Infopaket om regeringens nedskärningar
Under förra veckans rambudgetförhandlingar beslöt regeringen att göra nedskärningar i studerandes utkomst. Den största nedskärningen som påverkar studerande direkt är flytten från det allmänna bostadsbidraget till studiestödets bostadstillägg.
- Från allmänt bostadsbidrag till bostadstillägg.
För att spara flyttas studerande från allmänna bostadsbidraget till studiestödets bostadstillägg. Detta betyder att när förändringen träder i kraft får du som studerande inget allmänt bostadsbidrag. Nya bostadstillägget kommer troligtvis vara kopplat till studiestödet. Storleken av nya bostadstillägget utreds ännu, troligtvis kommer den sjunka från nuvarande läget. Detaljer ännu oklara. Ärendet behandlas vidare i arbetsgruppen för totalreformen av studiestödet hos Utbildnings- och Kulturministeriet. Studentkåren informerar så snart fler detaljer blir tillgängliga. Förändringen träder i kraft 1.8.2025. - Skatteförhöjningar – Mervärdeskatten (MOMS)
Regeringen Orpo har också valt att höja vissa skatter. Höjningen som berör studerande mest är en höjning på MOMS-skatten. Varor och tjänster som har 24 % MOMS kommer att höjas till 25,5 %. Det betyder att en majoritet av vardagliga tjänstr blir en aning dyrare, till exempel barberarbesök och bränsle.. MOMS-skatten för läkemedel och matvaror höjs inte. Förändringen planeras att träda i kraft senast 1.9.2024. - Höjningar i hälsovårdens avgifter
Vissa avgifter inom den offentliga vården kommer höjas. Detta gäller alltså välfärdsområdenas vårdtjänster. Ifall du har receptbelagda mediciner kommer egenriskavgiften för mediciner att höjas från 50€ till 70€ per år. Samtidigt kommer även avgifter för läkarbesök höjas. Storleken på de höjda avgifterna är ännu oklar. Avgifterna höjs under hösten 2024.
Regeringens beslut kommer att drabba studerande hårt. ÅAS kommer att hålla er uppdaterade om vilka beslut som fattas. ÅAS arbetar också vidare tillsammans med andra studentkårer och Finlands studentkårers förbund för att försöka förhindra att studerandes grundtryggheter totalt nedmonteras.
April närmar sig, solen lyser starkt och värmer studiestadens gator. April närmar sig, fåglarna kvittrar hårdare och elsparkbräderna susar snabbare förbi. Allt vaknar till liv. April närmar sig och det gör även nedskärningen av bostadsbidraget.
Vi studerande närmar oss tyngre ekonomiska tider då regeringen Orpo beslutat att skära ned på Finlands utgifter. Bostadsbidragets drastiska minskning slår hårt mot studerandes plånböcker. Enligt Finlands studentkårers förbunds (FSF:s) statistik har en studerande i genomsnitt 76€ mindre i börsen per månad efter nedskärningen. Samtidigt vill regeringen se till att man utexamineras från högskolorna snabbare. Dagens studerande lever redan nu i svåra ekonomiska förhållanden. Hyror som stigit på grund av inflation, studiestöd som inte indexjusterats på länge, och elkostnader som kastat hit och dit. Hur ska studerande nu säkerställa sin ekonomiska överlevnad? Mera lån? Deltidsarbete? Heltidsarbete?
Faktum är att alla inte är kapabla att jobba samtidigt som man studerar. Jag till exempel har under min studietid haft sådana kurser som är så tidskrävande och tunga att en stor del av min utsatta fritid går åt till studier. Inte en chans att jag jobbar vid sidan av studierna, men nu måste jag eventuellt fundera om. Dessutom är det inte så lätt att hitta ett jobb vid sidan av studierna. För min del saktar min studietakt ner om jag jobbar. Detta gäller inte bara mig, också många andra.
Denna förändring innebär inte endast ekonomiska svårigheter, utan också mentala. Pandemin må ha tagit slut och folk har fått börja umgås, men det betyder inte att alla mår bra igen. Grannlandet i öst har krigat brutalt i ett par års tid och köerna till mental- och hälsovårdstjänsterna blir inte kortare. Hur ska det gå nu om man blir med färre slantar i fickan och om man inte mår bra? Vad gör man när man inte har råd att betala sin hyra, mat och andra nödvändigheter? Igen mera lån?
