Kategoriat
Kära aktiva och forna kårmedlemmar, och alla som delar glädjen inför vappen,
Den traditionsenliga vappen är nu inte ens ett stenkast bort! Det är dags att dra på halaren, leta fram den vita mössan och förbereda sig för att fira med glädje och gemenskap. Vappen är en högtid som för många markerar vårterminens slut. Det är en tid då vi ofta reflekterar över alla de underbara minnen vi delat under det gångna läsåret.
Jag vill ta tillfället i akt att hylla er studerande. Att studera medför sina utmaningar, allt från ekonomiska frågor till krävande studieprojekt. Ge er själva en klapp på axeln för det arbete ni har lagt ner under detta läsår, som snart når sitt slut.
Jag vill även rikta ett stort tack till alla specialföreningar som arbetar hårt med att planera evenemang och aktiviteter, och ger andra studerande möjligheten att träffas och ha roligt. Ert engagemang är ovärderligt för att skapa en livlig och inkluderande studiemiljö!
Låt oss fira vappen med glädje och stolthet!
Valborgsmässoafton, vappen, walpurgis, valborg och allas vår kära wappen. Kärt barn har många namn minsann!
Varje år, samma dag, den sista april, är det återigen dags för samma rabalder. Vart ska man gå på middag, vart eller till vem ska man gå på efterfest och vilken kö ska man ta sig till sedan? Det är fest, festligheter och ännu lite mera fest i luften. Veckorna innan har varit fyllda med roliga evenemang, det har funnits någonting för var och en. Ett stort tack till föreningarna som håller vår studentkultur inkluderande, minnesvärd och levande.
Men nu är skumpan äntligen korkad, finskjortorna är på och studentmössan är nära till hands på väg uppför backen till Vårdbergsparken!
Väl uppe på Vårdderget väntar Florakören och Brahe Djäknar på att få sjunga in våren medans föreningsfanorna och det traditionsenliga vappenfantåget anländer till raderna bakom dem. Folkvimlet på plats är fyllda av förväntan men tystnar snabbt då de tilltalas med orden “Studenter, våren är här, mössorna på”. De tusentals mössor som väntat redo till hands, sätts nu på, alla samtidigt, med glädje och iver, vårens första dag är här!
Det finns en sång om vårens första dag och den råkar heta, inte så oförväntat “Vårens första dag” av Laleh. Men den här sången råkar vara allt jag vill få sagt med detta blogginlägg, så här går den:
Vårens första dag
Och jag vill va´ med
Och jag vill va´ så med
Så att jag kan se
Att jag är en del av allt
Vårens stora dag
Och jag vill va´ med
Låt mig leva längre
Nu när jag kan se
Kom våren, kom skratten
Kom tårarna om natten
Låt mig vara, låt mig vara lite till
Jag är, jag är inte beredd att gå än
Låt mig finnas, låt mig finnas lite mer
Vi får alla vara med, vara en del av allt, vi ser också att vi är det, genom våren och natten, tårarna men framförallt skratten. Varje år, samma dag, den sista april, välkomnar vi vårens första dag i väntan på nästa.
Om man som studerande behöver tid till en gynekolog, hur gör man då?
Det beror på vilket ärende man har, hur gammal man är, på vilken ort man är skriven och om man är utbytesstuderande eller examensstuderande.
Studenthälsans (SHVS) service och vård finns till för alla examensstuderande (inte utbytesstuderande). SHVS har inte gynekologer anställda mera efter social- och hälsovårdsreformen men den vägen får du vid behov remiss till specialistläkare som t.ex. gynekolog.
SHVS har tidsbokning som görs via bedömning av vårdbehov. Det innebär att en hälsovårdare via telefon eller chatt ställer frågor och bedömer vilken typ av vård du behöver. Mer info här.
Bedömningen av vårdbehovet kan leda till att du får tid till en allmänläkare, om dina besvär anses kunna skötas av en allmänläkare. Du har rätt att be om och få tid till en kvinnlig läkare om du inte känner dig bekväm med att gå till en man.
En remiss till gynekolog från SHVS innebär att du får en tid från välfärdsområdet. Kön till gynekologtider brukar inte vara längre än 2–3 månader. I Åbo är det Egentliga Finlands välfärdsområde (Varha), i Vasa Österbottens välfärdsområde.
