Mottagare av Ros i stället för ris-diplomer 2026

Pressmeddelande 16.4.2026
Åbo Akademis Studentkår
Fritt att publicera

Inspirerande och nytänkande pedagogiska metoder samt entusiasm för det egna ämnet har i år motiverat studerande att skicka in 82 nomineringar till Åbo Akademis Studentkårs årliga utdelning av Ros i stället för ris-diplomer.

Studerande ville speciellt uppmärksamma ÅA-anställdas varma bemötande och inkluderande arbetssätt. Enligt nomineringarna är det viktigt att studerande möts med empati och att personalen stöder dem genom svårbegripliga kurser och olika livssituationer, vilket gör en stor skillnad i studerandes vardag.
I motiveringarna nämns även modet att stå upp för studerandenas bästa i större frågor inom universitetet, bl.a. i frågor om föreningsutrymmen.

ÅAS styrelse har i år valt att dela ut 12 rosor som ett erkännande av den värdefulla insats dessa personer gör för studerandena. Detta är det 31:a året i rad som Studentkåren delar ut rosor till personal vid Åbo Akademi.

I år tilldelas följande personer en ros

Åbo

Petra Grönholm-Nyman, Universitetslektor i psykologi
Sonja Grönblom, Universitetslektor i nationalekonomi
Jerker Björkqvist, Professor i datateknik
Mira Karrasch, Äldre universitetslektor neuropsykologi
Heli Korkka-Knuts, Biträdande professor (tenure track, nivå 2) i straff- och processrätt
Mika Mård, Universitetslektor i Organisation och ledning
Anders Stendahl, Universitetslektor i svenska

Vasa

Maria Dahlberg, Universitetslärare i utvecklingspsykologi
Gunilla Karlberg-Granlund, Universitetslektor i pedagogik
Camilla Nordberg, Professor i socialpolitik
Anna Rawlings, Universitetslektor i pedagogik
Blaine Taylor, Doktorand Educational Technology

---

För mer information, kontakta
Svea Välimäki
Styrelseordförande, ÅAS
so@studentkaren.fi
tfn. 050 401 3524

Lästid cirka 3 minuter.

Som sexualrådgivare möter jag ibland klienter som funderar kring ensamhet. Oftast tar det sig uttryck i form av att man skulle vilja ha en partner.

Man skulle vilja ha någon att göra saker med, dela intressen med, dela vardagen med, dela bekymmer med, ha sex med, och vara nära både emotionellt och fysiskt. När det sedan känns som att “alla” andra träffar en partner kan det kännas som att man dels blir utan det man själv skulle vilja ha och dels som att vänner med partners ger sin tid åt sina partners och inte åt en själv. Då kan det hända att ensamhet är en av känslorna som man känner av.

Identifiera vilka behov som faktiskt ligger bakom längtan efter en partner

Om man har känslan av att man gärna skulle vilja ha en partner men det känns som att man inte träffar rätt person så är mitt råd att börja med att fundera över vad det egentligen är som man saknar i sitt liv och är det faktiskt just en partner som kan hjälpa en med de önskemålen eller behoven?

Vill man ut och resa men man saknar sällskap och det känns jobbigt att göra det på egen hand? Saknar man sex med någon annan för att man vill känna närhet? Eller för att man känner sig emotionellt trygg i en relation där det finns sex? Önskar man att det finns en trygg person i livet som man kan berätta sina hemligheter åt?

Om man lyckas få en start på vad man egentligen önskar eller behöver så är det lättare att hitta lösningar för det. En partner behöver inte vara den som tillgodoser alla ens behov och man kan hitta andra sociala kontakter för att berika livet och känna sig mindre ensam.

Många kopplar ihop sex med en partner, samtidigt så är sex med sig själv helt kravlöst och man behöver inte tänka på nånting annat än sin egen njutning på exakt det sätt man vill. Det finns många fördelar också med det.

Ensamhetens roll i hur vi söker närhet, trygghet och relationer

Om man ofta känner sig ensam så är det också lätt att man tänker sig att en partner skulle vara lösningen på allt, men det är inte heller hela sanningen. Man kan känna sig ensam fastän man är i ett parförhållande, man kanske har tappat bort varandra på vägen och man vet inte mera hur man ska vara med varandra när hen känns långt borta. Fast man bor med den andra så kan man känna sig ensam.

Om man känner sig ensam är det viktigt att komma ihåg att det inte är något “fel” på en. I grund och botten är människan en social varelse som vill känna tillhörighet till en grupp, men det är också viktigt att öva på att ta hand om sina önskningar och behov utan en partner.

