Kategoriat
Finlands regering har i samband med sin halvtidsöversyn 22–23.4.2025 beslutat att ge öppna universitet möjlighet att bevilja examina. Detta skulle vara en enorm omvälvning för den finländska högskoleutbildningen och innebära slutet för den avgiftsfria utbildningen i sin nuvarande form. Finlands 13 studentkårer motsätter sig förslaget och kräver att universitetssamfundet gör gemensam front mot reformen.
Att göra det möjligt att avlägga examen vid öppna universitetet skulle i praktiken innebära avgiftsbelagd examensutbildning. Den avgiftsfria utbildningen är en av grundpelarna i det finländska samhället och om den undergrävs ökar ojämlikheten i samhället. Detta får inte tillåtas med den rådande ekonomiska situationen som täckmantel.
Det öppna universitetet får inte göras till en instans för examenshandel. Förslaget upphäver det omfattande arbete som under de senaste åren har gjorts i anslutning till högskolornas antagning av studerande. Det öppna universitetets roll som komplement till examensutbildningen och som alternativ antagningsväg måste bibehållas, dvs. det öppna universitetet ska inte ges rätt att bevilja examina.
Införandet av avgiftsbelagd examensrätt skulle leda till två olika lager av examina, vilka uppskattas på olika sätt. Detta skulle äventyra jämlikheten i utbildningen och utbudet av högklassig undervisning vid våra universitet. Samtidigt borde universiteten utveckla undervisningsutbudet vid det öppna universitetet och med de försvagade resurserna skulle detta tära på grundexamensstudierna.
Reformen skulle också medföra beklagliga frågor om ställningen för studerande vid öppna universitetet. Problem skulle uppstå till exempel i fråga om studerandenas representation i universitetens beslutsfattande, rätten till studiesociala förmåner och huruvida de ska omfattas av samma bedömningskriterier som studerande som fått studierätt via den gemensamma ansökan. Studentkårerna anser att en situation där de studerande endast har skyldigheter och knappt några rättigheter är ohållbar.
Studentkårerna är väl medvetna om att universitetens ekonomiska situation är ansträngd och att regeringen samtidigt också skär ner på basfinansieringen. Den avgiftsfria utbildningen är ett centralt grundvärde som man inte har råd att avstå från ens under detta spartryck. Universitetssamfundet ska stå enat bakom den avgiftsfria examensutbildningen nu och i framtiden.
Undertecknare
Emilia Melén, styrelseordförande, Åbo Akademis Studentkår
Sakari Ropponen, styrelseordförande, Aalto-universitetets studentkår
Petra Pulli, styrelseordförande, Studentkåren vid Helsingfors universitet
Noora Saramäki, styrelseordförande, Studentkåren vid Östra Finlands universitet
Venla Suosalo, styrelseordförande, Studentkåren vid Jyväskylä universitet
Mariel Tähtivaara, styrelseordförande, Studentkåren vid Lapplands universitet
Katja Immonen, styrelseordförande, Studentkåren vid LUT-universitet
Vilma Sippola, styrelseordförande, Studentkåren vid Uleåborgs universitet
Alma Portin, styrelseordförande, Svenska Handelshögskolans Studentkår
Anna Kirvesniemi, styrelseordförande, Konstuniversitetets studentkår
Laura Heino, styrelseordförande, Studentkåren vid Tammerfors universitet
Josefina Tuomala, styrelseordförande, Studentkåren vid Åbo universitet
Jenni Hiltunen, styrelseordförande, Studentkåren vid Vasa universitet
Söndagen den 13 april är det dags för val, och inte bara ett val, utan två!
Kommunalvalet och välfärdsområdesvalet hålls i år på samma dag, vilket innebär att du har möjlighet att påverka två viktiga delar av din studiestad samtidigt. Detta kan förstås också kännas förvirrande, och jag har därför sammanfattat de två olika valen nedan.
Kommunalvalet
Kommunalvalet handlar om din närmiljö. Då vi röstar väljer vi in ledamöter till kommunfullmäktige, som styr kommunens verksamhet och ekonomi. Det är de som beslutar allt från skolor och bibliotek till kollektivtrafik, vägar och idrottsplatser. Om du bryr dig om hur din stad fungerar och utvecklas så är det här din chans att påverka!
Välfärdsområdesvalet
Välfärdsområdesvalet kan kännas lite mer abstrakt, men det är minst lika viktigt. Här väljer vi in ledamöter till välfärdsområdesfullmäktige, som fattar beslut om bland annat vårdcentraler, sjukhus, äldreomsorg och brandkår, det vill säga viktiga tjänster som berör oss alla.