Ibland har SHVS långa köer men det är din rätt som studerande att få vård där, så var i kontakt genast då behov uppstår.
Om ditt ärende gäller gynekologbesök kopplat till preventivmedel och du är under 25 får du gratis preventivmedel via din hemkommun, detta gäller både de som är skrivna i Åbo och i Vasa.
Är du skriven på en annan ort kollar du upp om den orten erbjuder motsvarande service. I Åbo är preventivrådgivningen också gratis två år efter att man fött barn.
Utbytesstuderande får vård via välfärdsområdet och den egna hälsostationen.
Den här texten är ett försök att beskriva tjänsterna och din rätt till vård så enkelt som möjligt. Om du har fler frågor eller erfarenheter av att detta inte fungerar, var gärna i kontakt med studentombud Petra Lindblad som är den bland våra anställda som jobbar med välmåendefrågor; petra@studentkaren.fi
April närmar sig, solen lyser starkt och värmer studiestadens gator. April närmar sig, fåglarna kvittrar hårdare och elsparkbräderna susar snabbare förbi. Allt vaknar till liv. April närmar sig och det gör även nedskärningen av bostadsbidraget.
Vi studerande närmar oss tyngre ekonomiska tider då regeringen Orpo beslutat att skära ned på Finlands utgifter. Bostadsbidragets drastiska minskning slår hårt mot studerandes plånböcker. Enligt Finlands studentkårers förbunds (FSF:s) statistik har en studerande i genomsnitt 76€ mindre i börsen per månad efter nedskärningen. Samtidigt vill regeringen se till att man utexamineras från högskolorna snabbare. Dagens studerande lever redan nu i svåra ekonomiska förhållanden. Hyror som stigit på grund av inflation, studiestöd som inte indexjusterats på länge, och elkostnader som kastat hit och dit. Hur ska studerande nu säkerställa sin ekonomiska överlevnad? Mera lån? Deltidsarbete? Heltidsarbete?
Faktum är att alla inte är kapabla att jobba samtidigt som man studerar. Jag till exempel har under min studietid haft sådana kurser som är så tidskrävande och tunga att en stor del av min utsatta fritid går åt till studier. Inte en chans att jag jobbar vid sidan av studierna, men nu måste jag eventuellt fundera om. Dessutom är det inte så lätt att hitta ett jobb vid sidan av studierna. För min del saktar min studietakt ner om jag jobbar. Detta gäller inte bara mig, också många andra.
Denna förändring innebär inte endast ekonomiska svårigheter, utan också mentala. Pandemin må ha tagit slut och folk har fått börja umgås, men det betyder inte att alla mår bra igen. Grannlandet i öst har krigat brutalt i ett par års tid och köerna till mental- och hälsovårdstjänsterna blir inte kortare. Hur ska det gå nu om man blir med färre slantar i fickan och om man inte mår bra? Vad gör man när man inte har råd att betala sin hyra, mat och andra nödvändigheter? Igen mera lån?
Staten sätter bördan på studerande att balansera statsbudgeten. I stället för att ge högre bostadsbidrag och studiestöd, ska en studerande då lyfta studielån som länge kallades för ”gratis lånet”. Många av de som utexamineras kommer inte ha råd att betala bort sin nu höjda skuld samt den otroligt höga räntan.
Allt detta kan i långa loppet leda till att regeringsprogrammet strider emot sig själv. Hur ska man bli snabbt färdigt från uni om man jobbar vid sidan av studierna?
Regeringen, skär annanstans eller så har ni folk som sover på gatan. Studerande, håll hårt i pengarna, ta hand om varandra och räkna väl.
Oscar Björkell
Styrelsemedlem, Socialpolitik
Åbo Akademis Studentkår
Regeringen Orpo är i farten igen. Den här gången är det universitetens finansieringsmodell som ska granskas och föreslås ändras.
Universiteten i Finland har självbestämmanderätt över sin verksamhet och ekonomi, men pengar är alltid något som universiteten behöver. En del av finansieringen kommer från externa faktorer som donationer eller företagssamarbete, men absolut största delen av finansieringen kommer från staten. Finansieringen från statens sida är också den som för universiteten är lättast att förutspå och räkna med i budgeten för varje år. Små ändringar till finansieringsmodellen kan därför ha stora effekter och det handlar om tiotals miljoner euro som utbetalas till landets universitet. Finansieringen är därför det starkaste styrmedlet staten har att påverka universitetens verksamhet med.