Känslor av ensamhet kan synas i ens sexualitet på flera sätt. Det kan påverka ens relationer, intimitet, sexlust, ja helt enkelt hurudana behov man har.

Samtal som väg till stöd, förståelse och professionell hjälp

Oavsett hur ens livssituation ser ut så är det ett bra steg att prata. Det är ofta väldigt skönt att få prata om sina känslor och berätta för någon hur man mår och hur man känner sig. Det kan vara en vän man har haft sedan barndomen eller en främling på internet, bara att säga saker högt är ofta befriande. Många gånger kan man också märka att andra kan relatera till ens känslor eller erfarenheter.

T.ex. Ärligt talat-chatten, Nyyti, Mieli och studentprästerna kan vara till hjälp om du söker någon att prata med. Det är också möjligt att ta kontakt med mig, Nora Möller, som är sexualrådgivare. Du hittar all info på Studentkårens hemsida. Om du märker att du sedan behöver professionell hjälp för att bearbeta saker djupare så finns det också hjälp att få där.

Nora Möller
Sexualrådgivare
Åbo Akademis Studentkår

Självförsörjningstrender, proteinmaxxing och stigande äggpriser ligger bakom beslutet att skaffa hönor till Kårens innergård.

I samband med uppiffandet av Kåren Gården – eller Kården – valde ÅAS och Kårkaféerna att bygga en inhängnad för höns, inspirerad av den som fanns på Kårens gård vid köpet år 1925.

“Vi kände att det helt enkelt var ett självklart val! Vi märker att det både är trendigt att få i sig mycket protein i dagens läge, samtidigt som ägghyllorna ofta står tomma i butikerna. Dessutom har flera studerande uttryckt intresse för att delta i skötseln av hönsen på gården”, kommenterar en av representanterna för initiativet.

Projektet förväntas bidra till både ökad gemenskap och ett mer hållbart campusliv. Planen är att hönsen ska börja leverera färska ägg till Kårkaféerna redan innan sommaren, och på sikt även fungera som en pedagogisk resurs för intresserade studerande.

Hönor på Kårens innergård på 1920-talet. ÅAS arkivbild.

Från vänster till höger: Emilie Jäntti, Anton Gröning, Svea Välimäki, René Närhi, Lina Kronström, Emilia Melén, Karin Holmberg och Santeri Kylämäki.

Åbo Akademis Studentkår
Pressmeddelande 27.11.2025
Fritt att publiceras

Åbo Akademis Studentkårs nyvalda fullmäktige har idag valt styrelse och presidium för år 2026. Det kommande året kommer Studentkårens verksamhet ledas av en ordförande som vill stärka intressebevakningen på båda verksamhetsorterna samt en fullmäktigeordförande som kommer att satsa på synliggörandet av fullmäktiges arbete och öka intresse för förtroendeuppdrag.

Åbo Akademis Studentkårs fullmäktige har på sitt konstituerande möte torsdagen den 27.11.2025 valt styrelse och presidium för år 2026. Därtill valdes även vice ordförande och två expertmedlemmar till ÅAS ekonomidirektion. 

Svea Välimäki som valdes till styrelseordförande för det kommande året är engelskastuderande vid Åbo Akademi. Välimäki har tidigare varit med i ÅAS styrelse som vice ordförande och varit aktiv i flera föreningar i Åbo. Som styrelseordförande vill Välimäki stärka studentkårens intressebevakning och tydligt kommunicera till studerande hur de kan påverka inom sitt universitet. 

– Jag vill stärka studentkårens synlighet och intressebevakning på båda våra verksamhetsorter och fortsätta arbetet med att tydliggöra studentkårens roll som den gemensamma rösten för alla studerande. Mitt hopp är att varje medlem ska kunna känna sig trygg i att någon bevakar deras intressen. Jag vill ha en kontinuerlig dialog med ÅA:s ledning och personal för att föra vidare studerandes frågor, behov och oro. Studerandes röst ska inte bara höras, vi ska tas på allvar och påverka besluten, säger Välimäki. 

Till vice ordförande för styrelsen valdes Lina Kronström. Anton Gröning, Santeri Kylämäki och Karin Holmberg valdes som styrelsemedlemmar. Fullmäktige beslutade att förlänga ansökningstiden för de två resterande styrelseplatserna med förhoppningen att man hittar intresserade från Vasa. 

Nya fullmäktigeordförande vill arbeta med att synliggöra det arbete fullmäktige gör.

Till fullmäktigeordförande valdes Emilia Melén, De Rättvisa, som fungerat som styrelseordförande för Åbo Akademis Studentkårs styrelse under 2025. 