Hur vet man vem man ska rösta på?
Det kan kännas svårt att välja en kandidat, men det finns bra hjälpmedel! Jag rekommenderar bland annat YLE:s valkompass. Genom att fylla i den kan du enkelt ta reda på vilka kandidater som har liknande åsikter som du. Det är snabbt, smidigt och ger dig en bra överblick över vad olika kandidater står för.
Utöver det kommer vi på ÅAS ordna en valpanel vid Åbo Svenska Teater den 25 mars. Om du deltar i den kommer du få lyssna på vad några av kandidaterna här i Åbo har att säga om frågor som är särskilt viktiga för oss studerande. Det är en möjlighet att med låg tröskel få mer insikt i valet och ställa frågor direkt till kandidaterna!
Om du inte kan rösta på valdagen den 13 april, kan du i stället förhandsrösta mellan den 2 och 8 april i Finland, eller mellan den 2 och 5 april om du befinner dig utomlands. Läs mer om var du ska rösta, samt var du har rösträtt här.
Din röst gör Åbos framtid
Åbo är en studiestad full av liv, idéer och framtidens beslutsfattare, det vill säga vi studerande! Boende, kollektivtrafik, hälsovård och studiemiljöer är bara några av de frågor som påverkas av valen. Genom att rösta ser vi till att studerandes behov syns och hörs i beslutsfattandet. Ta reda på vilka kandidater som representerar dina värderingar och se till att just din röst blir hörd!
Jennifer Lindgren
Styrelsemedlem med ansvar för Socialpolitik
Åbo Akademis Studentkår
Åbo Akademis Studentkår söker två studentrepresentanter i delegationen för Svenska lärarhögskolans bostadsstiftelse. Mandatperioden är tre år.
Svenska lärarhögskolans bostadsstiftelse ”Lärkan” verkar i Vasa och erbjuder bostäder för ca 200 studeranden i två bostadshus.
Som medlem i delegationen kan du påverka hyresnivåerna i stiftelsens bostäder och vara med att planera nybyggen. Just nu är nämligen rivningen av ett av husen aktuellt, och här är studerandenas åsikter viktiga för att skapa ett så bra boende som möjligt! I andra fastigheten planeras en renovering.
Delegationen är stiftelsens högsta beslutsfattande organ, och bestämmer om större investeringar som nybyggen. Delegationen har möten en till två gånger per år och stiftelsen bjuder på middag under mötena.
Alla kårmedlemmar som studerar i Vasa är valbara till posten, att man bor i stiftelsens bostäder är inte ett krav.
Blev du intresserad?
Skicka in din ansökan via detta formulär senast den 19.3.2025 klockan 09:00.
Om du har frågor kan du kontakta studentombudet, kontaktuppgifter finns här.
Åbo Akademis Studentkår söker en studentrepresentant i styrelsen för Svenska lärarhögskolans bostadsstiftelse. Mandatperioden är ett år.
Svenska lärarhögskolans bostadsstiftelse ”Lärkan” verkar i Vasa och erbjuder bostäder för ca 200 studeranden i två bostadshus.
Som styrelsemedlem kan du påverka hyresnivåerna i stiftelsens bostäder och vara med att planera nybyggen. Just nu är nämligen rivningen av ett av husen aktuellt, och här är studerandenas åsikter viktiga för att skapa ett så bra boende som möjligt! I andra fastigheten planeras en renovering.
Uppdraget är arvoderat och styrelsen har möten en gång i månaden.
Alla kårmedlemmar som studerar i Vasa är valbara till posten, att man bor i stiftelsens bostäder är inte ett krav.
Blev du intresserad?
Skicka in din ansökan via detta formulär senast den 19.3.2025 klockan 09:00.
Om du har frågor kan du kontakta studentombudet, kontaktuppgifter finns här.
Vill du få en unik inblick i hur Åbo Akademis beslutande organ formas? Nu har du chansen att påverka!
Som studentrepresentant för valnämnden vid Åbo Akademi deltar du i arbetet med att arrangera val av professorer, forskare, lärare, övrig personal och studenter till universitetskollegiet, styrelsen och fakultetsråden. Platsen som lediganslås är en suppleantplats, dvs. du kallas in om ordinarie inte kan delta i mötet.
Uppdraget är arvoderat, så studentrepresentanten får ett arvode för varje möte denna deltar på.
Varför söka till valnämnden?
- Du får en insyn i hur den undervisande personalen väljs.
