Skulle du ha möjlighet att betala ditt barns utbildning?
Idag den 24 oktober firar vi Den avgiftsfria utbildningens dag. Utbildning är till för alla, oavsett socio-ekonomisk bakgrund eller andra faktorer. I år vill vi uppmärksamma detta genom att ställa frågan ”Skulle du ha möjlighet att betala ditt barns utbildning?”.
Det är inte en nyhet att det har blivit mycket dyrare att leva och studera i Finland. För många är det en enorm ekonomisk stress att balansera studier, arbete och fritid och många bekymrar sig dagligen för sin ekonomi. Många väljer att arbeta vid sidan av studierna och/eller ta lån för att få vardagen att gå runt men samtidigt oroar sig allt fler för ifall de kommer kunna betala tillbaka lånet.
Föreställ dig en framtid där du nätt och jämnt klarat av att finansiera dina egna studier. Du har ett jobb men ditt studielån ska betalas tillbaka samtidigt som du kanske funderar på att köpa eller hyra en bostad och köper de saker du behöver i din vardag. Utöver det har du kanske andra skulder och utgifter, såsom bil och försäkringar. Skulle du då dessutom ha möjlighet till att spara ihop tiotusentals euro för ditt barns utbildning?
I många andra länder är denna situation vanlig redan nu. I Finland har vi länge varit stolta över vår avgiftsfria utbildning och sett den som ett tecken på jämlikhet i samhället och möjlighet till social rörlighet. I verkligheten går vi dock alltmer mot att utbildningen de facto inte är avgiftsfri. Omgångar av nedskärningar och införande av läsårsavgifter har varit aktuella under året och fortsätter diskuteras.
Alla branscher har inte garanterade jobbmöjligheter direkt efter examen och många hör heller inte till de högst avlönade. Där blir det en situation där man redan under studierna tvingas fundera på sin framtid och möjligheter att bilda familj och leva. I Finland lever idag cirka 118 900 barn i familjer med låg inkomst. Vad innebär det för jämlikheten i samhället och den sociala rörligheten om alla dessa inte kommer ha möjlighet till högskolestudier på grund av ekonomiska orsaker?
Vi vill uppmärksamma vikten av kompetens i samhället och allas rätt till att studera och arbeta med det de är intresserade av. Studier och framtida arbetsliv ska inte bero på dina föräldrars ekonomi. På Den avgiftsfria utbildningens dag uppmuntrar vi därför alla att stanna upp och fundera på högskoleutbildningens roll i Finland och glädja sig över allt det som avgiftsfri utbildning innebär. Ett livskraftigt samhälle med ekonomisk tillväxt och social trygghet börjar med att vi har utbildade och kompetenta invånare. Vi bör därför fortsätta värna om vår avgiftsfria utbildning och allt gott det för med sig för framtiden.
Amanda Byskata
Åbo Akademis Studentkår
Den 15 februari ordnas ÅAS 106 årsfest i Vasa! För att kunna ordna årsfesten behövs en årsfestkommitté och årsfestmarskalken söker nu medlemmar till den.
Årsfestkommitténs arbete leds av årsfestmarskalken och ansvarar för att ordna årsfesten. Ingen tidigare erfarenhet krävs, endast ett intresse för och vilja att ordna årsfesten. Kom med och lär dig hur man ordnar större evenemang!
Om du är intresserad kan du skicka en intresseanmälan till årsfestmarskalken Herman Björk, adressen är arsfest@studentkaren.fi. Deadline för intresseanmälan är måndag 14.10 kl. 23.59.
FSF:s förbundsmöte ordnas 15–16.11. FSF:s förbundsmöte är ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med den finska studentrörelsen och påverka vad FSF ska jobba för det kommande året. På förbundsmötet representeras ÅAS av en delegation som består av sex delegater samt deras suppleanter.
Förbundsmötet pågår under två dagar. Själva mötet delas upp mellan dagarna så att halva föredragningslistan gås igenom första dagen och andra halvan under andra dagen. På kvällen under första dagen sammanträder olika arbetsgrupper som behandlar mer specifika ärenden som sedan tas upp följande dag. Samtidigt som man anmäler sig till förbundsmötet anmäler man sig också till den arbetsgrupp som låter mest intressant.