– Jag ser verkligen fram emot det kommande året och det blir roligt att lära känna alla i det nya fullmäktige. Nästa år vill jag satsa på att synliggöra det arbete fullmäktige gör och få studentkårens verksamhet att kännas närmare för kårmedlemmarna. Samtidigt vill jag öka intresset för att ta på sig förtroendeuppdrag genom att tydligare lyfta fram fullmäktiges och de förtroendevaldas arbete. Jag tackar för förtroendet och kommer göra mitt bästa! 

Resten av presidiet består av första vice ordförande René Närhi (Gemensamma Vasa) och Emilie Jäntti (Liberala studerande). 

Ekonomidirektionen fick en vice ordförande

Till vice ordförande för ekonomidirektionen valdes Minna Ingi. Jarkko Kaplin och Riina Forsman kommer att fortsätta som expertmedlemmar i ekonomidirektionen. Ekonomidirektionen förvaltar Studentkårens fastigheter och placeringar. 

---

Frågor kan riktas till:
Veera Gustafsson
Generalsekreterare
02 215 4652
gs@studentkaren.fi

Är du vår nya controller? Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) söker en controller på deltid med tillträde 8.12 eller enligt överenskommelse. Till arbetsuppgifterna hör bl.a. ansvar för löpande ekonomiärenden samt att ge stöd och service till personalen i ekonomirelaterade och administrativa uppgifter.

Åbo Akademis Studentkårs mångsidiga affärsverksamhet består av Kårkaféerna, bostäder, affärslokaler, fastigheterna Kåren och Havtornen samt placeringar.

Nu söker ÅAS en controller som ansvarar för löpande ekonomiärenden, vilket innebär arbete med bland annat fakturahantering, reskontra, transaktioner, uppföljning och rapportering. Vidare ingår i arbetet att ge stöd och service till personalen i ekonomi- och administrativa uppgifter, samt agera sekreterare på ekonomidirektionens möten.

Vad vi förväntar oss av dig

Vi förutsätter ekonomistudier och erfarenhet av ekonomiadministration, samt goda skriftliga och muntliga kunskaper både i svenska och minst nöjaktiga kunskaper i finska. Goda kunskaper i MS Excel är till fördel.
Vi söker efter dig som har god samarbetsförmåga, förmåga att arbeta självständigt, initiativförmåga och ett strukturerat arbetssätt. Som person är du noggrann, effektiv och serviceinriktad. Du har siffersinne och tycker att det är lätt och roligt att ha med siffror att göra.

Vad vi erbjuder

Anställningen är en deltidstjänst på ca. 15 timmar per vecka med tillträde 8.12 eller enligt överenskommelse. Timlönen är 13,21€/h + eventuella tillägg. Tjänsten är av tillsvidarekaraktär. Det är möjligt att kombinera jobbet med studier eller ett annat jobb. Vi fyller posten så snabbt som möjligt. Du kommer att ha möjlighet att arbeta flexibelt på Kåren i Åbo och få arbeta både självständigt och som del av ett dynamiskt team. Vi erbjuder ett brett arbetsfält och möjlighet att utvecklas i rollen.

Sök senast 1.12

För ytterligare information kontakta nuvarande controller Victor Grönlund controller@studentkaren.fi eller VD Susanna Häyry. Skicka in din CV och ansökan till Susanna Häyry vd@studentkaren.fi senast 1.12.2025.

---

Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) är ett offentligrättsligt samfund med ca 5 000 medlemmar och 80 specialföreningar i Åbo och Vasa. ÅAS fungerar som intresse- och serviceorganisation för studerande vid Åbo Akademi och de föreningar som verkar inom studentkåren.

Kafé Gadolinia Kb (Kårkaféerna) ägs av Åbo Akademis Studentkår och Åbo Akademis Alumner. Bolaget har verkat över 50 år och har idag fyra lunchrestauranger: i Aurum, Arken, Kåren och från och med januari 2026 Astra. Förutom lunchrestaurangerna finns också beställningsverksamhet med namnet Peppar catering.

ÅAS fullmäktige har i år beslutat att donera pengar till Ärligt talat-chatten.

Ett av Åbo Akademis Studentkårs målsättningar är att främja och intressebevaka studerandes välmående. Därför har ÅAS fullmäktige i år beslutat att donera 1500 euro till Ärligt talat-chatten – en finlandssvensk stödchatt som erbjuder kostnadsfritt, anonymt och professionellt samtalsstöd med låg tröskel för unga och unga vuxna. Initiativet att välja Ärligt talat som donationsmottagare kom från ÅAS fullmäktigegruppering Gemensamma Vasa (GV).

