Kategoriat
Ansökan till ÅAS styrelse 2024 är nu öppen och vi har satt ihop en liten årsklocka för att försöka ge dig en liten överblick i vad styrelsearbetet går ut på och vad vi gör under ett år på ÅAS. Det som listas i årsklockan är en överblick av större händelser och axplock från de olika ansvarsområdena inom styrelsen.
Januari
Den nya styrelsen samlas i Åbo för styrelseutbildningen samt för att lära känna varandra och ÅAS personal. Därtill träffar man dekaner, rektorer och annan personal på ÅA för att de ska få ett ansikte på nya styrelsen. Vi försöker också vara synliga på campus så att studerande också får lära känna den nya styrelsen samtidigt som styrelsearbetet påbörjas. Man håller även specialföreningsutbildningar för föreningarnas nya styrelser tillsammans med den gamla ÅAS styrelsen.
Februari
ÅAS ordnar traditionsenligt Fastlaskiainen i både Vasa och Åbo, årsfest samt specialföreningsmässa på båda orterna. Därtill deltar styrelsen i de seminariedagar som Finlands Studentkårers Förbund (FSF) ordnar för alla studentkårer i Finland.
Mars
Styrelsen lediganslår specialförenings- och projektmedel. Man förbereder och håller tutorutbildningar för den kommande höstens tutorer och börjar planera sponsorsökning för nästa Kårkalender.
April
Styrelsen delar ut ”Ros i stället för ris” till personal på ÅA som studeranden har nominerat. Därtill är det dags för en av vårens större studieevenemang i Åbo: Vappen på Vårdberget. I Vasa hålls även traditionsenligt vappfirande med att Topeliusstatyn får sin studentmössa.
Maj
Styrelsen börjar så småningom knyta ihop vårterminen med att avsluta vårens projekt samt börja förbereda och planera höstens gulisevenemang. Medan majoriteten av styrelsen nu går på sommarlov lämnar styrelseordförande kvar ett par veckor för att tillsammans med personalen fortsätta planera hösten.
Juni – Juli
Sommarlov (eller sommarjobb)
Augusti
Styrelsen återvänder och inleder hösten med en gemensam vecka för att tillsammans med personalen planera & visionera för hösten. Dessutom träffar man tutorer, utbytesstuderande samt gulisar och förbereder en ny terminsstart.
September
Vi deltar på diverse gulisintagningar och evenemang i både Åbo och Vasa samt ordnar egna evenemang som t.ex. utissitz i Vasa tillsammans med andra kårer. I Åbo ordnas Lilla Wappen och på båda orterna ställer man till med gulnäbbsakademi – en föreningsmässa riktad till alla nya (som gamla) studeranden. Därtill hinner man ännu delta i FSF:s höstseminariedagar för alla studentkårer i Finland.
Oktober
I oktober hinner man knappt andas ut efter en härlig terminsstart innan det är dags för resten av höstens evenemang. I oktober är det nämligen en hel del på gång i Vasa: bland annat ordnar vi en utfärd för utbytesstuderande tillsammans med ÅAU Sports, en pyjamassitz för gulisar tillsammans med SSHV och så förstås Halloweenrun med alla högskolor och universitet i Vasa. I Åbo då? Ja, där ordnas bland annat blodgivning på Kåren där alla föreningar kan vara med och försöka vinna Droppen-pokalen.
November
Styrelsen pustar ut på riktigt, men bara vartannat år eftersom det i november, varje ojämnt år ordnas Kårval då ett nytt fullmäktige ska väljas. Den här månaden ordnar också FSF förbundsdagar där studentkårerna väljer en ny FSF-styrelse för det kommande året. Styrelsen förbereder också själva val av ny styrelse samt håller utbildningar för vårens tutorer för utbytesstuderande.
December
Mållinjen är i sikte för styrelsen och under ÅAS höstmöte väljer man en ny styrelse för nästa år. Men, innan man får hänga upp kårbandet ska det ännu ordnas fantåg i både Åbo och Vasa på självständighetsdagen. Styrelsen planerar också specialföreningsutbildning som hålls i januari och förstås den årliga julfesten på Kåren för både styrelse och personal. Man kan inte heller glömma bort julgröten på Kåren medan styrelsen till sist knyter ihop säcken med att skriva sina testamenten och tacka för ett oförglömligt år på Kåren och Havtornen.