Under själva mötet behandlas bland annat FSF:s verksamhetsplan och budget för följande år. Under förbundsmötet väljs även styrelsen för FSF för följande verksamhetsår. Medlemsorganisationerna (studentkårerna) har vanligen före mötet gått igenom materialet och kommenterat innehållet och gett eventuella ändringsförslag. På själva mötet gås sedan allt igenom och deltagarna röstar för vad som ska stå i den slutliga versionen.
Förutom mötet ordnas det även politisk debatt, då deltagarna kan lyfta upp olika ämnen som berör studentrörelsen. Det brukar även finnas inbjudna gäster som ger en hälsning från olika organisationer. Också annat program kan ingå, exempelvis frivilliga kvällsevenemang för den som är intresserad.
Delegatens uppgift under förbundsmötet är att följa med i mötet och rösta i olika frågor. Det förutsätter inget extra och man får rösta i de olika frågorna som man själv tycker. ÅAS grupp diskuterar vanligen aktivt före och under mötet så att delegaterna vet vad de olika omröstningarna handlar om.
För suppleanten gäller att vara tillgänglig vid behov så att man kan ersätta den ordinarie delegaten ifall denna inte kan vara närvarande under exempelvis omröstningar.
Enligt ÅAS förvaltningsinstruktion väljer fullmäktige studentkårens representanter till bland annat Finlands Studentkårers Förbunds förbundsmöten. Fullmäktige har på sitt möte valt ordinarie representanter och gett styrelsen i uppgift att välja suppleanter. Om du är intresserad av att delta och representera ÅAS under mötet som suppleant, kan du skicka in en fritt formulerad ansökan till so@studentkaren.fi senast 9.10 kl. 16.00. Styrelsen väljer därefter suppleanterna på sitt möte.
Åbo Akademis Studentkår kritiserar regeringen Orpos proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om studiestöd och lagen om allmänt bostadsbidrag.
Propositionen innehåller ett flertal åtgärder som försämrar studerandenas ekonomiska situation och psykiska välmående.
Det allmänna bostadsbidraget är en av de största inkomstkällorna för studerande. Förslaget att flytta studerandena till en annan modell där det införs ett bostadstillägg till studiestödet, försämrar studerandes ekonomi drastiskt. När en studerande ständigt behöver oroa sig för sin utkomst, påverkas studieframgången direkt, vare sig det är mera jobb eller sämre studieförmåga på grund av psykisk ohälsa. Detta strider mot regeringsprogrammets mål för ökad genomströmning av studerande vid högskolor. I och med att det föreslås att bostadstillägget binds till studiestödet, betyder det att man inte får stöd från FPA under sommarmånaderna. Undantaget är att man gör sommarkurser men då går studiestödsmånader åt. Hyran måste fortfarande betalas på sommaren och man kan inte utgå ifrån att varje studerande har möjlighet att försörja sig själv via jobb eller andra stöd. Detta innebär att studerande i första hand tvingas lyfta lån, efter det utkomststöd. En studerande skuldsätts i allt högre grad än tidigare.
I både Åbo och Vasa är bostadsmarknaden svår. Studentbystiftelserna TYS och VOAS är i maximal användningsgrad och köerna för en bostad är rekordlånga. På den privata marknaden är det skralt med bostäder och hyrorna är skyhöga. Det är inte möjligt för alla studeranden att byta till mer förmånliga bostadsformer. Antalet kollektivbostäder har sjunkit och utbudet på ettor har ökat och det nuvarande bostadsbeståndet i Finland motsvarar inte regeringens vilja.
Regeringens proposition skulle omvandla det nuvarande studiestödssystemet till ett ännu mera lånebaserat system. Propositionen skulle heller inte garantera studerandenas utkomst under sommarmånaderna. Detta leder till ett ökat behov av utkomststöd. Helhetsberäkningar av alla stöd som skärs ned visar att ca 19 000 studerande kommer tvingas lyfta utkomststöd. Dessa beräkningar reflekterar inte hela verkligheten eftersom tillgänglighet till förmånligare bostadsformer inte är möjliga för alla. Därmed kan mängden studerande som lyfter utkomststöd under sommarmånaderna överskrida de beräkningar som gjordes i propositionen.
