Kategoriat
April närmar sig, solen lyser starkt och värmer studiestadens gator. April närmar sig, fåglarna kvittrar hårdare och elsparkbräderna susar snabbare förbi. Allt vaknar till liv. April närmar sig och det gör även nedskärningen av bostadsbidraget.
Vi studerande närmar oss tyngre ekonomiska tider då regeringen Orpo beslutat att skära ned på Finlands utgifter. Bostadsbidragets drastiska minskning slår hårt mot studerandes plånböcker. Enligt Finlands studentkårers förbunds (FSF:s) statistik har en studerande i genomsnitt 76€ mindre i börsen per månad efter nedskärningen. Samtidigt vill regeringen se till att man utexamineras från högskolorna snabbare. Dagens studerande lever redan nu i svåra ekonomiska förhållanden. Hyror som stigit på grund av inflation, studiestöd som inte indexjusterats på länge, och elkostnader som kastat hit och dit. Hur ska studerande nu säkerställa sin ekonomiska överlevnad? Mera lån? Deltidsarbete? Heltidsarbete?
Faktum är att alla inte är kapabla att jobba samtidigt som man studerar. Jag till exempel har under min studietid haft sådana kurser som är så tidskrävande och tunga att en stor del av min utsatta fritid går åt till studier. Inte en chans att jag jobbar vid sidan av studierna, men nu måste jag eventuellt fundera om. Dessutom är det inte så lätt att hitta ett jobb vid sidan av studierna. För min del saktar min studietakt ner om jag jobbar. Detta gäller inte bara mig, också många andra.
Denna förändring innebär inte endast ekonomiska svårigheter, utan också mentala. Pandemin må ha tagit slut och folk har fått börja umgås, men det betyder inte att alla mår bra igen. Grannlandet i öst har krigat brutalt i ett par års tid och köerna till mental- och hälsovårdstjänsterna blir inte kortare. Hur ska det gå nu om man blir med färre slantar i fickan och om man inte mår bra? Vad gör man när man inte har råd att betala sin hyra, mat och andra nödvändigheter? Igen mera lån?
Staten sätter bördan på studerande att balansera statsbudgeten. I stället för att ge högre bostadsbidrag och studiestöd, ska en studerande då lyfta studielån som länge kallades för ”gratis lånet”. Många av de som utexamineras kommer inte ha råd att betala bort sin nu höjda skuld samt den otroligt höga räntan.
Allt detta kan i långa loppet leda till att regeringsprogrammet strider emot sig själv. Hur ska man bli snabbt färdigt från uni om man jobbar vid sidan av studierna?
Regeringen, skär annanstans eller så har ni folk som sover på gatan. Studerande, håll hårt i pengarna, ta hand om varandra och räkna väl.
Oscar Björkell
Styrelsemedlem, Socialpolitik
Åbo Akademis Studentkår
Regeringen Orpo är i farten igen. Den här gången är det universitetens finansieringsmodell som ska granskas och föreslås ändras.
Universiteten i Finland har självbestämmanderätt över sin verksamhet och ekonomi, men pengar är alltid något som universiteten behöver. En del av finansieringen kommer från externa faktorer som donationer eller företagssamarbete, men absolut största delen av finansieringen kommer från staten. Finansieringen från statens sida är också den som för universiteten är lättast att förutspå och räkna med i budgeten för varje år. Små ändringar till finansieringsmodellen kan därför ha stora effekter och det handlar om tiotals miljoner euro som utbetalas till landets universitet. Finansieringen är därför det starkaste styrmedlet staten har att påverka universitetens verksamhet med.
Undervisnings- och kulturministeriet har bett om kommentarer till sitt förslag att ändra på hur universitet får finansiering från staten och från studentkåren har vi kommit med ett utlåtande.Jag vill lyfta fram två av de viktigaste förändringarna som föreslås samt våra kommentarer
Mer pengar för examen som blir färdig inom utsatt tid.
I nuvarande situation om du som studerande blir färdig med din examen inom utsatt tid får universitetet 17 096 €, vilket är 1,5 gånger mer jämfört med ifall din examen blir färdig 12 månader efter utsatta tiden. Förslaget från undervisnings- och kulturministeriet är att koefficienten för examen avlagd inom utsatt tid skulle höjas från 1,5 till 1,8.
ÅAS motsätter sig en höjning av koefficienten för examen avlagd inom utsatt tid. Regeringens reformer hittills har redan gjort studerandes vardag svårare och allt fler blir tvungna att jobba vid sidan av studierna när de andra inkomstkällorna stramas åt. Utöver att tvingas arbeta samtidigt som du studerar fulltid sätts också större press på att du blir färdig i tid. Att bli färdig inom utsatt tid är inte möjligt för alla studerande, exempelvis på grund av familjesituationer, inlärningssvårigheter eller funktionsvariationer.