Påverkansarbete och föreningar är viktiga delar av styrelsearbetet
Förutom allt detta som sker under året vill vi ännu nämna några viktiga saker styrelsen jobbar med. Vi har varje månad träffar med både rektor och dekaner för att lyfta upp aktuella ärenden. Vi sitter med i olika arbetsgrupper och bli inbjudna till evenemang mm. där man vill höra studerandes tankar och åsikter. Vi träffar ÅAS fullmäktige som besluter om vad styrelsen ska göra varje månad samt politiker för att diskutera ärenden som berör studeranden.
Vi har också tät kontakt till våra specialföreningar för att diskutera aktuella ärenden, ordna evenemang eller lyfta upp saker som kunde förbättras på ÅA eller på campus. Till sist representerar vi också ÅAS på en hel del årsfester som ordnas av våra specialföreningar och andra kårer.
Ett styrelseår är mycket mer än bara jobb
När vi nu sammanfattat ett år kan detta kanske kännas intensivt, och det är det också. Men ett styrelseår på ÅAS är så mycket mer än bara jobb. Det är gemenskap med styrelsen, möjligheter att sitta med och påverka i rum man annars aldrig skulle få tillgång till, samt skapa oförglömliga minnen för både en själv, sin styrelse, personalen och så förstås alla ÅA-studeranden.
Låter det här intressant? Sök till styrelsen 2024!
Styrelsen 2023
Åbo Akademis Studentkår
Banderoller och kandidataffischer dekorerar i bägge Åbo Akademis campus och inlägg på diverse sociala medier berättar om vad som komma skall: det nalkas Kårval och det hoppas jag ingen gått miste om.
Jag minns under mitt andra studieår när jag blev kontaktad av en äldre studerande från samma utbildningslinje och blev tillfrågad om jag var intresserad av att ställa upp i Kårvalet. Då visste jag inte vad jag gav mig in på, men ställde trots allt upp med tanken om att det i bästa fall blir en bra erfarenhet och i värsta fall en rolig historia för framtiden. Det hela resulterade i en suppleantplats i ÅAS fullmäktige.
Sedan dess har jag gått från suppleant till ordinarie medlem och är nu även medlem i kårvalsnämnden, vilket ger mig äran att vara med och ordna Kårvalet i år. Tack vare dessa erfarenheter kan jag äntligen säga att jag har koll på vad Kårvalet är och varför det är viktigt. Bättre sent än aldrig, kan man säga.
När jag då pratat med mina vänner märker jag att de har lika bra koll som jag hade för två år sedan. Tyvärr har de flesta studerande inte tillräckligt bra koll på vad Kårvalet är och vad deras röst innebär i praktiken. Därför tänkte jag här snabbt gå igenom vad Kårvalet är och varför det är viktigt att rösta.
Vad är Kårvalet?
Kårvalet ordnas vartannat år och då väljer medlemmarna av Åbo Akademis Studentkår ett kårfullmäktige för de kommande två åren. Studentkårens fullmäktige är det högst beslutande organet inom ÅAS och får ta beslut om exempelvis riktlinjer och budget samt att de årligen utser en styrelse och bevakar dess arbete.
Varför ska jag rösta?
”Om du inte röstar får du inte klaga” är en fras som trots sin negativa ton är mycket sann. Genom att rösta i kårvalet, har du möjligheten att rösta fram en kandidat som jobbar för de saker du tycker är viktiga. Om det då är att förbättra studieutrymmen, utöka lunchpausens längd eller jobba för ett grönare ÅAS.
Tyvärr har röstningsprocenten ofta varit låg i Kårvalet. Rekordet på valdeltagande gjordes 2017 när 32,04 % av studentkårens medlemmar gjorde sin röst hörd. 2021 röstade enbart 21,35 %. Detta betydde att bara lite mer än en femtedel av de röstberättigade tog beslutet för resten av studentkårens medlemmar. Coronan kan delvis ses som boven i dramat, men detta förändrar inte att rekordet innebar att enbart en tredjedel av de röstberättigade röstade.