- Du lär dig en massa!
- Du kan bygga på ditt CV och knyta kontakter med personalen vid Åbo Akademi.
Blev du ens lite nyfiken?
Skicka in din ansökan här senast den 16.3.2025 klockan 23.59. Om du har frågor kan du kontakta studentombudet, kontaktuppgifter finns här.
Studentkåren söker nu tre studentrepresentanter, en ordinarie och två suppleanter, till arbetsgruppen för ämneslärarutbildningen i Åbo.
Arbetsgruppen fungerar som en länk mellan de ämnen som har ämneslärarutbildning och samordnar frågor som rör utbildningens utveckling. Gruppen består av universitetslektorer, ämnesdidaktiker, pedagoger och lärare vid Vasa övningsskola – och vi vill ha med din röst som studerande!
Vad innebär uppdraget?
- Delta i arbetsgruppens möten (2 gånger per termin)
- Föra fram studerandes perspektiv i utbildningsfrågor
- Bidra till förbättring och utveckling av ämneslärarutbildningen
Uppdraget är arvoderat, så som studentrepresentant får du ett arvode för varje möte du deltar på.
Vem kan söka?
Alla ämneslärarstuderande vid Åbo Akademi som är engagerade i utbildningsfrågor och vill påverka sin studietid positivt.
Blev du ens lite nyfiken?
Ta chansen att göra skillnad och skicka in din ansökan nu!
Du söker genom att skicka en din ansökan via denna länk senast den 16.3.2025 klockan 23.59.
Om du har frågor kan du kontakta studentombudet, kontaktuppgifter finns här.
Studentkåren söker en ordinarie medlem till fakultetsrådet för FSEJ.
I fakultetsrådet kan du vara med och bestämma hur pengar används i din fakultet, vilka utbildningar som finns tillgängliga och du kan vara med i att bestämma om ny akademisk personal.
Som representant är du lika mycket medlem som de som jobbar vid akademin.
Du behöver inte kunna mötesteknik, regler eller lagar. Du behöver inte heller ha erfarenhet av att påverka saker. Det viktigaste är att du vet hur det är att studera på ÅA just nu. Du är där för att ställa frågor, berätta om din vardag och fundera på hur andra studenter har det!
Ditt engagemang hjälper också till att bygga en starkare gemenskap på universitetet, där alla känner sig hörda och delaktiga. Samtidigt får du värdefulla erfarenheter och utvecklar färdigheter som ledarskap och kommunikation – något du kommer ha stor nytta av både under och efter studietiden. Din insats gör skillnad!
Blev du ens lite nyfiken?
Ansök senast 19.3.2025 klockan 09:00 via detta formulär.
Om du har frågor kan du kontakta studentombudet, kontaktuppgifter finns här.
Under hösten 2024 erbjuder ÅAS sexualrådgivning åt alla kårmedlemmar. Man kan antingen ta kontakt och boka en tid (skicka e-post till nora.moller@abo.fi) eller lämna en fråga i frågelådan. Svar på frågorna publiceras i regel varannan fredag på det språk som frågan har ställts. Det här är den näst sista frågan med svar.
Här nedan finns sjätte frågan och svaret. Sexualrådgivare är Nora Möller.
Fråga: Hur kan jag introducera nya idéer och fantasier för min partner utan att pressa?
Svar: Det kan kännas både spännande och nervöst att introducera nya idéer och fantasier gällande sex till ens partner. Om det är någon man känner relativt väl så kanske man redan har en magkänsla om vad hen tänker och tycker om olika saker. Samtidigt så är det viktigt att inte anta – man kan bli (positivt) överraskad, sex och sexualitet kan upplevas som känsliga och då kanske man inte vågar säga saker rakt ut vad man tycker trots att man känner varandra väl.
När man vill introducera nya idéer för sin partner lönar det sig att göra det utanför själva sexet och i en situation som inte är sexuell i sig själv. Då är det lättare för den andra att kunna ta sig en funderare och uttrycka hur man känner utan att känna press på att säga ja bara för att det känns som att man redan är i den situationen. För den som vill introducera något nytt är det viktigt att uttrycka det som ett förslag och inte som ett krav. Det behöver inte heller vara ett direkt ja eller nej, kanske en viss idé kanske skulle vara roligt att prova på under vissa omständigheter eller i framtiden. Då kan man återkomma till det senare. Ett nej är ändå ett nej.