Sök till FSF:s styrelse
Finlands studentkårers förbund (FSF) ska välja ny styrelse för det kommande året. FSF är en studentorganisation som representerar 140 000 studeranden och är en takorganisation för alla studentkårer i Finland. Organisationen bevakar studerandes intressen på ett nationellt plan, vilket innebär att de jobbar för att studeranden ska få en bättre vardag.
Styrelsearbetet är arvoderat och heltid och kräver att man bor i huvudstadsregionen. Styrelsen 2025 (som består av en ordförande och sex medlemmar) väljs vid förbundsmötet 15.–16.11.2024. Ifall du har frågor angående styrelsearbetet kan du vara i kontakt med FSF:s vice ordförande Irja Vaateri, irja.vaateri@syl.fi. Mer information och tidtabell hittar du på FSF:s hemsida.
Ifall du är intresserad av att ställa upp kan du skicka in en intresseanmälan till ÅAS senast 23.9 kl. 16.00. Ansökningen får vara fritt formulerad och skickas till so@studentkaren.fi.
Vill du representera ÅAS medlemmar på FSF:s förbundsmöte?
FSF:s förbundsmöte ordnas 15–16.11. FSF:s förbundsmöte är ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med den finska studentrörelsen och påverka vad FSF ska jobba för det kommande året. På förbundsmötet representeras ÅAS av en delegation som består av sex delegater samt deras suppleanter.
Förbundsmötet pågår under två dagar. Själva mötet delas upp mellan dagarna så att halva föredragningslistan gås igenom första dagen och andra halvan under andra dagen. På kvällen under första dagen sammanträder olika arbetsgrupper som behandlar mer specifika ärenden som sedan tas upp följande dag. Samtidigt som man anmäler sig till förbundsmötet anmäler man sig också till den arbetsgrupp som låter mest intressant.
Under själva mötet behandlas bland annat FSF:s verksamhetsplan och budget för följande år. Under förbundsmötet väljs även styrelsen för FSF för följande verksamhetsår. Medlemsorganisationerna (studentkårerna) har vanligen före mötet gått igenom materialet och kommenterat innehållet och gett eventuella ändringsförslag. På själva mötet gås sedan allt igenom och deltagarna röstar för vad som ska stå i den slutliga versionen.
Förutom mötet ordnas det även politisk debatt, då deltagarna kan lyfta upp olika ämnen som berör studentrörelsen. Det brukar även finnas inbjudna gäster som ger en hälsning från olika organisationer. Också annat program kan ingå, exempelvis frivilliga kvällsevenemang för den som är intresserad.
Delegatens uppgift under förbundsmötet är att följa med i mötet och rösta i olika frågor. Det förutsätter inget extra och man får rösta i de olika frågorna som man själv tycker. ÅAS grupp diskuterar vanligen aktivt före och under mötet så att delegaterna vet vad de olika omröstningarna handlar om.
För suppleanten gäller att vara tillgänglig vid behov så att man kan ersätta den ordinarie delegaten ifall denna inte kan vara närvarande under exempelvis omröstningar.
Enligt ÅAS förvaltningsinstruktion väljer fullmäktige studentkårens representanter till bland annat Finlands Studentkårers Förbunds förbundsmöten. Om du är intresserad av att delta och representera ÅAS under mötet som antingen ordinarie eller suppleant, kan du skicka in en fritt formulerad ansökan till so@studentkaren.fi senast 23.9 kl. 16.00. Fullmäktige sammanträder nästa gång 27.9 och fattar sitt beslut då.
Har du stenkoll på EU eller känner du att du inte riktigt vet eller bryr dig? Oavsett din kunskapsnivå har du kanske märkt att det i år är dags för EU-val.
I EU-valet väjer vi 15 ledamöter till Europaparlamentet (EU-parlamentet), ofta kallade meppar (Member of the European Parliament = MEP) som har till uppgift är att företräda folkets intressen när EU stiftar sina lagar och se till att andra EU-institutioner fungerar demokratiskt. Kort förklarat är EU-parlamentet ett av EU:s två lagstiftande organ och tillsammans med företrädarna för medlemsländernas regeringar i rådet är parlamentet ansvarigt för att anta unionslagstiftning. EU-parlamentet ansvarar även för att anta EU:s årliga budget.