Drömmen vore förstås att över hälften skulle rösta i kårvalet i framtiden, men månne vi inte kan lyckas med ett valdeltagande på 30 % i år?
Använd din röst i Kårvalet för att föra fram det du tycker är viktigt!
– Tanja Holmlund
Kårvalsnämnden
Könsminoriteter är utsatta inom många aspekter av vardagen, och studeranderegistren är inte ett undantag.
Transstuderanden riskerar att bli felkönade eller ”outed”, alltså ofrivilligt avslöjade som trans, på grund av informationen som är tillgänglig via Peppi, bland annat genom att tilltalsnamnet endast kan väljas bland de juridiska namnen och inget ”manuellt” namn kan läggas till. Medan det är förståeligt att ens peppiprofil bör reflektera informationen i befolkningsregistret, är det också beklagligt att studeranden vid vårt universitet kan bli utsatta för felköning och dödnamn, alltså namnet en blivit tilldelas vid födseln, på grund av ett register som ska vara ett verktyg och en hjälpreda.
ÅAS har under sommaren skrivit under ett ställningstagande emot studeranderegistrens diskriminering mot könsminoriteter. Detta ställningstagande gjordes tillsammans med studentkårerna vid Aalto universitet, Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan, Uleåborgs universitet och Lapplands universitet, samt Finlands Studentkårers Förbund. Studieregistren i fråga är Peppi och Sisu.
Problemet med Peppi är att informationen är bunden till befolkningsregistret, som härleder information om kön från endast personsignum. Det innebär att Peppis tre könskategorier – man, kvinna, okänd – endast reflekterar det kön som tilldelades vid födseln, eller ifall den informationen inte är tillgänglig, exempelvis i vissa fall med utbytesstuderanden som inte har fullständiga finländska personsignum. Det här registret är binärt, och det är inte bara beklagligt utan också omodernt. Det som krävs för att nå förändring är lobbning på nationell nivå.
Studentexpeditionen är på transstuderandes sida
ÅAS har diskuterat med studentexpeditionen vid Åbo Akademi, som är den närmaste kontakten för transstuderanden som eventuellt vill korrigera eller uppdatera information i sin Peppi. Medan det finns sådant som inte kan korrigeras på grund av begränsningar från Peppi och befolkningsregistret, så är det inte hopplöst. Personalen vid studentexpeditionen vill att transstuderanden ska känna sig trygga nog att fråga om hjälp och stöd i dessa ärenden, och i och med det har en intrasida riktad till just transpersoner vid Åbo Akademi skapats. Den hittas via den här länken, eller på intranätet med rubriken Transperson i studierna.
ÅAS har dessutom jobbat för att få med ärendet om transpersoners diskriminering i Finlands Studentkårers Förbunds verksamhetsplan och policypapper för att fortsätta lobbningen på nationell nivå.
ÅAS jobbar för jämlikhet på campus och i studielivet, och det innebär inkludering av könsminoriteters behov och en stärkning av allas rätt att vara accepterade och trygga på campus. Många av oss tar för givet att informationen om oss i alla register är korrekt, men det är ingen självklarhet.
Vidare läsning:
Ida Parkkinen, Studeranderegistret diskriminerar könsminoriteter – vi kräver åtgärder av universitetet
ÅAS uttalande om transpersoners rättigheter
Välkommen alla gulisar!
När hösten knackar på dörren är det åter dags för en ny våg studeranden att inleda ett nytt kapitel i sina liv. En förväntansfull tid att se fram emot. Under de kommande åren kommer du att få fina minnen och en hel del nya bekantskaper. Studietiden är en tid i livet som många tittar tillbaka på med glädje och jag hoppas att även du kan göra det i framtiden.
ÅAS bjuder på mångsidig service för sina medlemmar
I samband med att du närvaroanmälde dig, betalade du även en kåravgift. Både nya och äldre studeranden kan ha svårt att veta vart dessa pengar går, därför tänkte vi förklara vad du får i gengäld. Som studerande på Åbo Akademi är du automatiskt medlem i Åbo Akademis Studentkår, därför har ÅAS hela 5000 medlemmar. När du har betalat kåravgiften får du tillgång till en hel del service:
- Billigare pris ifall du vill hyra utrymmen i något av våra kårhus, Kåren i Åbo och Havtornen i Vasa. I Åbo finns även Tavasthem som ÅAS äger och där kan man hyra en studentlägenhet för en billig peng.