”Som de flesta vet så behöver många unga någon att prata med, samtidigt som vårdköerna blir allt längre. Därför känns det självklart att stöda ett initiativ som gör det enklare och snabbare att få den hjälp som behövs. Att stöda Ärligt talat är därför också ett sätt för oss att vara med och främja studerandes psykiska hälsa och välmående, vilket är något som vi på ÅAS står för och vill göra för att ge alla studeranden i Svenskfinland en chans att få hjälp lättare då det känns svårt”, säger ÅAS fullmäktigeledamot Herman Björk (GV), som föreslog Ärligt talat-chatten som donationsändamål.

Ärligt talat erbjuder lågtröskelstöd alla vardagar

Ärligt talat är den finlandssvenska stödchatten för unga mellan 13 och 29 år. Via chatten kan unga anonymt, kostnadsfritt och enkelt få kontakt med professionella handledare så som psykologer, sexualrådgivare och socionomer. Ärligt talat-chatten erbjuder lågtröskelstöd för unga som kämpar med psykisk ohälsa, studiestress, relationer, ensamhet eller livsfrågor. Chatten är öppen från måndag till fredag.

”Det krävs mod för att våga prata om hur man mår, så då man är redo att ta det steget ska hjälpen inte vara långt borta. Vi är väldigt tacksamma för ÅAS donation till vår verksamhet, det bidrar till att vi kan fortsätta att erbjuda anonymt och gratis samtalsstöd av professionella handledare. Hos oss kan man bland annat chatta direkt med psykolog, utan remiss eller tidsbokning oberoende av var i landet man befinner sig. Till oss kan studerande vända sig både i kris och vardag – kom ihåg att du inte behöver vara ensam med dina tankar”, säger Anna Valkeakari som är utvecklingskoordinator för Ärligt talat-chatten.

Åbo Akademis Studentkår gör årligen en donation till en aktör vars verksamhet överensstämmer med Studentkårens värderingar. ÅAS fullmäktige fattar varje år beslut om donationsändamålet. Genom att välja att stöda Ärligt talat-chatten i år vill ÅAS konkret bidra till att främja studerandes psykiska hälsa.

ÅAS valnämnd har fastställt resultatet för ÅAS fullmäktigeval 2025 som pågick 3–6.11. Totalt gavs 1033 röster och trots rekordmånga kandidater sjönk röstningsprocenten från det tidigare valet 2023.

Kårvalsnämnden har på sitt möte 6.11 fastställt resultatet för Kårvalet 2025 och dragit lott för de kandidater som fick lika jämförelsetal. I fullmäktigevalet 2025 gavs 1033 röster, vilket betyder att av alla röstberättigade kårmedlemmar var det 18,56 % som röstade. Röstningsprocenten sjönk från förra Kårvalet 2023 då röstningsprocenten var 23,07 %. 

”Det är roligt att studerande har engagerat sig i Kårvalet, trots att röstningsprocenten gått ner. Alla valföreningar som ställt upp kandidater fick åtminstone ett mandat så fullmäktige får bred representation. Jag vill tacka alla som röstat och framför allt alla de som ställt upp som kandidater”, hälsar valnämndens ordförande Amanda Byskata. 

FNT-listan fick mest röster och sju mandat i fullmäktige

Sammanlagt ställde 107 kandidater från 8 valföreningar upp i Kårvalet. Nya fullmäktige består av 25 fullmäktigeledamöter samt suppleanter. Deras mandatperiod är 1.1.2026–31.12.2027. Det nya fullmäktige håller konstituerande möte 27.11, då det nya fullmäktige väljer bland annat ÅAS styrelse för år 2026.  

FNT-listan fick mest röster (26,7 %) och fick 7 mandat i ÅAS nya fullmäktige. Näst mest röster fick Gemensamma Vasa (19,9 %) och på tredje plats blev MK-listan (18,0 %) – båda grupperingar fick 5 mandat i fullmäktige. Röstmagnet för valet var Emilia Melén (De Rättvisa) med 41 röster. 

”Jag är tacksam för förtroendet och att få fortsätta arbeta för studerande och Studentkåren. Vår valförening De Rättvisa gjorde ett superfint jobb och jag är glad att jag fick ställa upp för just DRV! Att bli fullmäktigeledamot betyder oerhört mycket för mig, och jag kommer att göra mitt allra bästa för att representera mina medstuderande”, säger Kårvalets röstmagnet Emilia Melén (DRV).