Det kan också vara en fördel att börja smått om man är osäker på hur den andra kommer att reagera. Man kan ställa öppna frågor och tala i mer allmänna ordalag för att få en start, men det är lättare för den andra att uttrycka hur man ställer sig till ett förslag om det är mer specifikt. Om man inte vet hur man ska påbörja en diskussion kan man säga att man läste/ såg/ hörde om något och fråga vad den andra skulle tycka om det.
Ifall man som partner möts av att den andra berättar om sina fantasier och kanske uttrycker att hen skulle vilja förverkliga någon av dem så är det viktigt att man inte uttrycker äckel eller andra starkt negativa känslor gentemot den andra och hens idéer. Fast det är något som känns rent av motbjudande så är det bättre att uttrycka ens nej på ett mildare sätt så att ens partner inte upplever det som att reaktionerna riktas mot hen som person eller så att hen blir rädd för att i framtiden uttrycka förslag och önskemål. Kom ihåg att för den som föreslår något nytt kanske det inte är så lätt att föra det på tal heller, eller svårt att medge att det finns saker man skulle vara intresserad av att prova på tillsammans.
Som i alla diskussioner är det viktigt att bemöta den andra med respekt och utan att döma den andra. Genom att bekräfta den andra och den relation man tillsammans har så skapar det en tryggare utgångspunkt när man vill ta upp något man eventuellt skulle vilja prova på. Där är det också viktigt att följa med den andras reaktion och ha spelöga. Sedan behöver det inte heller vara så allvarligt, sex med ens partner är ju förhoppningsvis något roligt och den kan ju hända att den andra väldigt gärna testar nya idéer.
På bild från vänster till höger: Svea Välimäki, Niko Sandberg, Emilia Melén, Kevin Hede, Melina Lindholm, Erik Malmström, Angelica Loo och Emma Soini.
Åbo Akademis Studentkår
Pressmeddelande 29.11.2024
Fritt att publiceras
Åbo Akademis Studentkårs (ÅAS) fullmäktige har på sitt möte torsdagen den 28 november 2024 valt styrelse och presidium för verksamhetsåret 2025. Styrelsen för 2025 består av styrelseordförande och sex styrelsemedlemmar, varav fem är baserade i Åbo och en i Vasa. Vid mötet valdes även en ordförande och en medlem till ÅAS ekonomidirektion.
Emilia Melén har utsetts till styrelseordförande för 2025. Melén studerar sociologi vid fakulteten för samhällsvetenskaper, ekonomi och juridik vid Åbo Akademi. Hon har tidigare suttit i studentkårens styrelse 2024 med ansvar för studentkultur och har varit aktiv inom flera föreningar på campus. Som styrelseordförande vill Melén fokusera på att stärka intressebevakningen och göra medlemskapet i ÅAS ännu mer relevant och meningsfullt: “Jag vill satsa på att studerandes röster hörs bättre i vår intressebevakning, att vår verksamhet är aktuell och relevant samt att den utvecklas så att medlemskapet känns meningsfullt” säger Melén.
Till vice ordförande för styrelsen valdes Niko Sandberg. Jennifer Lindgren, Svea Välimäki, Melina Lindholm, Sofie Lehtovaara och Emma Soini valdes som styrelsemedlemmar.
Ny fullmäktigeordförande vill stärka representation och valdeltagande
Till fullmäktigeordförande valdes Kevin Hede (FNT-listan). Hede har tidigare varit aktiv i fullmäktige och inom föreningslivet, bland annat som ordförande för Kemistklubben rf. år 2024. I rollen som fullmäktigeordförande vill han arbeta för att säkerställa att alla perspektiv beaktas i beslutsfattandet och öka engagemanget bland medlemmarna: ”Som fullmäktigeordförande vill jag se till att alla perspektiv blir hörda och att besluten är välgrundade. Jag vill även arbeta för att höja valdeltagandet i kårvalet.” berättar Hede.
Resterande presidiet består av första vice ordförande Angelica Loo (Gemensamma Vasa) och andra vice ordförande Erik Malmström (FNT-listan).
Vid mötet valdes även en ordförande och en medlem till ÅAS ekonomidirektion. Till ordförande valdes Hamish Simpson och som medlem valdes Rasmus Piippo. Ekonomidirektionen förvaltar studentkårens fastigheter och placeringar.
Med den nya styrelsen och presidiet ser Åbo Akademis Studentkår fram emot ett verksamhetsår där studenternas intressen och engagemang står i centrum.