- Servicepunkten kan erbjuda en hjälpande hand med allt möjligt som du funderar på och inte vet vart du ska vända dig. I Åbo hjälper Sandra till och i Vasa hjälper Amanda dig. Från servicepunkten kan du exempelvis plocka med dig vår Kårkalender som du får gratis!
- Trakasseriombuden på ÅAS kan du kontakta ifall du känner dig illa behandlad antingen på universitetet eller på något evenemang kvällstid. Petra och Sandra finns där för att lyssna och ge stöd!
- ÅAS äger även Kårkaféerna i Åbo, så när du äter där stöder du ÅAS verksamhet och då även indirekt dig själv som medlem i studentkåren. Tyvärr har vi inget Kårkafé i Vasa men vi håller tummarna för det i framtiden.
ÅAS huvudsakliga uppgift är intressebevakning, men vad innebär detta i praktiken?
ÅAS jobbar för att studeranden på ÅA ska ha en så bra vardag som möjligt. Vi träffar rektorer, dekaner och annan personal på ÅA varje månad och för fram studerandes åsikter och tankar. Ifall du har något som du skulle vilja förbättra på ÅA kan du gärna ta kontakt med oss så för vi ärendet vidare. Både ledningen och all annan personal som vi har träffat under året har varit väldigt tillmötesgående med våra önskemål, men tyvärr går det inte förstås att ändra på allt som man skulle vilja. Personalen vill att vi ska ha det så bra som möjligt på campus och lyssnar därför gärna på oss studeranden.
Kårval
Som medlem i studentkåren får du även rätt att rösta i kårvalet. Kårval ordnas vartannat år och i höst är det dags igen! ÅAS består av styrelse och fullmäktige och det är just i kårvalet som personerna till fullmäktige väljs. Fullmäktige beslutar t.ex. om hur kåravgiften ska användas, vad ÅAS ska jobba för, samt väljer varje år en ny styrelse för ÅAS. Mer info om allt detta kommer under hösten, så håll utkik på våra sociala medier och vår webbplats!
Studentrepresentanter utvecklar universitetet och jobbar för alla studerandes bästa
Eftersom personalen uppskattar studerandes åsikter är det därför väldigt tacksamt att vara studentrepresentant på ÅA. I de flesta organ på ÅA finns det studentrepresentanter, därför är en stor mängd studeranden med och påverkar vad som händer på universitetet. Vem som helst kan söka in till de olika studentrepresentantplatserna, så gör det gärna när det finns någon grupp som intresserar dig!
Studentkåren gör studerandes röst hörd – både lokalt och på nationell nivå
ÅAS jobbar inte enbart för att förbättra livet på ÅA, utan även kommunalt och på en nationell nivå. Åbo stad och Vasa stad vill träffa oss kårer regelbundet för att höra hur de kan förbättra livet för studeranden i allmänhet, exempelvis genom att erbjuda evenemang, praktikplatser eller annan service som studeranden skulle vara i behov av.
På nationell nivå jobbar vi för att studeranden i hela landet ska få en bättre livskvalitet. Detta gör främst vår takorganisation Finlands Studentkårers Förbund (FSF) som jobbar för att studerande ska ha förmånligt boende och tillräckligt med pengar för att leva. Även vi i ÅAS jobbar för att påverka på en nationell nivå genom att personligen träffa ministrar där vi för fram våra synvinklar och tankar. Också ministrar är nyfikna på att få höra studerandes åsikter i saker och ting.
Evenemang – det som sätter guldkant på studievardagen
ÅAS firar 104 verksamma år i år. Därför har ÅAS långtgående studenttraditioner som involverar bland annat fantåg på självständighetsdagen och mösspåläggning på vappen. Även nyare traditioner har skapats med åren, exempelvis Fastlaskiainen är ett uppskattat evenemang.
Som jag tidigare nämnde fyller ÅAS 104 år, så kom med och fira med oss på vår årsfest som ordnas 23 september i Vasa!