Att höja koefficienten skulle även sätta större press på universiteten att få studeranden färdiga inom utsatt tid. Det i sin tur stramar åt de redan begränsade resurserna universiteten har för att ge stöd åt sina studerande. I stället för att staten ger mera pengar till examen utförda på utsatt tid, kunde det satsas på att ge stöd åt studeranden?
Pengar för antagna förstagångssökande
I nuläget får universitetet inte pengar för förstagångssökande som blir antagna. Förslaget här är att introducera en andel pengar som skulle gå till universitet på basis av hur många förstahandssökande som antas. ÅAS motsätter sig starkt även det här förslaget.
Det här skulle leda till att universiteten måste höja sina kvoter för förstahandssökande och betyder att ifall du tagit emot en studieplats i något skede av ditt liv, blir det svårare att utbilda dig vidare eller byta och studera ett annat ämne. Det innebär helt enkelt att universiteten straffas ekonomiskt genom att anta studeranden som redan tidigare tagit emot en studieplats.
En annan förändring som tangerar detta är förslaget att sänka koefficienten av en andra examen från 0,7 till 0,5. Detta betyder att ifall du har en annan kandidatexamen skulle universiteten få mer än 10 000 € mindre jämfört med en förstagångssökande som tar examen inom utsatt tid. Även den här förändringen skulle bestraffa universitet rejält och leda till dåliga incitament kring antagning.
Speciellt nu när universiteten lider av stora finansiella problem och staten ger förslag på ändringar till finansieringsmodellen är det viktigt att se efter och debattera vilka effekter förändringarna kan leda till. Den bild vi ser från förändringarna är att studerandens vardag får ytterligare press för att bli färdig i tid, samt att man i universitetens ledning tvingas fundera hur detta pussel ens kan sättas ihop?
Niko Sandberg
Styrelsemedlem, Högskolepolitik
Åbo Akademis Studentkår
Regeringen Orpo föreslår högre avgifter för studerande från länder utanför EU och EES, införandet av en ansökningsavgift och att studerande som arbetar vid sidan om studierna inte längre kan få uppehållstillstånd för arbete, utan måste vara registrerade som studerande. Allt för att locka fler internationella studerande.
Utbildning i Finland har länge ansetts vara högklassig och i omvärlden har man hyllat Finland för att satsa på utbildning. Vad är då orsaken till det här eller vad gör Finland rätt? Visserligen finns det många orsaker men en av de främsta är att vi satsat på att göra utbildning tillgänglig och framför allt kostnadsfri. Alla ska ha tillgång till utbildning, det är en rättighet inte ett privilegium. Det här är dock inte verkligheten för alla.
Regeringen Orpo har nyligen kommit med en proposition där man föreslår en rad ändringar i Universitetslagen och Yrkeshögskolelagen. Kärnan i propositionen är att man avser höja terminsavgifterna för studerande som kommer utanför EU och EES-länder, man vill införa en ansökningsavgift och ”förhindra kringgående av terminsavgifter” genom att studerande som arbetar vid sidan om studierna inte kan få uppehållstillstånd för arbete, utan måste vara registrerade som studerande.
Orsaken till det här är att det viktigaste finanspolitiska målet i regeringsprogrammet är att åstadkomma hållbar tillväxt. Höjningen av terminsavgifterna gör för att trygga universitetens finanser och för att trygga finansieringen av inhemska högskolestuderandes studier. Terminsavgifterna ska höjas så att de täcker alla kostnader för studerande från länder utanför EU och EES. Regeringsprogrammet har också som mål att öka mängden internationella studerande vid finländska högskolor och för att antalet internationella högskolestuderande ska öka ytterligare, ska incitamenten för att stanna kvar i Finland efter utexamineringen ökas.
Det här väcker många frågor; hur ska de här ändringarna göra att regeringsprogrammets målsättningar uppnås? Hur ska högre terminsavgifter leda till fler internationella studerande? Hur ska ändringen kring uppehållstillstånd göra att arbete i Finland efter studierna känns lockande? Vad betyder ”terminsavgifter som täcker alla kostnader för studerande från länder utanför EU och EES”? Framför allt väcks frågan: Vilka av de här ändringarna leder till ökade incitament för att komma till Finland för att studera och sedan vilja stanna kvar och arbeta efter utexamineringen?
Finlands främsta dragkraft då det kommer till att locka internationella studerande har varit ett rykte som ett land med högklassig utbildning. Det här är fortfarande en viktig attraktionsfaktor men hur länge kan vi leva på enbart ett rykte? Verkligheten kommer snabbt emot och då räcker inte längre rykten. Vi vet att det blir allt dyrare att leva i Finland, samtidigt som man skär ner i bidrag. Samtidigt vet vi också att alla inte känner sig välkomna eller trygga i Finland, något regeringen kanske kunde ta i beaktande i sin proposition. Exempelvis med tanke på hur formuleringar som ”förhindra kringgående av terminsavgifter” inte ger det mest välkomnande intrycket. Mot bakgrund av diskussionerna som fördes under sommaren 2023 får det inte heller en bättre ton. Om vi inte har råd eller vilja att ta emot internationella studerande, varför gör vi då det?