Frågor kan riktas till:
Sandra Österlund,
Generalsekreterare,
02 215 4652,
gs@studentkaren.fi
Under hösten 2024 erbjuder ÅAS sexualrådgivning åt alla kårmedlemmar. Man kan antingen ta kontakt och boka en tid (skicka e-post till nora.moller@abo.fi) eller lämna en fråga i frågelådan. Svar på frågorna publiceras i regel varannan fredag på det språk som frågan har ställts.
Här nedan finns fjärde frågan och svaret. Sexualrådgivare är Nora Möller.
Fråga: Varför gör det ont varje gång jag har sex?
Svar: Vad tråkigt att höra att det gör ont varje gång du har sex. Så är det inte meningen att det ska vara. Det är mycket vanligare att en person med en vulva uppger att sex gör ont, än en person med penis. Därför är fokus i detta svar på smärta i vulva och/ eller vagina. Det är inte ovanligt att uppleva smärta i samband med sex, särskilt vid samlag, men man behöver inte stå ut med det utan hjälp finns att få. Tyvärr finns det många orsaker till att sex kan göra ont, och det är svårt att veta exakt var problemet ligger utan att ha ett samtal med personen som upplever smärta. Ett första steg är att fundera om man alltid har känt smärtan, tex när (om) man har använt tampong, eller om det känns obekvämt att cykla när sadeln skapar ett tryck. Ifall smärtan har kommit senare är det bra att fundera ifall man genomgick förändringar i vardagen då och vad som kunde ha påverkat.
Här är de vanligaste orsakerna till att en person med vulva upplever smärta i samband med sex (särskilt i fråga om samlag):
Brist på lubrikation: Om man har någon form av omslutande sex så är det viktigt att det finns tillräckligt med lubrikation eftersom det annars lättare uppstår minisår (i sig inte farliga, men kan kännas obekvämt eller smärtsamt). Då kan man använda glidmedel som hjälpmedel.
Infektioner eller inflammationer kan vara en orsak till att omslutande slidsex gör ont (tex. svampinfektion eller sexuellt överförbar sjukdom). Hormonell obalans kan också leda till torrare slemhinnor, så om man använder hormonella preventivmedel så kan det vara en orsak.
Överdriven tvätt kan också göra huden irriterad och ge upphov till irritation eller smärta.
Spänningar i bäckenbotten: Ens bäckenbotten kan vara för spänt vilket kan leda till smärta vid särskilt samlag. För detta kan man få hjälp av en fysioterapeut som är specialiserad på bäckenbotten. Även på studenthälsan finns det den här typen av experter.
Vaginism och vulvodyni: Vaginism är en form av slidkramp. Då är det ofta svårt, eller omöjligt, att föra in något i slidan. Det vanligaste symptomet för vulvodyni är samlagssmärta som känns i slidöppningen. Dessa två kan finnas samtidigt, och smärtan kan kännas på olika ställen. För vissa kan smärtan finnas med hela tiden, medan det för andra är vid kraftig beröring som det tar ont.
Endometrios är en sjukdom som man länge inte talade så mycket om men som man nu har börjat tala allt mer om och därför finns det också mera info om det. Endometrios orsakar olika symptom, men särskilt stark smärta vid mens, och isåfall är det mycket möjligt att man också känner smärta vid sex.
Psykologiska faktorer: Om man spänner sig inför sex eller oroar sig så kan kroppen också spänna sig och är inte lika emottaglig för njutning utan man känner smärta. Orsaker till varför man spänner sig eller oroar sig kan vara många, men att få känna sig trygg och avslappnad när man har sex är extra viktigt då. Tidigare negativa erfarenheter kan spela in. Ett första steg är ofta att försöka hitta sådana former av sex som känns skönt och inte gör ont. Om man inte har någon sexlust eller alls känner sig upphetsad är det inte ovanligt ifall sexet inte känns skönt, eller tar ont. Det kan vara skönt att få prata med någon utbildad om dessa saker.
För en person med penis kan smärta vid sex orsakas av bland annat en sexuellt överförbar sjukdom, en inflammation, spända muskler eller så kallad nervsmärta. Om förhuden är för spänd kan det ta ont när förhuden dras fram och tillbaka tex vid sex eller onani. Oavsett lönar det sig att söka vård för att få hjälp med problemen.
Jag skulle starkt rekommendera att ta kontakt med en läkare för att utreda varför det gör ont. Man kan bra vara i kontakt med tex. studenthälsan. Om man tycker att det känns svårt eller skrämmande så kan man berätta det åt vårdpersonalen, de finns till för att göra besöket så tryggt och bra som möjligt.
Det är också möjligt att boka tid för sexualrådgivning vid ÅAS genom att maila nora.moller@abo.fi.