Specialföreningarna peppar upp studielivet
Sist men absolut inte minst har vi även våra specialföreningar. Det är dessa föreningar som kommer att synas och vara en del av ditt liv mest under studietiden. Utan dessa föreningar och frivilliga skulle vi inte ha ett så bra studieliv som vi faktiskt får. Därför försöker ÅAS stöda föreningarna så mycket som möjligt så att de i fortsättningen kan skapa ett sammanhang åt alla studeranden på ÅA.
Njut av din studietid
Som några avslutande ord vill jag uppmana alla gulisar att ta vara på tiden som studerande. Studielivet består av mycket mer än enbart studier, så ta vara på allt som studielivet har att erbjuda! Tiden går fortare än du tror så passa även på att njuta. Gå på evenemang fastän det känns obekant och lite nervöst, ofta blir det roligare än förväntat!
Regeringsförhandlingarna är inne på fjärde veckan och det finns en viss oro över vad det kommande regeringsprogrammet kommer betyda för låginkomsttagare. I skrivande stund finns inga konkreta åtgärdsförslag, men flera av de förhandlande partierna har tidigare flaggat för nedskärningar i bostadsbidraget.
Samlingspartiet har i skuggbudgeten ifjol listat en nedskärning i bostadsbidraget på en halv miljard euro, utan konkreta åtgärder. Samtidigt skriver Petteri Orpo i en bloggtext (enbart på finska) innan riksdagsvalet att studerande också framöver ska få allmänt bostadsbidrag. I Kristdemokraternas skuggbudget fanns också en nedskärning i bostadsbidraget på 300 000 euro om året. I riksdagsvalsprogrammet 2023 skriver KD att bostadsbidraget borde reformeras och att studerandes separata bostadsbidrag ska returneras. Svenska folkpartiet har inte en klar ståndpunkt gällande bostadsbidraget, men förespråkar en förnyelse av den sociala tryggheten som helhet. Svensk Ungdom förespråkar en individualisering av bostadsbidraget, det vill säga att ens sambos inkomster inte ska påverka en persons möjlighet att få bostadsbidrag.
Övergången till det allmänna bostadsbidraget…
År 2017 gick studerande från bostadstillägg det allmänna bostadsbidraget. Det var en bra sak för det flesta studerande, eftersom stödbeloppet bättre återspeglar den verkliga hyresnivån. Samtidigt minskade studiepenningen med 86 euro och indexjusteringarna frystes flera år framåt. Om regeringen tar bort det allmänna bostadsbidraget från studerande behöver man kompensera genom högre studiepenning. Hyran betalar sig inte av sig själv om man ska studera heltid.
Jag bor i en studentbostad på 22 kvadratmeter. Den är varken stor, vacker eller nära centrum. Efter bostadsbidrag och studiepenning har jag 43 euro per vecka att leva på. Med tanke på dagens inflationsnivå kan vi alla räkna ut att det inte kommer hem många matkassar med den summan. Då är jag en av dem som har haft tur att få en studentbostad, då bostadskön kan vara upp till ett år lång. Enligt OTUS utkomstundersökning (2021) bor ungefär 68 procent av studerande vid ÅA i privata lägenheter, vilket betyder att de har betydligt mindre än 43 euro per vecka att leva på. I de flesta fallen går hela bostadsbidraget och studiepenningen åt till hyreskostnader.
…gynnade alla utom sambos
Övergången till det allmänna bostadsbidraget gynnade i princip alla studerande utom de som bor tillsammans med en partner med högre inkomster. Skillnaden mellan det tidigare bostadstillägget och det nuvarande bostadsbidraget är att det senare baseras på hushållets totala inkomster istället för individens. Inkomsterna behöver inte vara särskilt höga innan bostadsbidraget för den andra personen dras in. Är det då rimligt att en person som till exempel jobbar deltid ska försörja båda två?
För tillfället finns det situationer där det inte lönar sig att bo tillsammans om den ena studerar och den andra jobbar. Ett system där man hellre har två bostäder än en gemensam är inte fungerande. Det finns också en jämlikhetsaspekt i problemet. Den med inkomst har ingen underhållningsskyldighet som man har som ett gift par, men ändå kan den andra personen bli ekonomiskt beroende. Det är inte i den riktningen vi vill gå. Ett sätt att lösa problemet är att individualisera bostadsbidraget.