Undervisnings- och kulturministeriet har bett om kommentarer till sitt förslag att ändra på hur universitet får finansiering från staten och från studentkåren har vi kommit med ett utlåtande.Jag vill lyfta fram två av de viktigaste förändringarna som föreslås samt våra kommentarer
Mer pengar för examen som blir färdig inom utsatt tid.
I nuvarande situation om du som studerande blir färdig med din examen inom utsatt tid får universitetet 17 096 €, vilket är 1,5 gånger mer jämfört med ifall din examen blir färdig 12 månader efter utsatta tiden. Förslaget från undervisnings- och kulturministeriet är att koefficienten för examen avlagd inom utsatt tid skulle höjas från 1,5 till 1,8.
ÅAS motsätter sig en höjning av koefficienten för examen avlagd inom utsatt tid. Regeringens reformer hittills har redan gjort studerandes vardag svårare och allt fler blir tvungna att jobba vid sidan av studierna när de andra inkomstkällorna stramas åt. Utöver att tvingas arbeta samtidigt som du studerar fulltid sätts också större press på att du blir färdig i tid. Att bli färdig inom utsatt tid är inte möjligt för alla studerande, exempelvis på grund av familjesituationer, inlärningssvårigheter eller funktionsvariationer.
Att höja koefficienten skulle även sätta större press på universiteten att få studeranden färdiga inom utsatt tid. Det i sin tur stramar åt de redan begränsade resurserna universiteten har för att ge stöd åt sina studerande. I stället för att staten ger mera pengar till examen utförda på utsatt tid, kunde det satsas på att ge stöd åt studeranden?
Pengar för antagna förstagångssökande
I nuläget får universitetet inte pengar för förstagångssökande som blir antagna. Förslaget här är att introducera en andel pengar som skulle gå till universitet på basis av hur många förstahandssökande som antas. ÅAS motsätter sig starkt även det här förslaget.
Det här skulle leda till att universiteten måste höja sina kvoter för förstahandssökande och betyder att ifall du tagit emot en studieplats i något skede av ditt liv, blir det svårare att utbilda dig vidare eller byta och studera ett annat ämne. Det innebär helt enkelt att universiteten straffas ekonomiskt genom att anta studeranden som redan tidigare tagit emot en studieplats.
En annan förändring som tangerar detta är förslaget att sänka koefficienten av en andra examen från 0,7 till 0,5. Detta betyder att ifall du har en annan kandidatexamen skulle universiteten få mer än 10 000 € mindre jämfört med en förstagångssökande som tar examen inom utsatt tid. Även den här förändringen skulle bestraffa universitet rejält och leda till dåliga incitament kring antagning.
Speciellt nu när universiteten lider av stora finansiella problem och staten ger förslag på ändringar till finansieringsmodellen är det viktigt att se efter och debattera vilka effekter förändringarna kan leda till. Den bild vi ser från förändringarna är att studerandens vardag får ytterligare press för att bli färdig i tid, samt att man i universitetens ledning tvingas fundera hur detta pussel ens kan sättas ihop?
Niko Sandberg
Styrelsemedlem, Högskolepolitik
Åbo Akademis Studentkår
Regeringen Orpo föreslår högre avgifter för studerande från länder utanför EU och EES, införandet av en ansökningsavgift och att studerande som arbetar vid sidan om studierna inte längre kan få uppehållstillstånd för arbete, utan måste vara registrerade som studerande. Allt för att locka fler internationella studerande.
Utbildning i Finland har länge ansetts vara högklassig och i omvärlden har man hyllat Finland för att satsa på utbildning. Vad är då orsaken till det här eller vad gör Finland rätt? Visserligen finns det många orsaker men en av de främsta är att vi satsat på att göra utbildning tillgänglig och framför allt kostnadsfri. Alla ska ha tillgång till utbildning, det är en rättighet inte ett privilegium. Det här är dock inte verkligheten för alla.
Regeringen Orpo har nyligen kommit med en proposition där man föreslår en rad ändringar i Universitetslagen och Yrkeshögskolelagen. Kärnan i propositionen är att man avser höja terminsavgifterna för studerande som kommer utanför EU och EES-länder, man vill införa en ansökningsavgift och ”förhindra kringgående av terminsavgifter” genom att studerande som arbetar vid sidan om studierna inte kan få uppehållstillstånd för arbete, utan måste vara registrerade som studerande.