Högskoleutbildningen i Finland ska vara genuint kostnadsfri, ekonomiskt tillgänglig för alla och möjligheterna till utbildning ska inte bero på en persons socio-ekonomiska bakgrund. Terminsavgifter som bidrar till ojämlikhet i utbildningen får inte förekomma och om terminsavgifter finns bör de hållas till minimi. Antagningen ska vara rättvis, inte särskilja mellan olika grupper och alla delar av antagningen bör vara avgiftsfria. Högskolestudier ska vara möjliga i alla livets skeden, även om man jobbar samtidigt. Kontakt till arbetslivet och arbetserfarenhet redan under studierna är något vi borde uppmuntra.
Finansieringen av universiteten ska vara förutsägbar och tillräcklig. Statens finansiering till högskolor ska inte vara beroende av inkomster från läsåravgifter, öppna universitetens kursavgifter eller avgifter från uppdragsutbildningar. I finansiering av universiteten ska också nationella specialuppgifter beaktas, och finansieringssystem ska stöda universitetsautonomi och långsiktig utveckling av utbildning och forskning. Tillräcklig finansiering av universiteten är viktig för att garantera tillräckliga resurser för undervisning och forskning
Om regeringen Orpo verkligen vill förverkliga regeringsprogrammets målsättningar borde man tänka om och inse att det finns effektivare sätt. Vill vi ha bildat folk med hög kompetensnivå, ökade mängder internationella högskolestuderande, locka arbetskraft till Finland och balansera statsbudgeten är det som föreslås i propositionen rent utav kontraproduktivt.
Amanda Byskata
Åbo Akademis Studentkår
Ansökan till ÅAS styrelse 2024 är nu öppen och vi har satt ihop en liten årsklocka för att försöka ge dig en liten överblick i vad styrelsearbetet går ut på och vad vi gör under ett år på ÅAS. Det som listas i årsklockan är en överblick av större händelser och axplock från de olika ansvarsområdena inom styrelsen.
Januari
Den nya styrelsen samlas i Åbo för styrelseutbildningen samt för att lära känna varandra och ÅAS personal. Därtill träffar man dekaner, rektorer och annan personal på ÅA för att de ska få ett ansikte på nya styrelsen. Vi försöker också vara synliga på campus så att studerande också får lära känna den nya styrelsen samtidigt som styrelsearbetet påbörjas. Man håller även specialföreningsutbildningar för föreningarnas nya styrelser tillsammans med den gamla ÅAS styrelsen.
Februari
ÅAS ordnar traditionsenligt Fastlaskiainen i både Vasa och Åbo, årsfest samt specialföreningsmässa på båda orterna. Därtill deltar styrelsen i de seminariedagar som Finlands Studentkårers Förbund (FSF) ordnar för alla studentkårer i Finland.
Mars
Styrelsen lediganslår specialförenings- och projektmedel. Man förbereder och håller tutorutbildningar för den kommande höstens tutorer och börjar planera sponsorsökning för nästa Kårkalender.
April
Styrelsen delar ut ”Ros i stället för ris” till personal på ÅA som studeranden har nominerat. Därtill är det dags för en av vårens större studieevenemang i Åbo: Vappen på Vårdberget. I Vasa hålls även traditionsenligt vappfirande med att Topeliusstatyn får sin studentmössa.
Maj
Styrelsen börjar så småningom knyta ihop vårterminen med att avsluta vårens projekt samt börja förbereda och planera höstens gulisevenemang. Medan majoriteten av styrelsen nu går på sommarlov lämnar styrelseordförande kvar ett par veckor för att tillsammans med personalen fortsätta planera hösten.
Juni – Juli
Sommarlov (eller sommarjobb)
Augusti
Styrelsen återvänder och inleder hösten med en gemensam vecka för att tillsammans med personalen planera & visionera för hösten. Dessutom träffar man tutorer, utbytesstuderande samt gulisar och förbereder en ny terminsstart.
September
Vi deltar på diverse gulisintagningar och evenemang i både Åbo och Vasa samt ordnar egna evenemang som t.ex. utissitz i Vasa tillsammans med andra kårer. I Åbo ordnas Lilla Wappen och på båda orterna ställer man till med gulnäbbsakademi – en föreningsmässa riktad till alla nya (som gamla) studeranden. Därtill hinner man ännu delta i FSF:s höstseminariedagar för alla studentkårer i Finland.
Oktober
I oktober hinner man knappt andas ut efter en härlig terminsstart innan det är dags för resten av höstens evenemang. I oktober är det nämligen en hel del på gång i Vasa: bland annat ordnar vi en utfärd för utbytesstuderande tillsammans med ÅAU Sports, en pyjamassitz för gulisar tillsammans med SSHV och så förstås Halloweenrun med alla högskolor och universitet i Vasa. I Åbo då? Ja, där ordnas bland annat blodgivning på Kåren där alla föreningar kan vara med och försöka vinna Droppen-pokalen.