Det blir intressant att se vad regeringsförhandlingarna resulterar i. Jag hoppas att de förhandlande partierna förstår att det inte går att skära ner i den gruppen som redan nu lever under fattigdomsgränsen i Finland.
Lunchpausen är en av de bästa stunderna på dagen. Då tar vi oss tid att ta hand om oss själva genom att äta ordentligt, umgås med vänner, pausa från ansvar och varva ned. För mig är lunchpausen kanske den viktigaste aspekten av min studievardag, eftersom allt planeras kring den.
Då jag var gulis var den schemalagda lunchpausen hela 90 minuter lång, och gav utrymme för både socialt och pedagogiskt umgänge. Under den stunden hann man inte bara umgås med studiekamrater och äta sin lunch i lugn och ro, det fanns också tid för möten med studierådgivare, styrelser eller kurskamrater för att göra klart grupparbetet. Under våra nuvarande 45 minuter av schemalagd lunchpaus är det inte lika enkelt.
Vad tycker studeranden om lunchpausen, då?
Den 30.1.2023 skickade studentkåren ut en enkät för att samla tankar om lunchpausen. Enkäten fick 177 svar. Det huvudsakliga syftet bakom enkäten var att avgöra om akademins studerande anser att pausen är tillräckligt lång, men det kom flera bra svar gällande vad lunchpausen betyder för individerna vid universitetet. Många poängterade att köerna är alldeles för långa, och att det orsakar en extra stress i studievardagen. Nedan har vi några svenskspråkiga svar från enkäten:
”Om man har en föreläsning som slutar 11.30 och följande börjar 12.30 brukar det bli extremt knappt med tid. Jag har även föreläsningar som börjar 12.15 och då måste jag skippa lunchen för det är tekniskt sett omöjligt att hinna få mat och äta på den tiden.”
”Lunchpauserna som förr har använts till ätande och tid för grupparbete är nu endast för köande, snabbt ätande och sedan bara att springa till nästa föreläsning.”
”Det är ju någonting som inte står rätt till när man till varje pris vill undvika att gå och äta mellan 11..0 och 12.15 eftersom kön är helt oöverkomligt lång.
”Rent ut sagt vansinne som det ser ut nu. Om man vill gå på föreläsningar kan man inte äta för kön tar cirka 30 minuter. Om man inte kan äta kan man inte fokusera på föreläsningarna. Om man inte kan äta får inte Kårkaféerna pengar. Alla förlorar på det.”
”Om man inte hamnar köa alldeles för länge så är pausen mycket bra längd.”
”Dessutom en längre lunchpaus ger också studeranden möjligheten att diskutera och mingla med varandra i lugn och ro, vilket i värsta fall kan även vara en persons enda möjlighet för socialt umgänge i dagen.”
Från alla fritt formulerade svar förstår man att det finns mycket frustration över köandet, och att lunchpausen inte är tillräcklig för studerandenas nuvarande behov. Problemet måste lösas.
Vad har studentkåren gjort med enkätsvaren?
Under rektorslunchen den 20.3 diskuterade studentkåren enkätens svar och lunchpausen som helhet tillsammans med prorektor Gunilla Widén och akademidirektör Heidi Backman. Det var en positiv diskussion, där enkätsvaren togs på allvar och alla konstaterade att enkäten som en utvärdering på lunchpausen visar att det nuvarande systemet inte fungerar.
Värt att minnas är att den nuvarande lunchpausen tillämpats efter ett rektorsbeslut 25.2.2020, precis innan pandemin. Under distansstudierna var en kortare paus inte ett lika akut problem, och det var svårt att förutspå hur något ska fungera när omständigheterna förändras — alltså hur det skulle se ut efter pandemin. Nu är köerna långa och tiden knapp, och det är orsak att ifrågasätta och uppdatera systemet. Problemet är lika stort både i Vasa och Åbo.
Kårkaféerna är medvetna om köproblemet och påminner att effektivt köande hjälper i någon mån – att ha menyval, studiekort och betalningssätt klara i tid är något som alla kan bidra med för att få kön ska löpa så smidigt som möjligt. Kårkaféerna gör sitt bästa för att köerna ska framskrida. En längre lunchpaus skulle ju förstås lösa problematiken.