Valresultatet

Det slutliga resultatet hittas nedan. Personerna 1–25 är invalda ordinarie fullmäktigeledamöter.

	Namn	Gruppering	Antalet röster	Jämförelsetal
1	Tilde Strömsbäck	FNT-listan	28	276.00
2	Julia Aspholm	GV	35	206.00
3	Isabel Björklöf	MK-listan	16	186.00
4	Kevin Hede	FNT-listan	27	138.00
5	Emilia Melén	DRV	41	128.00
6	Nea Olli	GV	24	103.00
7	Lina Hermansson	MK-listan	14	93.00
8	Walter Törnwall	FNT-listan	27	92.00
9	Anton Gröning	SF-listan	28	76.00
10	Felicia Lindström	FNT-listan	22	69.00
11	Kajsa Glader	GV	23	68.67
12	Artur Ekman	DRV	25	64.00
13	Julia Stenhammar	MK-listan	13	62.00
14	Ronja Eklund	DKL-listan	19	58.00
15	Ida Puskala	FNT-listan	19	55.20
16	Niklas Vaulanen	Rödgröna	23	53.00
17	René Närhi	GV	17	51.50
18	Emilie Jäntti	LSK	21	50.00
19	Tristan Frank	MK-listan	13	46.50
20	Rebecca Ahlskog	FNT-listan	18	46.00
21	Satu Tahko	DRV	23	42.67
22	Emma Vikman	GV	17	41.20
23	Erik Malmström	FNT-listan	16	39.43
24	Lina Kronström	SF-listan	19	38.00
25	Minea Salminen	MK-listan	12	37.20
26	Runa Åberg	FNT-listan	16	34.50
27	Frida Holgers	GV	16	34.33
28	Melina Lindholm	DRV	10	32.00
29	Greta Mäkelä	MK-listan	12	31.00
30	Daniel Kass	FNT-listan	16	30.67
31	Casper Loo	GV	13	29.43
32	Jesper Öhman	DKL-listan	16	29.00
33	Joel Saarinen	FNT-listan	14	27.60
34	Malva Sjöblom	MK-listan	10	26.57
35	Niko Sandberg	Rödgröna	18	26.50
36	Noomi Talvio	GV	9	25.75
37	Sofie Lehtovaara	DRV	8	25.60
38	Antonia Holmberg	SF-listan	16	25.33
39	Svante Södergård	FNT-listan	12	25.09
40	Ronja Fast	LSK	8	25.00
41	Viktoria Björn	MK-listan	9	23.25
42	Simon Sundström	FNT-listan	11	23.00
43	Sonja Niemimaa	GV	7	22.89
44	Svea Välimäki	DRV	6	21.33
45	Lotta Martin	FNT-listan	9	21.23
46	Lotta Nurminen	MK-listan	8	20.67
47	Hope Klemets	GV	7	20.60
48	Robin Rönnback	FNT-listan	7	19.71
49	Linda-Maria Frantz	DKL-listan	12	19.33
50	Hannes Ulfvens	SF-listan	13	19.00
51	Christel Still	GV	6	18.73
52	Axel Bondestam	MK-listan	8	18.60
53	Gustav Johnsson	FNT-listan	7	18.40
54	Rebecca Aherto	DRV	4	18.29
55	Charlotta Ekman	Rödgröna	5	17.67
56	Julia Limnell	FNT-listan	6	17.25
57	Emilia Lervik	GV	6	17.17
58	Dennis Söderling	MK-listan	8	16.91
59	Sabina Olin	LSK	5	16.67
60	Casimir Ruohomaa	FNT-listan	6	16.24
61	Linn Turkki	DRV	4	16.00
62	Oscar Tallberg	GV	5	15.85
63	Max Kaituri	MK-listan	8	15.50
64	Risto Ruohola	FNT-listan	4	15.33
65	Julia Kultti	GV	5	14.71
66	Jasper Paalanen	FNT-listan	3	14.53
67	Rasmus Österlund	DKL-listan	6	14.50
68	Eddie Bäckström	MK-listan	7	14.31
69	Santeri Kylämäki	DRV	4	14.22
70	Liam Söderlund	FNT-listan	3	13.80
71	Johannes Perätalo	GV	5	13.73
72	Samuel Valjus	MK-listan	7	13.29
73	Matti Saarinen	Rödgröna	4	13.25
74	Minea Laakso	FNT-listan	2	13.14
75	Johnny Lindfors	GV	4	12.88
76	Bei Korkiala	DRV	2	12.80
77	Robin Holmström	FNT-listan	2	12.55
78	Anton Åkerman	LSK	5	12.50
79	Tony Bergman	MK-listan	6	12.40
80	Aurora Peurala	GV	3	12.12
81	Saga Kujansivu	FNT-listan	1	12.00
82	Cassandra Ewalds	DRV	1	11.64
83	Aada Järvinen	MK-listan	6	11.63
84	Oliver Söderström	DKL-listan	3	11.60
85	Emilia Grönlund	GV	2	11.44
86	Martin Påwals	MK-listan	6	10.94
87	Oliver Pimenoff	GV	2	10.84
88	Sam Sågfors	Rödgröna	3	10.60
89	Sini Piippo	MK-listan	4	10.33
90	Nora Jakobsson	GV	0	10.30
91	Olivia Landén	LSK	3	10.00
92	Wilma Alho	MK-listan	3	9.79
93	Benjamin Hjelt	DKL-listan	2	9.67
94	Madeleine Lönnqvist	MK-listan	3	9.30
95	Tony Rantanen	MK-listan	3	8.86
96	Robin Seppälä	MK-listan	3	8.45
97	Mi Adolfsson	LSK	3	8.33
98	Jacob Rönnberg	DKL-listan	0	8.29
99	Maria Smeds	MK-listan	2	8.09
100	Valentin Vainio	MK-listan	2	7.75
101	Emilia Degerth	MK-listan	2	7.44
102	Mikael Lehtinen	MK-listan	1	7.15
103	Vilma Sirén	LSK	2	7.14
104	Lucia Stenger	MK-listan	0	6.89
105	Markus Huurinainen	MK-listan	0	6.64
106	Alexander Kruglov	LSK	2	6.25
107	Karin Jyrkänkoski	LSK	1	5.56