November
Styrelsen pustar ut på riktigt, men bara vartannat år eftersom det i november, varje ojämnt år ordnas Kårval då ett nytt fullmäktige ska väljas. Den här månaden ordnar också FSF förbundsdagar där studentkårerna väljer en ny FSF-styrelse för det kommande året. Styrelsen förbereder också själva val av ny styrelse samt håller utbildningar för vårens tutorer för utbytesstuderande.
December
Mållinjen är i sikte för styrelsen och under ÅAS höstmöte väljer man en ny styrelse för nästa år. Men, innan man får hänga upp kårbandet ska det ännu ordnas fantåg i både Åbo och Vasa på självständighetsdagen. Styrelsen planerar också specialföreningsutbildning som hålls i januari och förstås den årliga julfesten på Kåren för både styrelse och personal. Man kan inte heller glömma bort julgröten på Kåren medan styrelsen till sist knyter ihop säcken med att skriva sina testamenten och tacka för ett oförglömligt år på Kåren och Havtornen.
Påverkansarbete och föreningar är viktiga delar av styrelsearbetet
Förutom allt detta som sker under året vill vi ännu nämna några viktiga saker styrelsen jobbar med. Vi har varje månad träffar med både rektor och dekaner för att lyfta upp aktuella ärenden. Vi sitter med i olika arbetsgrupper och bli inbjudna till evenemang mm. där man vill höra studerandes tankar och åsikter. Vi träffar ÅAS fullmäktige som besluter om vad styrelsen ska göra varje månad samt politiker för att diskutera ärenden som berör studeranden.
Vi har också tät kontakt till våra specialföreningar för att diskutera aktuella ärenden, ordna evenemang eller lyfta upp saker som kunde förbättras på ÅA eller på campus. Till sist representerar vi också ÅAS på en hel del årsfester som ordnas av våra specialföreningar och andra kårer.
Ett styrelseår är mycket mer än bara jobb
När vi nu sammanfattat ett år kan detta kanske kännas intensivt, och det är det också. Men ett styrelseår på ÅAS är så mycket mer än bara jobb. Det är gemenskap med styrelsen, möjligheter att sitta med och påverka i rum man annars aldrig skulle få tillgång till, samt skapa oförglömliga minnen för både en själv, sin styrelse, personalen och så förstås alla ÅA-studeranden.
Låter det här intressant? Sök till styrelsen 2024!
Styrelsen 2023
Åbo Akademis Studentkår
Banderoller och kandidataffischer dekorerar i bägge Åbo Akademis campus och inlägg på diverse sociala medier berättar om vad som komma skall: det nalkas Kårval och det hoppas jag ingen gått miste om.
Jag minns under mitt andra studieår när jag blev kontaktad av en äldre studerande från samma utbildningslinje och blev tillfrågad om jag var intresserad av att ställa upp i Kårvalet. Då visste jag inte vad jag gav mig in på, men ställde trots allt upp med tanken om att det i bästa fall blir en bra erfarenhet och i värsta fall en rolig historia för framtiden. Det hela resulterade i en suppleantplats i ÅAS fullmäktige.
Sedan dess har jag gått från suppleant till ordinarie medlem och är nu även medlem i kårvalsnämnden, vilket ger mig äran att vara med och ordna Kårvalet i år. Tack vare dessa erfarenheter kan jag äntligen säga att jag har koll på vad Kårvalet är och varför det är viktigt. Bättre sent än aldrig, kan man säga.
När jag då pratat med mina vänner märker jag att de har lika bra koll som jag hade för två år sedan. Tyvärr har de flesta studerande inte tillräckligt bra koll på vad Kårvalet är och vad deras röst innebär i praktiken. Därför tänkte jag här snabbt gå igenom vad Kårvalet är och varför det är viktigt att rösta.
Vad är Kårvalet?
Kårvalet ordnas vartannat år och då väljer medlemmarna av Åbo Akademis Studentkår ett kårfullmäktige för de kommande två åren. Studentkårens fullmäktige är det högst beslutande organet inom ÅAS och får ta beslut om exempelvis riktlinjer och budget samt att de årligen utser en styrelse och bevakar dess arbete.
Varför ska jag rösta?
”Om du inte röstar får du inte klaga” är en fras som trots sin negativa ton är mycket sann. Genom att rösta i kårvalet, har du möjligheten att rösta fram en kandidat som jobbar för de saker du tycker är viktiga. Om det då är att förbättra studieutrymmen, utöka lunchpausens längd eller jobba för ett grönare ÅAS.
