskap, undersökningar visar att studerande som tillhör en gemenskap och mår bra studerar snabbare och når bättre resultat. Studeranden ska även i framtiden ha rätt till och möjlighet att studera på campus, att umgås och att koppla av på campus, även om utbildningen digitaliseras och hybridmodeller utvecklas.
Föreningarna är en otroligt stor resurs för ÅA och föreningarna gör ett stort jobb i att skapa den gemenskap som ÅA är känd för. Studielivet i Åbo och Vasa är en av de största orsakerna man söker sig till Åbo Akademi. Vi har inte råd att ytterligare skära ner i den här resursen. Besparingar på kort sikt kan ha ödesdigra följder för oss studerande. Vi vädjar till ÅA att ta studenternas behov av utrymmen på allvar, både studieutrymmen och föreningsutrymmen behövs nu och alltid.
Joonas Karlsson
Styrelseordförande
Åbo Akademis Studentkår
Känner du att det känns jobbigt att studierna börjar, hänger du efter i studierna eller funderar du kanske på att ta mellanår?
Om det känns tungt inför studiestarten så finns det hjälp och stöd att få. Vi har sammanställt en lista med svar på frågor med länkar, kontaktuppgifter och annat som kan vara bra att ta i beaktande.
Har du tänkt på att ta mellanår?
Finlands studentkårers förbund har sammanställt en blogg om vad som är bra att beakta om du tänker ta ett mellanår, så vi rekommenderar att du läser igenom den före du tar ett beslut!
Är det dumt att sluta studera p.g.a. corona?
Före du bestämmer att avbryta studierna ska du fundera om det är smartast att göra någon viss kurs eller helhet klar. Kolla t.ex. med studiehandledare eller egenlärare vad som är viktigast att få färdigt ifall du nån gång besluter att fortsätta studera. Det kan också vara vettigt att göra klart ett visst antal poäng så ditt nuvarande huvudämne kan räknas som ett kort eller långt biämne i en kommande examen.
Vi rekommenderar att ta kontakt med studiepsykologen för att diskutera vardagen och vad du vill göra på sikt.
Var får man stöd för läs- och skrivsvårigheter?
Kontakta din fakultets studierådgivare.
Finns det möjlighet att söka stöd för uteblivet studiestöd p.g.a. tvångsstängning av kurser och praktik?
Om universitetet inte har ordnat kurser p.g.a. pandemiläget så är det en godtagbar orsak till långsammare studietakt och FPA betalar ut studiestödet som normalt bara man kontaktar dem om saken.
Hur får jag sjukledigt för depression?
På FPA:s sidor finns information gällande stöd under sjukdom. Kontakta studinfo@abo.fi gällande avbrottet i studierna.
Vad kan man göra om man märker att det blir för mycket uppgifter till exempel halvvägs in i kursen?
Kontakta din föreläsare för att fundera hur det lönar sig att göra, och studierådgivaren om du undrar vilken kurs som är viktigast att få gjord för att komma vidare i studierna. Under en pandemi är det helt okej att kolla vad som är absoluta minimi för att komma igenom kurser.
I vilka frågor kan man vända sig till studentkåren för hjälp?
Det finns egentligen inget tema man inte skulle kunna vända sig till oss med. Vi kan hjälpa hitta rätt person på ÅA eller annanstans som kan hjälpa dig.
Har studentkåren en representant som kan hjälpa när man behöver stöd i FPA-frågor, eller info om vart man kan vända sig i tvister med FPA?
ÅAS studentombud Petra Lindblad är anställd med tystnadsplikt som hjälper studerande hitta rätt stöd och information, hon kan också hjälpa fundera hur man kan lösa problem med FPA.
Via studiestod@abo.fi når du de anställda på ÅA som kan hjälpa reda ut t.ex. vilken info från ÅA:s register som FPA behöver.
Vem kan man kontakta om osakligt bemötande av föreläsare?
Studentkåren har två trakasseriombud som arbetar med bl.a. dessa frågor. Deras kontaktuppgifter hittar du här.
ÅA:s info för studerande som blir osakligt bemötta eller trakasserade hittar du här.
Vem kan man kontakta angående överdriven arbetsmängd (mer än det som kursen kräver officiellt) och som inte avhjälps efter diskussion med föreläsaren i fråga?
Efter diskussioner med föreläsaren så lönar det sig att kontakta ämnesansvariga professorn. Ifall situationen inte löser sig så lönar det sig att kontakta fakultetens dekan. I dessa frågor hjälper även studentkårens studentombud.
Övrig information som kan vara bra att ha
- Föreningen för studerandes mentala hälsa Nyyti ordnar chattar på svenska och har mycket bra material på sina sidor.
- Studenthälsans service och tidsbokning
- Det är bra att vara i kontakt genast då man känner att man behöver vård, köerna är långa till vissa tjänster.
- På studiepsykologernas sida finns många råd för smidiga studier.
- Ekonomiskt stöd från församlingarnas diakoni:
Alla har möjlighet att vid behov få stöd av den lokala församlingens diakoni i en kris, man behöver inte vara ev. lut.-medlem, det räcker att man för tillfället bor på orten. Förutom ekonomiskt stöd kan diakonerna också ge råd om andra stödformer och hjälp om hur man sköter kontakt med olika myndigheter. Mera information om Åbo svenska församling. Mera information om Vasa svenska församling. - Samtalsstöd från studentprästerna kan man få på båda orterna: Åbooch Vasa
- Uppsökande ungdomsverksamhet Åbo
- Uppsökande ungdomsverksamhet Vasa