Orsaken till det här är att det viktigaste finanspolitiska målet i regeringsprogrammet är att åstadkomma hållbar tillväxt. Höjningen av terminsavgifterna gör för att trygga universitetens finanser och för att trygga finansieringen av inhemska högskolestuderandes studier. Terminsavgifterna ska höjas så att de täcker alla kostnader för studerande från länder utanför EU och EES. Regeringsprogrammet har också som mål att öka mängden internationella studerande vid finländska högskolor och för att antalet internationella högskolestuderande ska öka ytterligare, ska incitamenten för att stanna kvar i Finland efter utexamineringen ökas.
Det här väcker många frågor; hur ska de här ändringarna göra att regeringsprogrammets målsättningar uppnås? Hur ska högre terminsavgifter leda till fler internationella studerande? Hur ska ändringen kring uppehållstillstånd göra att arbete i Finland efter studierna känns lockande? Vad betyder ”terminsavgifter som täcker alla kostnader för studerande från länder utanför EU och EES”? Framför allt väcks frågan: Vilka av de här ändringarna leder till ökade incitament för att komma till Finland för att studera och sedan vilja stanna kvar och arbeta efter utexamineringen?
Finlands främsta dragkraft då det kommer till att locka internationella studerande har varit ett rykte som ett land med högklassig utbildning. Det här är fortfarande en viktig attraktionsfaktor men hur länge kan vi leva på enbart ett rykte? Verkligheten kommer snabbt emot och då räcker inte längre rykten. Vi vet att det blir allt dyrare att leva i Finland, samtidigt som man skär ner i bidrag. Samtidigt vet vi också att alla inte känner sig välkomna eller trygga i Finland, något regeringen kanske kunde ta i beaktande i sin proposition. Exempelvis med tanke på hur formuleringar som ”förhindra kringgående av terminsavgifter” inte ger det mest välkomnande intrycket. Mot bakgrund av diskussionerna som fördes under sommaren 2023 får det inte heller en bättre ton. Om vi inte har råd eller vilja att ta emot internationella studerande, varför gör vi då det?
Högskoleutbildningen i Finland ska vara genuint kostnadsfri, ekonomiskt tillgänglig för alla och möjligheterna till utbildning ska inte bero på en persons socio-ekonomiska bakgrund. Terminsavgifter som bidrar till ojämlikhet i utbildningen får inte förekomma och om terminsavgifter finns bör de hållas till minimi. Antagningen ska vara rättvis, inte särskilja mellan olika grupper och alla delar av antagningen bör vara avgiftsfria. Högskolestudier ska vara möjliga i alla livets skeden, även om man jobbar samtidigt. Kontakt till arbetslivet och arbetserfarenhet redan under studierna är något vi borde uppmuntra.
Finansieringen av universiteten ska vara förutsägbar och tillräcklig. Statens finansiering till högskolor ska inte vara beroende av inkomster från läsåravgifter, öppna universitetens kursavgifter eller avgifter från uppdragsutbildningar. I finansiering av universiteten ska också nationella specialuppgifter beaktas, och finansieringssystem ska stöda universitetsautonomi och långsiktig utveckling av utbildning och forskning. Tillräcklig finansiering av universiteten är viktig för att garantera tillräckliga resurser för undervisning och forskning
Om regeringen Orpo verkligen vill förverkliga regeringsprogrammets målsättningar borde man tänka om och inse att det finns effektivare sätt. Vill vi ha bildat folk med hög kompetensnivå, ökade mängder internationella högskolestuderande, locka arbetskraft till Finland och balansera statsbudgeten är det som föreslås i propositionen rent utav kontraproduktivt.
Amanda Byskata
Åbo Akademis Studentkår
Ansökan till ÅAS styrelse 2024 är nu öppen och vi har satt ihop en liten årsklocka för att försöka ge dig en liten överblick i vad styrelsearbetet går ut på och vad vi gör under ett år på ÅAS. Det som listas i årsklockan är en överblick av större händelser och axplock från de olika ansvarsområdena inom styrelsen.