Förändring kommer, eller åtminstone diskussion
Efter diskussionen på tidigare nämnda rektorslunch har studentkåren fått veta att ärendet kommer gå vidare till Utbildningsstrategiska rådet för beredning
och sedan till rektorns ledningsråd där vi har studentrepresentanter, och förhoppningsvis kan vi se en förbättring inför läsåret 2024–2025. Vi i studentkårens styrelse är glada och tacksamma över den positiva dialog vi haft med akademins ledning angående lunchpausen!
Är du intresserad av att jobba för studerandes bästa på ÅA? Vill du påverka hur din fakultet använder sina pengar, vem man anställer och hur man utvecklar utbildningarna?
Benina Uotinen rekommenderar fakultetsrådet för alla som vill påverka fakulteten
”Som medlem i fakultetsrådet får du vara med och framföra studerandes synpunkt i beslutsfattande då det gäller fakultetens uppdrag såsom budgetförslag, verksamhetsplan, rekrytering av personal samt utveckling av utbildningsprogrammen på FSEJ. Att vara medlem i fakultetsrådet är en utmärkt möjlighet att engagera sig inom fakulteten och få en uppfattning om FSEJ som helhet med relativt måttlig tidsansträngning. Mötena hålls en gång per månad och det är möjligt att delta både på plats och på distans. Jag rekommenderar att söka till fakultetsrådet om du vill vara med och påverka fakulteten som FSEJ:s studerandes röst!”
Emelie Berglund tycker att det är bra att det finns flera studeranden i varje fakultetsråd
”Var inte rädd att säga din egen åsikt – vi studeranden sitter med i olika arbetsgrupper och organ för att föra fram studerandes åsikter.
Man är aldrig ensam som studerande i fakultetsrådet utan sitter där med 5 andra studeranden och kan på så vis alltid bolla sina egna idéer med de andra studerandena. Det är viktigt att då det diskuteras ärenden som påverkar vår vardag som studeranden att vi är där och uttrycker vår åsikt så att vår fakultet kan fortsätta utvecklas på bästa möjliga sätt. Det har varit roligt och lärorikt att få vara med och påverka inom fakulteten samt lära känna bättre personalen som jobba inom fakulteten.”
Sök till fakultetsrådet senast måndag 3.4 kl. 23.59. Mera information och ansökningsblanketten hittar du i halloped.fi.
Året är 2030 och du drar en lättad suck. Du tittar på bankkontot och ser att stödet från FPA täcker utgifterna den här månaden. När du var i kontakt med studenthälsan om att få träffa en psykolog fick du tid inom en månad. Du läser nyheterna och kan konstatera att regeringen har stoppat förlusten av biologisk mångfald. Detta kunde vara framtiden ifall målen för Finlands Studentkårers förbunds (FSF) riksdagsvalskampanj förverkligas.
Förhandsröstningen är i full gång och du funderar vem du ska rösta på. Vad är viktigt för dig som studerande?
Visste du att…?
- Studiestödet har höjts med hela 4 € sedan 1992. Om man följer indexjusteringen borde den har höjts med 143 €.
- Finlands studiestöd är svagast i Norden (Sverige har 340 € och Danmark bäst med 838 €/ månad).
Vad hänger ihop med det låga studiestödet?
- Studieframgången – avlagda studiepoäng har i medeltal sjunkit sedan 2017.
- Tid spenderad på studier – i snitt studerar vi 3,5 timmar mindre per vecka än 2016 (kanske för att studiestödet inte räcker till och många studerande är tvungna att jobba vid sidan om).
- Studerandes välmående – en mening räcker inte för att beskriva denna punkt.
- Generationens skuldsättning – studielånens andel har mer än fördubblats sedan 2017.
Vi måste lyfta studeranden bort från fattigdomsgränsen
Så vi kan konstatera att det mesta är skit och någonting måste göras. Många studeranden lever under fattigdomsgränsen trots att de lyfter studielån eller jobbar vid sidan om. Studiestödets köpkraft har minskat med ungefär 100 € sedan 2017. Levnadskostnaderna skjuter i höjden, räntorna växer och studeranden mår dåligt.
