Bostadsbidraget diskuteras, men hyran består

Regeringsförhandlingarna är inne på fjärde veckan och det finns en viss oro över vad det kommande regeringsprogrammet kommer betyda för låginkomsttagare. I skrivande stund finns inga konkreta åtgärdsförslag, men flera av de förhandlande partierna har tidigare flaggat för nedskärningar i bostadsbidraget.

Samlingspartiet har i skuggbudgeten ifjol listat en nedskärning i bostadsbidraget på en halv miljard euro, utan konkreta åtgärder. Samtidigt skriver Petteri Orpo i en bloggtext (enbart på finska) innan riksdagsvalet att studerande också framöver ska få allmänt bostadsbidrag. I Kristdemokraternas skuggbudget fanns också en nedskärning i bostadsbidraget på 300 000 euro om året. I riksdagsvalsprogrammet 2023 skriver KD att bostadsbidraget borde reformeras och att studerandes separata bostadsbidrag ska returneras. Svenska folkpartiet har inte en klar ståndpunkt gällande bostadsbidraget, men förespråkar en förnyelse av den sociala tryggheten som helhet. Svensk Ungdom förespråkar en individualisering av bostadsbidraget, det vill säga att ens sambos inkomster inte ska påverka en persons möjlighet att få bostadsbidrag.

Övergången till det allmänna bostadsbidraget…

År 2017 gick studerande från bostadstillägg det allmänna bostadsbidraget. Det var en bra sak för det flesta studerande, eftersom stödbeloppet bättre återspeglar den verkliga hyresnivån. Samtidigt minskade studiepenningen med 86 euro och indexjusteringarna frystes flera år framåt. Om regeringen tar bort det allmänna bostadsbidraget från studerande behöver man kompensera genom högre studiepenning. Hyran betalar sig inte av sig själv om man ska studera heltid.

Jag bor i en studentbostad på 22 kvadratmeter. Den är varken stor, vacker eller nära centrum. Efter bostadsbidrag och studiepenning har jag 43 euro per vecka att leva på. Med tanke på dagens inflationsnivå kan vi alla räkna ut att det inte kommer hem många matkassar med den summan. Då är jag en av dem som har haft tur att få en studentbostad, då bostadskön kan vara upp till ett år lång. Enligt OTUS utkomstundersökning (2021) bor ungefär 68 procent av studerande vid ÅA i privata lägenheter, vilket betyder att de har betydligt mindre än 43 euro per vecka att leva på. I de flesta fallen går hela bostadsbidraget och studiepenningen åt till hyreskostnader.

…gynnade alla utom sambos

Övergången till det allmänna bostadsbidraget gynnade i princip alla studerande utom de som bor tillsammans med en partner med högre inkomster. Skillnaden mellan det tidigare bostadstillägget och det nuvarande bostadsbidraget är att det senare baseras på hushållets totala inkomster istället för individens. Inkomsterna behöver inte vara särskilt höga innan bostadsbidraget för den andra personen dras in. Är det då rimligt att en person som till exempel jobbar deltid ska försörja båda två?

För tillfället finns det situationer där det inte lönar sig att bo tillsammans om den ena studerar och den andra jobbar. Ett system där man hellre har två bostäder än en gemensam är inte fungerande. Det finns också en jämlikhetsaspekt i problemet. Den med inkomst har ingen underhållningsskyldighet som man har som ett gift par, men ändå kan den andra personen bli ekonomiskt beroende. Det är inte i den riktningen vi vill gå. Ett sätt att lösa problemet är att individualisera bostadsbidraget.

Det blir intressant att se vad regeringsförhandlingarna resulterar i. Jag hoppas att de förhandlande partierna förstår att det inte går att skära ner i den gruppen som redan nu lever under fattigdomsgränsen i Finland.