Tyvärr har röstningsprocenten ofta varit låg i Kårvalet. Rekordet på valdeltagande gjordes 2017 när 32,04 % av studentkårens medlemmar gjorde sin röst hörd. 2021 röstade enbart 21,35 %. Detta betydde att bara lite mer än en femtedel av de röstberättigade tog beslutet för resten av studentkårens medlemmar. Coronan kan delvis ses som boven i dramat, men detta förändrar inte att rekordet innebar att enbart en tredjedel av de röstberättigade röstade.
Drömmen vore förstås att över hälften skulle rösta i kårvalet i framtiden, men månne vi inte kan lyckas med ett valdeltagande på 30 % i år?
Använd din röst i Kårvalet för att föra fram det du tycker är viktigt!
– Tanja Holmlund
Kårvalsnämnden
Könsminoriteter är utsatta inom många aspekter av vardagen, och studeranderegistren är inte ett undantag.
Transstuderanden riskerar att bli felkönade eller ”outed”, alltså ofrivilligt avslöjade som trans, på grund av informationen som är tillgänglig via Peppi, bland annat genom att tilltalsnamnet endast kan väljas bland de juridiska namnen och inget ”manuellt” namn kan läggas till. Medan det är förståeligt att ens peppiprofil bör reflektera informationen i befolkningsregistret, är det också beklagligt att studeranden vid vårt universitet kan bli utsatta för felköning och dödnamn, alltså namnet en blivit tilldelas vid födseln, på grund av ett register som ska vara ett verktyg och en hjälpreda.
ÅAS har under sommaren skrivit under ett ställningstagande emot studeranderegistrens diskriminering mot könsminoriteter. Detta ställningstagande gjordes tillsammans med studentkårerna vid Aalto universitet, Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan, Uleåborgs universitet och Lapplands universitet, samt Finlands Studentkårers Förbund. Studieregistren i fråga är Peppi och Sisu.
Problemet med Peppi är att informationen är bunden till befolkningsregistret, som härleder information om kön från endast personsignum. Det innebär att Peppis tre könskategorier – man, kvinna, okänd – endast reflekterar det kön som tilldelades vid födseln, eller ifall den informationen inte är tillgänglig, exempelvis i vissa fall med utbytesstuderanden som inte har fullständiga finländska personsignum. Det här registret är binärt, och det är inte bara beklagligt utan också omodernt. Det som krävs för att nå förändring är lobbning på nationell nivå.
Studentexpeditionen är på transstuderandes sida
ÅAS har diskuterat med studentexpeditionen vid Åbo Akademi, som är den närmaste kontakten för transstuderanden som eventuellt vill korrigera eller uppdatera information i sin Peppi. Medan det finns sådant som inte kan korrigeras på grund av begränsningar från Peppi och befolkningsregistret, så är det inte hopplöst. Personalen vid studentexpeditionen vill att transstuderanden ska känna sig trygga nog att fråga om hjälp och stöd i dessa ärenden, och i och med det har en intrasida riktad till just transpersoner vid Åbo Akademi skapats. Den hittas via den här länken, eller på intranätet med rubriken Transperson i studierna.
ÅAS har dessutom jobbat för att få med ärendet om transpersoners diskriminering i Finlands Studentkårers Förbunds verksamhetsplan och policypapper för att fortsätta lobbningen på nationell nivå.
ÅAS jobbar för jämlikhet på campus och i studielivet, och det innebär inkludering av könsminoriteters behov och en stärkning av allas rätt att vara accepterade och trygga på campus. Många av oss tar för givet att informationen om oss i alla register är korrekt, men det är ingen självklarhet.
Vidare läsning:
Ida Parkkinen, Studeranderegistret diskriminerar könsminoriteter – vi kräver åtgärder av universitetet
ÅAS uttalande om transpersoners rättigheter
Välkommen alla gulisar!
När hösten knackar på dörren är det åter dags för en ny våg studeranden att inleda ett nytt kapitel i sina liv. En förväntansfull tid att se fram emot. Under de kommande åren kommer du att få fina minnen och en hel del nya bekantskaper. Studietiden är en tid i livet som många tittar tillbaka på med glädje och jag hoppas att även du kan göra det i framtiden.
ÅAS bjuder på mångsidig service för sina medlemmar
I samband med att du närvaroanmälde dig, betalade du även en kåravgift. Både nya och äldre studeranden kan ha svårt att veta vart dessa pengar går, därför tänkte vi förklara vad du får i gengäld. Som studerande på Åbo Akademi är du automatiskt medlem i Åbo Akademis Studentkår, därför har ÅAS hela 5000 medlemmar. När du har betalat kåravgiften får du tillgång till en hel del service:
- Billigare pris ifall du vill hyra utrymmen i något av våra kårhus, Kåren i Åbo och Havtornen i Vasa. I Åbo finns även Tavasthem som ÅAS äger och där kan man hyra en studentlägenhet för en billig peng.
