Vems framtid röstar du på? 

Året är 2030 och du drar en lättad suck. Du tittar på bankkontot och ser att stödet från FPA täcker utgifterna den här månaden. När du var i kontakt med studenthälsan om att få träffa en psykolog fick du tid inom en månad. Du läser nyheterna och kan konstatera att regeringen har stoppat förlusten av biologisk mångfald. Detta kunde vara framtiden ifall målen för Finlands Studentkårers förbunds (FSF) riksdagsvalskampanj förverkligas.

Förhandsröstningen är i full gång och du funderar vem du ska rösta på. Vad är viktigt för dig som studerande?

Visste du att…?

• Studiestödet har höjts med hela 4 € sedan 1992. Om man följer indexjusteringen borde den har höjts med 143 €.
• Finlands studiestöd är svagast i Norden (Sverige har 340 € och Danmark bäst med 838 €/ månad).

Vad hänger ihop med det låga studiestödet?

• Studieframgången – avlagda studiepoäng har i medeltal sjunkit sedan 2017.
• Tid spenderad på studier – i snitt studerar vi 3,5 timmar mindre per vecka än 2016 (kanske för att studiestödet inte räcker till och många studerande är tvungna att jobba vid sidan om).
• Studerandes välmående – en mening räcker inte för att beskriva denna punkt.
• Generationens skuldsättning – studielånens andel har mer än fördubblats sedan 2017.

Vi måste lyfta studeranden bort från fattigdomsgränsen

Så vi kan konstatera att det mesta är skit och någonting måste göras. Många studeranden lever under fattigdomsgränsen trots att de lyfter studielån eller jobbar vid sidan om. Studiestödets köpkraft har minskat med ungefär 100 € sedan 2017. Levnadskostnaderna skjuter i höjden, räntorna växer och studeranden mår dåligt.

Ingen annan social grupp lever på en så låg utkomst som studerande gör just nu. FSF lobbar för att höja studiepenningen med 100 €. En sådan höjning skulle leda till att studerande, med studielånet inräknat, lyfts bort från fattigdomsgränsen (därav #bortfrånfattigdomsgränsen). Studerande skulle kunna studera med en säkrad inkomst – vilken utopi!

Hur lyckas vi med det här målet då? Jo, genom att studerande röstar. Ingen annan kommer att driva studerandes intressen om vi inte själva gör det. Röstningsprocenten i det senaste riksdagsvalet var 55 procent bland den yngsta åldersgruppen 18–24 år. Fastän röstningsprocenten har ökat bland unga de senaste åren finns det mycket att jobba på.

Gör dig själv en tjänst och rösta i riksdagsvalet (ta med en vän också).