Januari
Den nya styrelsen samlas i Åbo för styrelseutbildningen samt för att lära känna varandra och ÅAS personal. Därtill träffar man dekaner, rektorer och annan personal på ÅA för att de ska få ett ansikte på nya styrelsen. Vi försöker också vara synliga på campus så att studerande också får lära känna den nya styrelsen samtidigt som styrelsearbetet påbörjas. Man håller även specialföreningsutbildningar för föreningarnas nya styrelser tillsammans med den gamla ÅAS styrelsen.
Februari
ÅAS ordnar traditionsenligt Fastlaskiainen i både Vasa och Åbo, årsfest samt specialföreningsmässa på båda orterna. Därtill deltar styrelsen i de seminariedagar som Finlands Studentkårers Förbund (FSF) ordnar för alla studentkårer i Finland.
Mars
Styrelsen lediganslår specialförenings- och projektmedel. Man förbereder och håller tutorutbildningar för den kommande höstens tutorer och börjar planera sponsorsökning för nästa Kårkalender.
April
Styrelsen delar ut ”Ros i stället för ris” till personal på ÅA som studeranden har nominerat. Därtill är det dags för en av vårens större studieevenemang i Åbo: Vappen på Vårdberget. I Vasa hålls även traditionsenligt vappfirande med att Topeliusstatyn får sin studentmössa.
Maj
Styrelsen börjar så småningom knyta ihop vårterminen med att avsluta vårens projekt samt börja förbereda och planera höstens gulisevenemang. Medan majoriteten av styrelsen nu går på sommarlov lämnar styrelseordförande kvar ett par veckor för att tillsammans med personalen fortsätta planera hösten.
Juni – Juli
Sommarlov (eller sommarjobb)
Augusti
Styrelsen återvänder och inleder hösten med en gemensam vecka för att tillsammans med personalen planera & visionera för hösten. Dessutom träffar man tutorer, utbytesstuderande samt gulisar och förbereder en ny terminsstart.
September
Vi deltar på diverse gulisintagningar och evenemang i både Åbo och Vasa samt ordnar egna evenemang som t.ex. utissitz i Vasa tillsammans med andra kårer. I Åbo ordnas Lilla Wappen och på båda orterna ställer man till med gulnäbbsakademi – en föreningsmässa riktad till alla nya (som gamla) studeranden. Därtill hinner man ännu delta i FSF:s höstseminariedagar för alla studentkårer i Finland.
Oktober
I oktober hinner man knappt andas ut efter en härlig terminsstart innan det är dags för resten av höstens evenemang. I oktober är det nämligen en hel del på gång i Vasa: bland annat ordnar vi en utfärd för utbytesstuderande tillsammans med ÅAU Sports, en pyjamassitz för gulisar tillsammans med SSHV och så förstås Halloweenrun med alla högskolor och universitet i Vasa. I Åbo då? Ja, där ordnas bland annat blodgivning på Kåren där alla föreningar kan vara med och försöka vinna Droppen-pokalen.
November
Styrelsen pustar ut på riktigt, men bara vartannat år eftersom det i november, varje ojämnt år ordnas Kårval då ett nytt fullmäktige ska väljas. Den här månaden ordnar också FSF förbundsdagar där studentkårerna väljer en ny FSF-styrelse för det kommande året. Styrelsen förbereder också själva val av ny styrelse samt håller utbildningar för vårens tutorer för utbytesstuderande.
December
Mållinjen är i sikte för styrelsen och under ÅAS höstmöte väljer man en ny styrelse för nästa år. Men, innan man får hänga upp kårbandet ska det ännu ordnas fantåg i både Åbo och Vasa på självständighetsdagen. Styrelsen planerar också specialföreningsutbildning som hålls i januari och förstås den årliga julfesten på Kåren för både styrelse och personal. Man kan inte heller glömma bort julgröten på Kåren medan styrelsen till sist knyter ihop säcken med att skriva sina testamenten och tacka för ett oförglömligt år på Kåren och Havtornen.
Påverkansarbete och föreningar är viktiga delar av styrelsearbetet
Förutom allt detta som sker under året vill vi ännu nämna några viktiga saker styrelsen jobbar med. Vi har varje månad träffar med både rektor och dekaner för att lyfta upp aktuella ärenden. Vi sitter med i olika arbetsgrupper och bli inbjudna till evenemang mm. där man vill höra studerandes tankar och åsikter. Vi träffar ÅAS fullmäktige som besluter om vad styrelsen ska göra varje månad samt politiker för att diskutera ärenden som berör studeranden.