- Servicepunkten kan erbjuda en hjälpande hand med allt möjligt som du funderar på och inte vet vart du ska vända dig. I Åbo hjälper Sandra till och i Vasa hjälper Amanda dig. Från servicepunkten kan du exempelvis plocka med dig vår Kårkalender som du får gratis!
- Trakasseriombuden på ÅAS kan du kontakta ifall du känner dig illa behandlad antingen på universitetet eller på något evenemang kvällstid. Petra och Sandra finns där för att lyssna och ge stöd!
- ÅAS äger även Kårkaféerna i Åbo, så när du äter där stöder du ÅAS verksamhet och då även indirekt dig själv som medlem i studentkåren. Tyvärr har vi inget Kårkafé i Vasa men vi håller tummarna för det i framtiden.
ÅAS huvudsakliga uppgift är intressebevakning, men vad innebär detta i praktiken?
ÅAS jobbar för att studeranden på ÅA ska ha en så bra vardag som möjligt. Vi träffar rektorer, dekaner och annan personal på ÅA varje månad och för fram studerandes åsikter och tankar. Ifall du har något som du skulle vilja förbättra på ÅA kan du gärna ta kontakt med oss så för vi ärendet vidare. Både ledningen och all annan personal som vi har träffat under året har varit väldigt tillmötesgående med våra önskemål, men tyvärr går det inte förstås att ändra på allt som man skulle vilja. Personalen vill att vi ska ha det så bra som möjligt på campus och lyssnar därför gärna på oss studeranden.
Kårval
Som medlem i studentkåren får du även rätt att rösta i kårvalet. Kårval ordnas vartannat år och i höst är det dags igen! ÅAS består av styrelse och fullmäktige och det är just i kårvalet som personerna till fullmäktige väljs. Fullmäktige beslutar t.ex. om hur kåravgiften ska användas, vad ÅAS ska jobba för, samt väljer varje år en ny styrelse för ÅAS. Mer info om allt detta kommer under hösten, så håll utkik på våra sociala medier och vår webbplats!
Studentrepresentanter utvecklar universitetet och jobbar för alla studerandes bästa
Eftersom personalen uppskattar studerandes åsikter är det därför väldigt tacksamt att vara studentrepresentant på ÅA. I de flesta organ på ÅA finns det studentrepresentanter, därför är en stor mängd studeranden med och påverkar vad som händer på universitetet. Vem som helst kan söka in till de olika studentrepresentantplatserna, så gör det gärna när det finns någon grupp som intresserar dig!
Studentkåren gör studerandes röst hörd – både lokalt och på nationell nivå
ÅAS jobbar inte enbart för att förbättra livet på ÅA, utan även kommunalt och på en nationell nivå. Åbo stad och Vasa stad vill träffa oss kårer regelbundet för att höra hur de kan förbättra livet för studeranden i allmänhet, exempelvis genom att erbjuda evenemang, praktikplatser eller annan service som studeranden skulle vara i behov av.
På nationell nivå jobbar vi för att studeranden i hela landet ska få en bättre livskvalitet. Detta gör främst vår takorganisation Finlands Studentkårers Förbund (FSF) som jobbar för att studerande ska ha förmånligt boende och tillräckligt med pengar för att leva. Även vi i ÅAS jobbar för att påverka på en nationell nivå genom att personligen träffa ministrar där vi för fram våra synvinklar och tankar. Också ministrar är nyfikna på att få höra studerandes åsikter i saker och ting.
Evenemang – det som sätter guldkant på studievardagen
ÅAS firar 104 verksamma år i år. Därför har ÅAS långtgående studenttraditioner som involverar bland annat fantåg på självständighetsdagen och mösspåläggning på vappen. Även nyare traditioner har skapats med åren, exempelvis Fastlaskiainen är ett uppskattat evenemang.
Som jag tidigare nämnde fyller ÅAS 104 år, så kom med och fira med oss på vår årsfest som ordnas 23 september i Vasa!
Specialföreningarna peppar upp studielivet
Sist men absolut inte minst har vi även våra specialföreningar. Det är dessa föreningar som kommer att synas och vara en del av ditt liv mest under studietiden. Utan dessa föreningar och frivilliga skulle vi inte ha ett så bra studieliv som vi faktiskt får. Därför försöker ÅAS stöda föreningarna så mycket som möjligt så att de i fortsättningen kan skapa ett sammanhang åt alla studeranden på ÅA.
Njut av din studietid
Som några avslutande ord vill jag uppmana alla gulisar att ta vara på tiden som studerande. Studielivet består av mycket mer än enbart studier, så ta vara på allt som studielivet har att erbjuda! Tiden går fortare än du tror så passa även på att njuta. Gå på evenemang fastän det känns obekant och lite nervöst, ofta blir det roligare än förväntat!
Regeringsförhandlingarna är inne på fjärde veckan och det finns en viss oro över vad det kommande regeringsprogrammet kommer betyda för låginkomsttagare. I skrivande stund finns inga konkreta åtgärdsförslag, men flera av de förhandlande partierna har tidigare flaggat för nedskärningar i bostadsbidraget.