EU-parlamentet har således en mycket viktig roll inom EU och EU-valet är din chans att påverka genom att rösta in finska ledamöter. I EU-valet fungerar hela Finland som ett valområde och de som väljs in företräder därför hela Finland och du kan välja att lägga din röst på den kandidat du vill.
Röstning
För att rösta i EU-valet krävs endast att du är finsk medborgare och att du senast på valdagen fyllt 18 år. Du kan rösta både i Finland och utomlands utan att behöva registrera dig på förhand. Om du inte är finsk medborgare men medborgare i ett annat EU-land och är fast bosatt i Finland kan du också rösta
Förhandsröstningen i Finland börjar den 29 maj 2024 och slutar den 4 juni 2024. På valdagen den 9 juni 2024 får de röstberättigade endast rösta i sin egen vallokal. Röstning sker i den vallokal som står på det röstkort som du får hemskickat före valet. På valdagen har vallokalerna öppet kl. 9.00–20.00.
Du kan också förhandsrösta utomlands. Förhandsröstningen utomlands börjar den 29 maj 2024 och slutar den 1 juni 2024. Här hittar du listan på var du kan rösta utomlands.
Du kan även brevrösta genom att beställa brevröstningshandlingar i förväg. Du hittar mera information på vaalit.fi.
Varför rösta?
Valdeltagandet i EU-valet i Finland brukar vara på den lägre sidan men EU-valet är din chans att påverka Europas framtid. EU-valet kommer påverka dig i allra högsta grad och du har flera goda orsaker till att använda din röst. Ungefär 40 av den årliga lagstiftning som sker i Finland har sin grund i EU-beslut. Eftersom EU-parlamentet är ett av EU:s två lagstiftande organ har du alltså möjlighet att påverka också lagstiftningen i Finland genom att rösta i EU-valet.
Några frågor som kommer vara högst aktuella under de kommande 5 åren är klimat, säkerhetspolitik och teknologi. Om du anser att de här frågorna är viktiga för dig har du alltså all orsak att använda din röst. Europas och Finlands framtid kommer formas av de beslut som tas, använd din röst annars bestämmer andra åt dig.
Valkompass
Om du vill kolla vilken kandidat som tycker som dig i olika frågor kan du fylla i en valkompass, exempelvis YLE:s eller någon annan. Här hittar du YLE:s valkompass.
Ställningstagande
15.5.2024
Fritt att publicera
Vi på Åbo Akademis Studentkår är oerhört besvikna över de beslut som regeringen Orpo tagit under våren. Nu några veckor efter rambudgetförhandlingarna har bilden av situationens allvar klarnat.
Studerande förlorar mycket
Nedskärningarna i bostadsbidraget är oacceptabla. På en årsnivå kommer en studerandes inkomst minska i genomsnitt med över tusen euro. Detta påverkar negativt studerandenas förmåga att studera på heltid. Nedskärningarna motverkar regeringens målsättningar om snabbare examina och målet att öka mängden finländare med en högskoleexamen. Studerande tvingas jobba eller skuldsätta sig rejält med lån för att överleva, i stället för att fokusera på sina studier. Är det rättvist? Vi tycker inte det, men den verkligheten blir påtvingad studerande av regeringen.
Förslaget att flytta studerande tillbaka till studiestödets bostadstillägg är vansinnigt. Utkomsten under sommarmånaderna blir en svår fråga för studerande. Studerandenas fattigdom behandlas som “separat” fattigdom. Varför är studerande inte berättigade till stödformer som finns tillgängliga åt övriga samhället?
Studentkåren kräver att åtgärder snabbt tas för att försäkra studerandenas utkomst, utan att vi behöver skuldsätta oss. Studiestödet och bostadsbidraget ska kunna garantera möjligheten till liv utan lån. Nu verkar det som att studerande forslas till fattigdom och skuldsättning.
För mer information
Jonne Kunnas
Styrelseordförande, Åbo Akademis Studentkår
so@studentkaren.fi
Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) delar traditionsenligt ut Ros istället för ris-diplom med tillhörande rosor till Åbo Akademis personal som studerande vill uppmärksamma bl.a. för deras insatser, pedagogiska förmåga samt empatisk och individuell bemötande av studerande.