Ingen annan social grupp lever på en så låg utkomst som studerande gör just nu. FSF lobbar för att höja studiepenningen med 100 €. En sådan höjning skulle leda till att studerande, med studielånet inräknat, lyfts bort från fattigdomsgränsen (därav #bortfrånfattigdomsgränsen). Studerande skulle kunna studera med en säkrad inkomst – vilken utopi!
Hur lyckas vi med det här målet då? Jo, genom att studerande röstar. Ingen annan kommer att driva studerandes intressen om vi inte själva gör det. Röstningsprocenten i det senaste riksdagsvalet var 55 procent bland den yngsta åldersgruppen 18–24 år. Fastän röstningsprocenten har ökat bland unga de senaste åren finns det mycket att jobba på.
Gör dig själv en tjänst och rösta i riksdagsvalet (ta med en vän också).
Riksdagsvalet närmar sig och så även förhandsröstningen. I Finland har varje finsk medborgare som senast på valdagen fyllt 18 år rösträtt. Rösträtten är allmän samt lika, vilket i praktiken innebär att alla har en röst som är lika mycket värd. Att rösta är en rättighet snarare än en skyldighet.
Varför ska man då rösta? Genom att rösta påverkar du samhället. Din röst är viktig och gör skillnad. I det kommande riksdagsvalet väljs representanter som på daglig basis ska arbeta med frågor som berör dig och din vardag. Genom att rösta tar du ställning till större som mindre frågor. Har du en åsikt finns det skäl att rösta. Har du tankar kring studiestödets tillräcklighet eller hur ungas mentala hälsa kunde förbättras? Rösta!
Det är allmänt känt att valdeltagande bland unga tenderar vara förhållandevis lågt. Valdeltagande är en av grundstenarna till en fungerande demokrati. Om unga inte använder sin röst finns det heller ingen representant som för deras talan inom ramarna för beslutsfattande. Visst är det så att bortfaller av en enskild röst inte är katastrofalt. Problemet uppstår när många väljer att avstå från sin röst, för vem ska då fatta våra beslut?
Det kan vara svårt att veta hur man ska rösta samt vilket parti som driver en politik som är till ens egen fördel. Denna ovisshet kan leda till att man avstår från att rösta. Valkompassen är här ett ypperligt och enkelt hjälpmedel. För den nyfikne ordnar även Åbo Akademis Studentkår pandeldebatt i både Åbo och Vasa under våren. I Vasa anordnas paneldebatten 7 mars medan den i Åbo går av stapeln 20 mars. Under respektive tillfälle diskuterar unga inbjudna riksdagsvalskandidater frågor som berör studerandes vardag.
Vi ses på valdagen!
–
Vanessa Björklund
Styrelsemedlem
Åbo Akademis Studentkår
Bästa studerande, både nya och äldre, nu är det dags att inleda studieåret. För gulisarna är självklart det mesta nytt och spännande, men just nu befinner vi oss i en situation där vi inte har bara en utan fyra årskurser som inte har fått uppleva ett helt vanligt studieår. Det är en stor majoritet av alla nuvarande studerande.
Har du ingen aning om i vilket utrymme din nästa föreläsning hålls så ska du inte oroa dig, högst antagligen vet inte de flesta andra heller. Var inte rädda för att fråga om hjälp oberoende vad det handlar om, det är det enda sättet man kan lära sig.
Och ni bästa äldre studerande, känner ni att ni borde veta mer än ni vet och känner ni att ni har gått miste om en stor del av er studietid? Inte då heller ska ni oroa er, nu ska vi helt enkelt ta och leva hösten som om den vore vår gulishöst, sträva efter att lära känna nya människor och vara helt okej med att vara lite yra ibland. Delta på evenemangen som ordnas och be studiekompisen från kursen med och luncha eller med på motionsstunden. Det finns något för alla.
Nu ska vi ta igen det vi har missat och uppleva en fantastisk start på studieåret tillsammans! Vi ses i vimlet och ta kontakt med låg tröskel om det är något ni undrar över.
Veera Granroth
Styrelseordförande, Åbo Akademis Studentkår