Mandatens fördelning per gruppering

• FNT-listan 7
• MK-listan 5
• GV 5
• DRV 3
• SF-listan 2
• DKL-listan 1
• Rödgröna 1
• LSK 1

Gruppering	% av rösterna	% av mandaten
FNT	26,7 %	28 %
GV	19,9 %	20 %
MK-listan	18,0 %	20 %
DRV	12,4 %	12 %
SF-listan	7,4 %	8 %
DKL-listan	5,6 %	4 %
Rödgröna	5,1 %	4 %
LSK	4,8 %	4 %

---

För mer information, kontakta 
Veera Gustafsson 
Generalsekreterare, ÅAS 
gs@studentkaren.fi 
tfn. 02 215 4652

Som kommunikatör på Studentkåren ansvarar jag för ÅAS kommunikation, dvs. allt från nyhetsbrev till sociala medier, fotografering och utveckling av webbsidan. Jag jobbar tätt med styrelsen och personalen för att stöda dem i att själv skapa innehåll. Språkvård och korrekturläsning av texter hör alltså också till dem arbetsuppgifterna jag sysslar med varje vecka.

Vardagskommunikationen ska rulla på smidigt

Styrelsen är ÅAS ansikte utåt och gör de flesta inläggen till sociala medier väldigt självständigt, men om du tänker söka till styrelsen och inte själv trivs i sociala medier så är det inget att oroa sig för; i början av året håller jag utbildningar till styrelsen så alla har tid och möjlighet att lära sig allt från grunderna. Vi kommer också att bekanta oss i WordPress och hur man publicerar innehåll på hemsidan!

Jag håller också i trådarna för ÅAS interna kommunikation och har hållit utbildningar i bland annat hur Teams och Outlook används inom ÅAS, så att alla har samma möjligheter att delta i diskussionerna oberoende ort eller om man till exempel valt att jobba på distans någon dag.

Enhetligt innehåll kräver tid och planering

Styrelsen sköter alltså ÅAS vardagliga kommunikation utåt och därför har vi veckovisa kommunikationsmöten som alla i styrelsen och personalen får delta i. På möten går vi igenom planerna för kommande veckornas inlägg på sociala medier och på webbsidan samt planerar hur kommande innehåll ska förverkligas och skapas – alltså vem gör vad, hurdana foton eller videon behövs och när ska de fotograferas eller filmas. ÅAS börjar ha en ganska bred samling av nyttiga arbetsredskap så som digital systemkamera, en sk. ringlight, en stabiliserande gimbal för telefoner, och nu som nyaste verktyg och hjälpmedel anlände ett par trådlösa mikrofoner både till Vasa och till Åbo för att förbättra ljudkvaliteten på våra videor.