Studerande fick skicka nomineringar och bifoga en kort motivering till nomineringen. ÅAS styrelse har tagit motiveringarna i beaktande i avgörandet av vem alla av de nominerade fick en ros.
I motiveringarna kom det fram att speciellt empatisk och uppmuntrande bemötande av studerande samt individuell rådgivning och feedback har spelat en stor roll när studerande har nominerat personal till rosmottagare. Den aktuella frågan om studerandes mentala hälsa och nyttan av flexibla studier lyftes också fram i motiveringarna. Även de goda pedagogiska kunskaperna samt förmågan att skapa god inlärningsmiljö bland undervisande personal uppskattas högt enligt de nomineringar som ÅAS fick.
ÅAS styrelse har i år valt att dela ut 15 rosor samt en bonusros. Detta är 29:e gången som Studentkåren uppmärksammar Åbo Akademis personal genom att dela ut rosor.
Ilia Gugenishvili, Emilia Melén och Jonne Kunnas
I år tilldelas följande personer en ros
Ann-Sofie Smeds Nylund
Universitetslektor i pedagogik (Vasa)
Camilla Svens-Liavåg
Universitetslärare i specialpedagogik (Vasa)
Klas Backholm
Äldre universitetslektor i samhällsvetenskaper med medier och masskommunikation (Vasa)
Maria Björkmark
Universitetslektor i vårdvetenskap (Vasa)
Bodil Haagensen
Universitetslärare i svenska (Vasa)
Roland Nylund
Överexpeditionsmästare (Vasa)
Anki Stenkull-Aura
Idrottsinstruktör (Vasa)
Anna Schmidt
Universitetslärare i logopedi (Åbo)
Ann-Catrin Östman
Äldre universitetslektor i historia (Åbo)
Mikael von Numers
Universitetslektor i miljöbiologi (Åbo)
Eva Henriksson
Universitetslektor i cellbiologi (Åbo)
Jan-Erik Lönnqvist
Universitetslektor i organisk kemi (Åbo)
Nanuli Silagadze
Projektforskare (Åbo)
Jaana Aaltonen
Lektor i redovisning (Åbo)
Ilia Gugenishvili
Universitetslektor i internationell marknadsföring (Åbo)
Styrelsen valde i år att dela ut en extra bonusros till en person utanför Åbo Akademis personal som studerande önskat uppvakta.
Leif Jahn
Anställd av Kårkaféerna
Frågor kan riktas till
Jonne Kunnas
Styrelseordförande
Åbo Akademis Studentkår
+358 50 401 3524
so@studentkaren.fi
Julia Michelsson, Sini Eriksson, Camilla Svens-Liavåg och Jan Welroos
Vårdträdet är en tidskrift som sedan år 1921 givits ut med ca 10 års mellanrum av Åbo Akademis Studentkår. Avsikten med Vårdträdet är att nedteckna studentkårens närmaste historia för att beskriva utvecklingslinjerna och perspektiven medan dessa fortfarande är i relativt färskt minne.
Målet är att ÅAS i samband med Brahe Ordenskapitel den 5.10 har klart Vårdträdet XI för utgivning. För projektet anställs en arvoderad redaktör som fungerar som ansvarig för innehåll och redigering av tidskriften. Redaktören arbetar tillsammans med generalsekreteraren, ÅAS heraldiker och kommunikatör under projektet.
Arvode för redaktören är 500 € och arbetet görs till stor del under våren och sommaren. Om du är intresserad av att fungera som redaktör för Vårdträdet, skicka in en fritt formulerad intresseanmälan till kansli@studentkaren.fi senast 26.3.2024.
Varje år delar Åbo Akademis Studentkår ut rosor till några i Åbo Akademis personal som gjort ett gott arbete och som vi studenter speciellt vill uppmärksamma.
Åt vem på ÅA vill du ge en ros? Mottagare kan vara vem som helst inom personalen på ÅA. Skicka ditt förslag, med en motivering varför just din kandidat är värd en ros, genom att fylla i blanketten i Lyyti senast 31.3.