Vi har också tät kontakt till våra specialföreningar för att diskutera aktuella ärenden, ordna evenemang eller lyfta upp saker som kunde förbättras på ÅA eller på campus. Till sist representerar vi också ÅAS på en hel del årsfester som ordnas av våra specialföreningar och andra kårer.
Ett styrelseår är mycket mer än bara jobb
När vi nu sammanfattat ett år kan detta kanske kännas intensivt, och det är det också. Men ett styrelseår på ÅAS är så mycket mer än bara jobb. Det är gemenskap med styrelsen, möjligheter att sitta med och påverka i rum man annars aldrig skulle få tillgång till, samt skapa oförglömliga minnen för både en själv, sin styrelse, personalen och så förstås alla ÅA-studeranden.
Låter det här intressant? Sök till styrelsen 2024!
Styrelsen 2023
Åbo Akademis Studentkår
Banderoller och kandidataffischer dekorerar i bägge Åbo Akademis campus och inlägg på diverse sociala medier berättar om vad som komma skall: det nalkas Kårval och det hoppas jag ingen gått miste om.
Jag minns under mitt andra studieår när jag blev kontaktad av en äldre studerande från samma utbildningslinje och blev tillfrågad om jag var intresserad av att ställa upp i Kårvalet. Då visste jag inte vad jag gav mig in på, men ställde trots allt upp med tanken om att det i bästa fall blir en bra erfarenhet och i värsta fall en rolig historia för framtiden. Det hela resulterade i en suppleantplats i ÅAS fullmäktige.
Sedan dess har jag gått från suppleant till ordinarie medlem och är nu även medlem i kårvalsnämnden, vilket ger mig äran att vara med och ordna Kårvalet i år. Tack vare dessa erfarenheter kan jag äntligen säga att jag har koll på vad Kårvalet är och varför det är viktigt. Bättre sent än aldrig, kan man säga.
När jag då pratat med mina vänner märker jag att de har lika bra koll som jag hade för två år sedan. Tyvärr har de flesta studerande inte tillräckligt bra koll på vad Kårvalet är och vad deras röst innebär i praktiken. Därför tänkte jag här snabbt gå igenom vad Kårvalet är och varför det är viktigt att rösta.
Vad är Kårvalet?
Kårvalet ordnas vartannat år och då väljer medlemmarna av Åbo Akademis Studentkår ett kårfullmäktige för de kommande två åren. Studentkårens fullmäktige är det högst beslutande organet inom ÅAS och får ta beslut om exempelvis riktlinjer och budget samt att de årligen utser en styrelse och bevakar dess arbete.
Varför ska jag rösta?
”Om du inte röstar får du inte klaga” är en fras som trots sin negativa ton är mycket sann. Genom att rösta i kårvalet, har du möjligheten att rösta fram en kandidat som jobbar för de saker du tycker är viktiga. Om det då är att förbättra studieutrymmen, utöka lunchpausens längd eller jobba för ett grönare ÅAS.
Tyvärr har röstningsprocenten ofta varit låg i Kårvalet. Rekordet på valdeltagande gjordes 2017 när 32,04 % av studentkårens medlemmar gjorde sin röst hörd. 2021 röstade enbart 21,35 %. Detta betydde att bara lite mer än en femtedel av de röstberättigade tog beslutet för resten av studentkårens medlemmar. Coronan kan delvis ses som boven i dramat, men detta förändrar inte att rekordet innebar att enbart en tredjedel av de röstberättigade röstade.
Drömmen vore förstås att över hälften skulle rösta i kårvalet i framtiden, men månne vi inte kan lyckas med ett valdeltagande på 30 % i år?
Använd din röst i Kårvalet för att föra fram det du tycker är viktigt!
– Tanja Holmlund
Kårvalsnämnden
Könsminoriteter är utsatta inom många aspekter av vardagen, och studeranderegistren är inte ett undantag.