Vid större evenemang och projekt är det sen igen min tur att ta styret och designa enhetligt material till olika kanaler. När nya styrelsen börjar sitt arbete tar jag foton som jag sedan lägger upp på ÅAS webbplats och en kontaktaffisch. Vanligtvis tar jag samtidigt foton på hela styrelsen om alla är på samma ort och det är också möjligt att ta övriga foton till exempel för att skicka till medier i samband med pressmeddelanden.

Jag gillar grafisk design och exempelvis Fastlaskiainen-halarmärkenas djur har jag de senaste åren ritat på en ritplatta. Formgivning av tryckmaterial och guider på webben hör också till mina arbetsuppgifter så jag får använda nästan hela bredden av Adobes program på mitt arbete.

Tillgänglighet och inklusion spelar roll

ÅAS innehåll ska vara tillgängligt och inklusivt så de här sakerna är alltid en del av de utbildningarna jag håller. Jag utbildar inte bara nya styrelsen utan har också hållit utbildningar till bland annat personalen, specialföreningar och fullmäktige. Tillgänglighet är något jag brinner för och har utbildat mig aktivt inom, så det är alltså något som jag lyfter aktivt upp i mitt arbete.

ÅAS har de senaste åren blivit nästan helt tvåspråkig i sin kommunikation och vi sätter vikt på att alla våra medlemmar ska ha en jämlik möjlighet att ta del i den informationen vi delar på våra kanaler. Detta gäller inte bara olika språk som svenska och engelska som är de språk som ÅAS kommunicerar på utan det handlar också om att skriva och säga saker på klarspråk, använda korta meningar (som jag medger att jag själv kunde bli bättre på) och dela samma information på flera kanaler då alla våra medlemmar kanske inte använder sig av sociala medier och nås inte av informationen där.

Olika kunskapsområden kan kombineras i arbetet

Som kommunikatör på ÅAS har jag fått vara projektledare för införskaffandet av en ny webbplats. I det projektet kom mina studier i datavetenskap till nytta och underlättade hela planeringsarbetet samt kommunikationen med tjänsteleverantören. Projektet förverkligades förstås i tätt samarbete med styrelsen och personalen som hjälpte till genom att delta i workshopar som jag ordnade för att bland annat strukturera om menyn, och genom att skriva om innehåll på klarspråk.

Mitt jobb är alltså väldigt mångsidigt och givande, och det finns alltid någonting nytt bakom hörnet att lära sig och utveckla.

Mari Frelander
Kommunikatör
Åbo Akademis Studentkår

Vid institutionerna pågår det just nu arbete för en utbildningsreform. De har fått som uppgift att utvärdera utbildningslinjernas ämneshelheter och kurser. Målet är att det ska finnas färre huvudämnesinriktningar per utbildningslinje, färre biämnen och antalet valbara kurser inom ämneshelheter ska minskas. Till exempel ska ett huvudämne på 60 studiepoäng ha en tydligare struktur med vilka kurser som ingår.

Arbetet grundar sig i ÅA:s nya strategi för 2025–2030 där ett av huvudmålen är en hållbar ekonomi. Målet är en lägre kostnadsnivå både för utbildningsverksamheten och för universitetsverksamheten överlag.

Institutionerna går som bäst igenom hur kurser och ämneshelheter upplevs samt vilka förbättringar som kan göras Detta arbete görs i samarbete med institutionsråden och ämnesansvariga. I institutionsråden finns det också studerande med, men alla ämnen har inte representation. Ämnesansvariga är de professorer som har huvudansvar för ett ämne. Prefekten som är institutionens chef och ordförande i institutionsrådet har ett stort ansvar för hur arbetet sköts. Efter att ha utvärderat ämnesstrukturerna och gått igenom kursutbudet samt identifierat problemkurser, kommer institutionerna tillsammans att ta fram förslag på hur ämnen och kurshelheter kan göras om och reformeras.

Tid för påverkan är nu!

Det är nu när ändringarna i utbildningarna och kurserna planeras som vi studerande har bäst möjlighet att påverka. Efter att besluten fattas våren 2026 kommer det vara svårare att få in ändringar.

För att studerande ska veta vad som händer och kunna påverka behöver vi få information om vad som diskuteras. Vi från ÅAS önskar att ÅA inkluderar studerande genom hela processen. Studerande bör kunna skicka in frågor eller synpunkter angående arbetet, och institutionerna bör inkludera studerande direkt genom exempelvis enkäter eller frågelådor. Även de studerande vars ämnen inte är representerade via institutionsråden och internationella studerande vid de engelskspråkiga utbildningslinjerna ska beaktas.