Samlingspartiet har i skuggbudgeten ifjol listat en nedskärning i bostadsbidraget på en halv miljard euro, utan konkreta åtgärder. Samtidigt skriver Petteri Orpo i en bloggtext (enbart på finska) innan riksdagsvalet att studerande också framöver ska få allmänt bostadsbidrag. I Kristdemokraternas skuggbudget fanns också en nedskärning i bostadsbidraget på 300 000 euro om året. I riksdagsvalsprogrammet 2023 skriver KD att bostadsbidraget borde reformeras och att studerandes separata bostadsbidrag ska returneras. Svenska folkpartiet har inte en klar ståndpunkt gällande bostadsbidraget, men förespråkar en förnyelse av den sociala tryggheten som helhet. Svensk Ungdom förespråkar en individualisering av bostadsbidraget, det vill säga att ens sambos inkomster inte ska påverka en persons möjlighet att få bostadsbidrag.
Övergången till det allmänna bostadsbidraget…
År 2017 gick studerande från bostadstillägg det allmänna bostadsbidraget. Det var en bra sak för det flesta studerande, eftersom stödbeloppet bättre återspeglar den verkliga hyresnivån. Samtidigt minskade studiepenningen med 86 euro och indexjusteringarna frystes flera år framåt. Om regeringen tar bort det allmänna bostadsbidraget från studerande behöver man kompensera genom högre studiepenning. Hyran betalar sig inte av sig själv om man ska studera heltid.
Jag bor i en studentbostad på 22 kvadratmeter. Den är varken stor, vacker eller nära centrum. Efter bostadsbidrag och studiepenning har jag 43 euro per vecka att leva på. Med tanke på dagens inflationsnivå kan vi alla räkna ut att det inte kommer hem många matkassar med den summan. Då är jag en av dem som har haft tur att få en studentbostad, då bostadskön kan vara upp till ett år lång. Enligt OTUS utkomstundersökning (2021) bor ungefär 68 procent av studerande vid ÅA i privata lägenheter, vilket betyder att de har betydligt mindre än 43 euro per vecka att leva på. I de flesta fallen går hela bostadsbidraget och studiepenningen åt till hyreskostnader.
…gynnade alla utom sambos
Övergången till det allmänna bostadsbidraget gynnade i princip alla studerande utom de som bor tillsammans med en partner med högre inkomster. Skillnaden mellan det tidigare bostadstillägget och det nuvarande bostadsbidraget är att det senare baseras på hushållets totala inkomster istället för individens. Inkomsterna behöver inte vara särskilt höga innan bostadsbidraget för den andra personen dras in. Är det då rimligt att en person som till exempel jobbar deltid ska försörja båda två?
För tillfället finns det situationer där det inte lönar sig att bo tillsammans om den ena studerar och den andra jobbar. Ett system där man hellre har två bostäder än en gemensam är inte fungerande. Det finns också en jämlikhetsaspekt i problemet. Den med inkomst har ingen underhållningsskyldighet som man har som ett gift par, men ändå kan den andra personen bli ekonomiskt beroende. Det är inte i den riktningen vi vill gå. Ett sätt att lösa problemet är att individualisera bostadsbidraget.
Det blir intressant att se vad regeringsförhandlingarna resulterar i. Jag hoppas att de förhandlande partierna förstår att det inte går att skära ner i den gruppen som redan nu lever under fattigdomsgränsen i Finland.
Lunchpausen är en av de bästa stunderna på dagen. Då tar vi oss tid att ta hand om oss själva genom att äta ordentligt, umgås med vänner, pausa från ansvar och varva ned. För mig är lunchpausen kanske den viktigaste aspekten av min studievardag, eftersom allt planeras kring den.
Då jag var gulis var den schemalagda lunchpausen hela 90 minuter lång, och gav utrymme för både socialt och pedagogiskt umgänge. Under den stunden hann man inte bara umgås med studiekamrater och äta sin lunch i lugn och ro, det fanns också tid för möten med studierådgivare, styrelser eller kurskamrater för att göra klart grupparbetet. Under våra nuvarande 45 minuter av schemalagd lunchpaus är det inte lika enkelt.
Vad tycker studeranden om lunchpausen, då?
Den 30.1.2023 skickade studentkåren ut en enkät för att samla tankar om lunchpausen. Enkäten fick 177 svar. Det huvudsakliga syftet bakom enkäten var att avgöra om akademins studerande anser att pausen är tillräckligt lång, men det kom flera bra svar gällande vad lunchpausen betyder för individerna vid universitetet. Många poängterade att köerna är alldeles för långa, och att det orsakar en extra stress i studievardagen. Nedan har vi några svenskspråkiga svar från enkäten:
”Om man har en föreläsning som slutar 11.30 och följande börjar 12.30 brukar det bli extremt knappt med tid. Jag har även föreläsningar som börjar 12.15 och då måste jag skippa lunchen för det är tekniskt sett omöjligt att hinna få mat och äta på den tiden.”