Transstuderanden riskerar att bli felkönade eller ”outed”, alltså ofrivilligt avslöjade som trans, på grund av informationen som är tillgänglig via Peppi, bland annat genom att tilltalsnamnet endast kan väljas bland de juridiska namnen och inget ”manuellt” namn kan läggas till. Medan det är förståeligt att ens peppiprofil bör reflektera informationen i befolkningsregistret, är det också beklagligt att studeranden vid vårt universitet kan bli utsatta för felköning och dödnamn, alltså namnet en blivit tilldelas vid födseln, på grund av ett register som ska vara ett verktyg och en hjälpreda.
ÅAS har under sommaren skrivit under ett ställningstagande emot studeranderegistrens diskriminering mot könsminoriteter. Detta ställningstagande gjordes tillsammans med studentkårerna vid Aalto universitet, Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan, Uleåborgs universitet och Lapplands universitet, samt Finlands Studentkårers Förbund. Studieregistren i fråga är Peppi och Sisu.
Problemet med Peppi är att informationen är bunden till befolkningsregistret, som härleder information om kön från endast personsignum. Det innebär att Peppis tre könskategorier – man, kvinna, okänd – endast reflekterar det kön som tilldelades vid födseln, eller ifall den informationen inte är tillgänglig, exempelvis i vissa fall med utbytesstuderanden som inte har fullständiga finländska personsignum. Det här registret är binärt, och det är inte bara beklagligt utan också omodernt. Det som krävs för att nå förändring är lobbning på nationell nivå.
Studentexpeditionen är på transstuderandes sida
ÅAS har diskuterat med studentexpeditionen vid Åbo Akademi, som är den närmaste kontakten för transstuderanden som eventuellt vill korrigera eller uppdatera information i sin Peppi. Medan det finns sådant som inte kan korrigeras på grund av begränsningar från Peppi och befolkningsregistret, så är det inte hopplöst. Personalen vid studentexpeditionen vill att transstuderanden ska känna sig trygga nog att fråga om hjälp och stöd i dessa ärenden, och i och med det har en intrasida riktad till just transpersoner vid Åbo Akademi skapats. Den hittas via den här länken, eller på intranätet med rubriken Transperson i studierna.
ÅAS har dessutom jobbat för att få med ärendet om transpersoners diskriminering i Finlands Studentkårers Förbunds verksamhetsplan och policypapper för att fortsätta lobbningen på nationell nivå.
ÅAS jobbar för jämlikhet på campus och i studielivet, och det innebär inkludering av könsminoriteters behov och en stärkning av allas rätt att vara accepterade och trygga på campus. Många av oss tar för givet att informationen om oss i alla register är korrekt, men det är ingen självklarhet.
Vidare läsning:
Ida Parkkinen, Studeranderegistret diskriminerar könsminoriteter – vi kräver åtgärder av universitetet
ÅAS uttalande om transpersoners rättigheter
Välkommen alla gulisar!
När hösten knackar på dörren är det åter dags för en ny våg studeranden att inleda ett nytt kapitel i sina liv. En förväntansfull tid att se fram emot. Under de kommande åren kommer du att få fina minnen och en hel del nya bekantskaper. Studietiden är en tid i livet som många tittar tillbaka på med glädje och jag hoppas att även du kan göra det i framtiden.
ÅAS bjuder på mångsidig service för sina medlemmar
I samband med att du närvaroanmälde dig, betalade du även en kåravgift. Både nya och äldre studeranden kan ha svårt att veta vart dessa pengar går, därför tänkte vi förklara vad du får i gengäld. Som studerande på Åbo Akademi är du automatiskt medlem i Åbo Akademis Studentkår, därför har ÅAS hela 5000 medlemmar. När du har betalat kåravgiften får du tillgång till en hel del service:
- Billigare pris ifall du vill hyra utrymmen i något av våra kårhus, Kåren i Åbo och Havtornen i Vasa. I Åbo finns även Tavasthem som ÅAS äger och där kan man hyra en studentlägenhet för en billig peng.
- Servicepunkten kan erbjuda en hjälpande hand med allt möjligt som du funderar på och inte vet vart du ska vända dig. I Åbo hjälper Sandra till och i Vasa hjälper Amanda dig. Från servicepunkten kan du exempelvis plocka med dig vår Kårkalender som du får gratis!
- Trakasseriombuden på ÅAS kan du kontakta ifall du känner dig illa behandlad antingen på universitetet eller på något evenemang kvällstid. Petra och Sandra finns där för att lyssna och ge stöd!