För tidsplanen gäller följande

• I december 2025 kommer institutionerna med förslag på omarbetade utbildningsprogram.
• I februari 2026 tar utbildningsrådet ställning till förslagen och tar ställning till ÅA:s utbildningsansvar.
• Under mars–april 2026 fattar ÅA-styrelsen beslut om ÅA:s utbildningsansvar.
• Från och med 2027 är det tänkt att ÅA ska ta i bruk nya utbildningsstrukturer, men just nu pågår förberedande arbete och lägeskoll vid institutionerna.

För att göra det lättare att påverka har ÅAS skapat en egen frågelåda. Oavsett om din institution skickar ut en egen enkät eller inte kan du via ÅAS frågelåda lämna feedback om kurser, huvudämnen, biämnen eller hela utbildningshelheter. Du kan också ställa frågor om arbetet kring utbildningsreformen i stort. All feedback som kommer in förs vidare till institutionerna.

Det är viktigt att vi studerande nu gör våra röster hörda om det vi vet bäst om, våra studier. Det är vi som känner våra utbildningar bäst – vi som går på utbildningslinjerna och avlägger kurserna. Därför är det viktigt att vårt perspektiv sätts i centrum och får påverka de beslut som fattas.

I samband med att vi nu söker en ny styrelse för 2026 kommer årets styrelse att skriva korta bloggtexter om sina ansvarsområden och berätta lite mer om vad styrelsearbetet innebär. 

Hej! Noomi här!

I år har jag arbetat med kommunikation och stadsrelationer i Vasa. Redan när jag sökte till styrelsen visste jag att kommunikation var det ansvarsområde som intresserade mig mest. Som ansvarig för kommunikation och stadsrelationer har jag främst arbetat med ÅAS sociala medier. Även om alla i styrelsen bidrar till kommunikationsarbetet har det varit mitt ansvar att särskilt samordna och överse arbetet från Vasas sida. Som ansvarig för stadrelationer har det varit min uppgift att bland annat knyta band med Vasa Stad och de andra studentkårerna.

Kommunikation i år!

Under året har jag haft ansvaret för kommunikation och stadsrelationer i Vasa. Det har i praktiken inneburit att följa med vad som händer i staden, skapa och dela innehåll på våra sociala medier samt bidra till att synliggöra ÅAS verksamhet i Vasa.

En viktig del av uppdraget har också varit att hålla kontakt med Vasa stad och Vasek, regionens utvecklingsbolag som arbetar för att stärka företagsamhet och utveckling i Vasaregionen. Vi har träffats för att diskutera hur Vasa kan bli en ännu mer attraktiv stad för studerande, och hur man kan uppmuntra fler att stanna kvar efter examen.

Som kommunikationsansvarig samarbetar man även nära med studentkultursansvariga, särskilt i samband med större evenemang som Fastlaskiainen och mösspåläggningen vid vappen. Då handlar arbetet ofta om att sprida information, skapa intresse inför evenemangen och dokumentera dem genom bilder och innehåll till ÅAS sociala medier.

En annan viktig del av uppdraget har varit samarbetet med intressebevakningsansvariga. Det kan handla om att ordna möten med dekanen, delta i gemensam intressebevakning mellan Vasa och Åbo, samt bidra till att stärka samarbetet mellan orterna.

Hur ser posten ut nästa år?

Nästa år kommer uppdraget som kommunikationsansvarig inte att finnas kvar i Vasa, utan de här uppgifterna kommer i huvudsak att skötas från Åbo. Trots det har hela styrelsen ett gemensamt ansvar för kommunikationen, vilket betyder att även styrelsemedlemmarna i Vasa kommer att arbeta med kommunikation. Den som är intresserad av kommunikation kommer alltså fortfarande många möjligheter att jobba med det!

Styrelsearbetet är roligt och givande – och nu har du din chans att söka till nästa års styrelse!

Att sitta i styrelsen har varit både roligt och lärorikt. Det har gett en unik inblick i hur arbete i en större organisation fungerar i praktiken och erbjudit många tillfällen att utvecklas både personligt och professionellt. Ett av mina favoritminnen från styrelsens arbete var att dela ut Ros istället för ris, som styrelsen gör årligen. Att få se reaktionerna av de personer som var nominerade och fick en ros, var väldigt roligt och värdefullt!

Sammanfattningsvis kan jag varmt rekommendera att söka till stryrelsen i Vasa nästa år! Det är ett uppdrag där du får vara kreativ, knyta kontakter och påverka hur ÅAS syns och hörs i Vasa.

Noomi Talvio
Ansvarig för kommunikation och stadsrelationer i Vasa
Åbo Akademis Studentkår