Staten sätter bördan på studerande att balansera statsbudgeten. I stället för att ge högre bostadsbidrag och studiestöd, ska en studerande då lyfta studielån som länge kallades för ”gratis lånet”. Många av de som utexamineras kommer inte ha råd att betala bort sin nu höjda skuld samt den otroligt höga räntan.
Allt detta kan i långa loppet leda till att regeringsprogrammet strider emot sig själv. Hur ska man bli snabbt färdigt från uni om man jobbar vid sidan av studierna?
Regeringen, skär annanstans eller så har ni folk som sover på gatan. Studerande, håll hårt i pengarna, ta hand om varandra och räkna väl.
Oscar Björkell
Styrelsemedlem, Socialpolitik
Åbo Akademis Studentkår
Vi studentkårer vill nu säga: nu får det vara slut med att göra det svårare för studerandena att avlägga examen!
Orpos regering föreslår en avgift på 50 euro för studerande som anhåller om extra tid för att slutföra sina studier. Regeringen har som mål att höja utbildningsnivån bland finländarna, men samtidigt skapar regeringen nya hinder för studerandenas möjligheter att avlägga examen. Förutom försämringarna i studerandenas försörjning är planen på att införa en avgift för att anhålla om extra tid en upprepning av samma gamla budskap till studenterna: du är bara en kostnadspost för samhället.
Regeringen motiverar förslaget enbart med att man önskar förenhetliga praxis vid yrkeshögskolorna och universiteten och att högskolestuderandena ska behandlas likvärdigt. Likvärdighet främjas ändå inte av att situationen blir allt sämre. Yrkeshögskolorna började uppbära avgiften då tiderna var annorlunda och med andra motiveringar.
En sann likvärdighet kunde man tala om ifall man slopar avgiften också för studerandena vid yrkeshögskolorna. Man kan bara fråga sig varför Orpos regering inte har föreslagit detta?
Bilden av den eviga studeranden som bara är lat under hela studietiden stämmer inte. Nästan hälften av alla högskolestuderande arbetar vid sidan av studierna (Eurostudent VIII). Samtidigt lider var tredje högskolestuderande av utmaningar då det gäller den psykiska hälsan (KOTT 2021).
Det hänger inte bara på studeranden då det är fråga om att avlägga examen inom målsatt tid. Studerande behöver och anhåller om extra tid av många olika orsaker. Särskilt är de studerande som inledde sina studier under coronatiden i en utsatt position. Vi kan redan nu se betydande utmaningar för dessa studerande då det gäller studiernas fortskridande.
En avgift för att anhålla om extra tid gör att studerandena hellre lämnar sina nästan färdiga studier på hälft och i stället beger ut i arbetslivet utan att avlägga examen. Eftersom vi lider av en stor brist på kompetent arbetskraft, undrar vi om vi har råd att skapa nya hinder för studerande att avlägga examen?
Det har inte heller gjorts en utvärdering av effektiviteten av avgiften. Orpos regering sparkar i blindo bollarna i eget mål och ambitionen att höja finländarnas utbildningsnivå förblir en fjärran dröm.
Vi studentkårer vill nu säga: nu får det vara slut med att göra det svårare för studerandena att avlägga examen. Finlands regering kan stödja studerandena i deras strävan att avlägga examen genom att driva en förnuftig politik som stöder välbefinnandet och försörjningen. Detta sker inte genom denna reform.
En examen är en fördel både för studerandena och för hela samhället, oberoende om examen är avlagd inom målsatt tid eller på extra tid. Det är fel att bestraffa studerandena för det att de vill avlägga sin examen.
Undertecknat av:
Fanni Mattsson
Styrelseordförande för Aalto-universitetets studentkår
Antti Kaijansinkko
Styrelseordförande för studentkåren vid Helsingfors universitet
Akseli Immonen
Styrelseordförande för studentkåren vid Jyväskylä universitet
Noora Hakulinen
Styrelseordförande för studentkåren vid Tammerfors universitet
Jonne Kunnas
Styrelseordförande för Åbo Akademis Studentkår