- ÅAS äger även Kårkaféerna i Åbo, så när du äter där stöder du ÅAS verksamhet och då även indirekt dig själv som medlem i studentkåren. Tyvärr har vi inget Kårkafé i Vasa men vi håller tummarna för det i framtiden.
ÅAS huvudsakliga uppgift är intressebevakning, men vad innebär detta i praktiken?
ÅAS jobbar för att studeranden på ÅA ska ha en så bra vardag som möjligt. Vi träffar rektorer, dekaner och annan personal på ÅA varje månad och för fram studerandes åsikter och tankar. Ifall du har något som du skulle vilja förbättra på ÅA kan du gärna ta kontakt med oss så för vi ärendet vidare. Både ledningen och all annan personal som vi har träffat under året har varit väldigt tillmötesgående med våra önskemål, men tyvärr går det inte förstås att ändra på allt som man skulle vilja. Personalen vill att vi ska ha det så bra som möjligt på campus och lyssnar därför gärna på oss studeranden.
Kårval
Som medlem i studentkåren får du även rätt att rösta i kårvalet. Kårval ordnas vartannat år och i höst är det dags igen! ÅAS består av styrelse och fullmäktige och det är just i kårvalet som personerna till fullmäktige väljs. Fullmäktige beslutar t.ex. om hur kåravgiften ska användas, vad ÅAS ska jobba för, samt väljer varje år en ny styrelse för ÅAS. Mer info om allt detta kommer under hösten, så håll utkik på våra sociala medier och vår webbplats!
Studentrepresentanter utvecklar universitetet och jobbar för alla studerandes bästa
Eftersom personalen uppskattar studerandes åsikter är det därför väldigt tacksamt att vara studentrepresentant på ÅA. I de flesta organ på ÅA finns det studentrepresentanter, därför är en stor mängd studeranden med och påverkar vad som händer på universitetet. Vem som helst kan söka in till de olika studentrepresentantplatserna, så gör det gärna när det finns någon grupp som intresserar dig!
Studentkåren gör studerandes röst hörd – både lokalt och på nationell nivå
ÅAS jobbar inte enbart för att förbättra livet på ÅA, utan även kommunalt och på en nationell nivå. Åbo stad och Vasa stad vill träffa oss kårer regelbundet för att höra hur de kan förbättra livet för studeranden i allmänhet, exempelvis genom att erbjuda evenemang, praktikplatser eller annan service som studeranden skulle vara i behov av.
På nationell nivå jobbar vi för att studeranden i hela landet ska få en bättre livskvalitet. Detta gör främst vår takorganisation Finlands Studentkårers Förbund (FSF) som jobbar för att studerande ska ha förmånligt boende och tillräckligt med pengar för att leva. Även vi i ÅAS jobbar för att påverka på en nationell nivå genom att personligen träffa ministrar där vi för fram våra synvinklar och tankar. Också ministrar är nyfikna på att få höra studerandes åsikter i saker och ting.
Evenemang – det som sätter guldkant på studievardagen
ÅAS firar 104 verksamma år i år. Därför har ÅAS långtgående studenttraditioner som involverar bland annat fantåg på självständighetsdagen och mösspåläggning på vappen. Även nyare traditioner har skapats med åren, exempelvis Fastlaskiainen är ett uppskattat evenemang.
Som jag tidigare nämnde fyller ÅAS 104 år, så kom med och fira med oss på vår årsfest som ordnas 23 september i Vasa!
Specialföreningarna peppar upp studielivet
Sist men absolut inte minst har vi även våra specialföreningar. Det är dessa föreningar som kommer att synas och vara en del av ditt liv mest under studietiden. Utan dessa föreningar och frivilliga skulle vi inte ha ett så bra studieliv som vi faktiskt får. Därför försöker ÅAS stöda föreningarna så mycket som möjligt så att de i fortsättningen kan skapa ett sammanhang åt alla studeranden på ÅA.
Njut av din studietid
Som några avslutande ord vill jag uppmana alla gulisar att ta vara på tiden som studerande. Studielivet består av mycket mer än enbart studier, så ta vara på allt som studielivet har att erbjuda! Tiden går fortare än du tror så passa även på att njuta. Gå på evenemang fastän det känns obekant och lite nervöst, ofta blir det roligare än förväntat!