”Lunchpauserna som förr har använts till ätande och tid för grupparbete är nu endast för köande, snabbt ätande och sedan bara att springa till nästa föreläsning.”
”Det är ju någonting som inte står rätt till när man till varje pris vill undvika att gå och äta mellan 11..0 och 12.15 eftersom kön är helt oöverkomligt lång.
”Rent ut sagt vansinne som det ser ut nu. Om man vill gå på föreläsningar kan man inte äta för kön tar cirka 30 minuter. Om man inte kan äta kan man inte fokusera på föreläsningarna. Om man inte kan äta får inte Kårkaféerna pengar. Alla förlorar på det.”
”Om man inte hamnar köa alldeles för länge så är pausen mycket bra längd.”
”Dessutom en längre lunchpaus ger också studeranden möjligheten att diskutera och mingla med varandra i lugn och ro, vilket i värsta fall kan även vara en persons enda möjlighet för socialt umgänge i dagen.”
Från alla fritt formulerade svar förstår man att det finns mycket frustration över köandet, och att lunchpausen inte är tillräcklig för studerandenas nuvarande behov. Problemet måste lösas.
Vad har studentkåren gjort med enkätsvaren?
Under rektorslunchen den 20.3 diskuterade studentkåren enkätens svar och lunchpausen som helhet tillsammans med prorektor Gunilla Widén och akademidirektör Heidi Backman. Det var en positiv diskussion, där enkätsvaren togs på allvar och alla konstaterade att enkäten som en utvärdering på lunchpausen visar att det nuvarande systemet inte fungerar.
Värt att minnas är att den nuvarande lunchpausen tillämpats efter ett rektorsbeslut 25.2.2020, precis innan pandemin. Under distansstudierna var en kortare paus inte ett lika akut problem, och det var svårt att förutspå hur något ska fungera när omständigheterna förändras — alltså hur det skulle se ut efter pandemin. Nu är köerna långa och tiden knapp, och det är orsak att ifrågasätta och uppdatera systemet. Problemet är lika stort både i Vasa och Åbo.
Kårkaféerna är medvetna om köproblemet och påminner att effektivt köande hjälper i någon mån – att ha menyval, studiekort och betalningssätt klara i tid är något som alla kan bidra med för att få kön ska löpa så smidigt som möjligt. Kårkaféerna gör sitt bästa för att köerna ska framskrida. En längre lunchpaus skulle ju förstås lösa problematiken.
Förändring kommer, eller åtminstone diskussion
Efter diskussionen på tidigare nämnda rektorslunch har studentkåren fått veta att ärendet kommer gå vidare till Utbildningsstrategiska rådet för beredning
och sedan till rektorns ledningsråd där vi har studentrepresentanter, och förhoppningsvis kan vi se en förbättring inför läsåret 2024–2025. Vi i studentkårens styrelse är glada och tacksamma över den positiva dialog vi haft med akademins ledning angående lunchpausen!
Är du intresserad av att jobba för studerandes bästa på ÅA? Vill du påverka hur din fakultet använder sina pengar, vem man anställer och hur man utvecklar utbildningarna?
Benina Uotinen rekommenderar fakultetsrådet för alla som vill påverka fakulteten
”Som medlem i fakultetsrådet får du vara med och framföra studerandes synpunkt i beslutsfattande då det gäller fakultetens uppdrag såsom budgetförslag, verksamhetsplan, rekrytering av personal samt utveckling av utbildningsprogrammen på FSEJ. Att vara medlem i fakultetsrådet är en utmärkt möjlighet att engagera sig inom fakulteten och få en uppfattning om FSEJ som helhet med relativt måttlig tidsansträngning. Mötena hålls en gång per månad och det är möjligt att delta både på plats och på distans. Jag rekommenderar att söka till fakultetsrådet om du vill vara med och påverka fakulteten som FSEJ:s studerandes röst!”
Emelie Berglund tycker att det är bra att det finns flera studeranden i varje fakultetsråd
”Var inte rädd att säga din egen åsikt – vi studeranden sitter med i olika arbetsgrupper och organ för att föra fram studerandes åsikter.
Man är aldrig ensam som studerande i fakultetsrådet utan sitter där med 5 andra studeranden och kan på så vis alltid bolla sina egna idéer med de andra studerandena. Det är viktigt att då det diskuteras ärenden som påverkar vår vardag som studeranden att vi är där och uttrycker vår åsikt så att vår fakultet kan fortsätta utvecklas på bästa möjliga sätt. Det har varit roligt och lärorikt att få vara med och påverka inom fakulteten samt lära känna bättre personalen som jobba inom fakulteten.”
Sök till fakultetsrådet senast måndag 3.4 kl. 23.59. Mera information och ansökningsblanketten hittar du i halloped.fi.