Högre terminsavgifter lockar fler internationella studerande?

Regeringen Orpo föreslår högre avgifter för studerande från länder utanför EU och EES, införandet av en ansökningsavgift och att studerande som arbetar vid sidan om studierna inte längre kan få uppehållstillstånd för arbete, utan måste vara registrerade som studerande. Allt för att locka fler internationella studerande.

Utbildning i Finland har länge ansetts vara högklassig och i omvärlden har man hyllat Finland för att satsa på utbildning. Vad är då orsaken till det här eller vad gör Finland rätt? Visserligen finns det många orsaker men en av de främsta är att vi satsat på att göra utbildning tillgänglig och framför allt kostnadsfri. Alla ska ha tillgång till utbildning, det är en rättighet inte ett privilegium. Det här är dock inte verkligheten för alla. 

Regeringen Orpo har nyligen kommit med en proposition där man föreslår en rad ändringar i Universitetslagen och Yrkeshögskolelagen. Kärnan i propositionen är att man avser höja terminsavgifterna för studerande som kommer utanför EU och EES-länder, man vill införa en ansökningsavgift och ”förhindra kringgående av terminsavgifter” genom att studerande som arbetar vid sidan om studierna inte kan få uppehållstillstånd för arbete, utan måste vara registrerade som studerande.  

Orsaken till det här är att det viktigaste finanspolitiska målet i regeringsprogrammet är att åstadkomma hållbar tillväxt. Höjningen av terminsavgifterna gör för att trygga universitetens finanser och för att trygga finansieringen av inhemska högskolestuderandes studier. Terminsavgifterna ska höjas så att de täcker alla kostnader för studerande från länder utanför EU och EES. Regeringsprogrammet har också som mål att öka mängden internationella studerande vid finländska högskolor och för att antalet internationella högskolestuderande ska öka ytterligare, ska incitamenten för att stanna kvar i Finland efter utexamineringen ökas. 

Det här väcker många frågor; hur ska de här ändringarna göra att regeringsprogrammets målsättningar uppnås? Hur ska högre terminsavgifter leda till fler internationella studerande? Hur ska ändringen kring uppehållstillstånd göra att arbete i Finland efter studierna känns lockande? Vad betyder ”terminsavgifter som täcker alla kostnader för studerande från länder utanför EU och EES”? Framför allt väcks frågan: Vilka av de här ändringarna leder till ökade incitament för att komma till Finland för att studera och sedan vilja stanna kvar och arbeta efter utexamineringen? 

Finlands främsta dragkraft då det kommer till att locka internationella studerande har varit ett rykte som ett land med högklassig utbildning. Det här är fortfarande en viktig attraktionsfaktor men hur länge kan vi leva på enbart ett rykte? Verkligheten kommer snabbt emot och då räcker inte längre rykten. Vi vet att det blir allt dyrare att leva i Finland, samtidigt som man skär ner i bidrag. Samtidigt vet vi också att alla inte känner sig välkomna eller trygga i Finland, något regeringen kanske kunde ta i beaktande i sin proposition. Exempelvis med tanke på hur formuleringar som ”förhindra kringgående av terminsavgifter” inte ger det mest välkomnande intrycket. Mot bakgrund av diskussionerna som fördes under sommaren 2023 får det inte heller en bättre ton. Om vi inte har råd eller vilja att ta emot internationella studerande, varför gör vi då det?  

Högskoleutbildningen i Finland ska vara genuint kostnadsfri, ekonomiskt tillgänglig för alla och möjligheterna till utbildning ska inte bero på en persons socio-ekonomiska bakgrund. Terminsavgifter som bidrar till ojämlikhet i utbildningen får inte förekomma och om terminsavgifter finns bör de hållas till minimi. Antagningen ska vara rättvis, inte särskilja mellan olika grupper och alla delar av antagningen bör vara avgiftsfria. Högskolestudier ska vara möjliga i alla livets skeden, även om man jobbar samtidigt. Kontakt till arbetslivet och arbetserfarenhet redan under studierna är något vi borde uppmuntra. 

Finansieringen av universiteten ska vara förutsägbar och tillräcklig. Statens finansiering till högskolor ska inte vara beroende av inkomster från läsåravgifter, öppna universitetens kursavgifter eller avgifter från uppdragsutbildningar. I finansiering av universiteten ska också nationella specialuppgifter beaktas, och finansieringssystem ska stöda universitetsautonomi och långsiktig utveckling av utbildning och forskning. Tillräcklig finansiering av universiteten är viktig för att garantera tillräckliga resurser för undervisning och forskning 

Om regeringen Orpo verkligen vill förverkliga regeringsprogrammets målsättningar borde man tänka om och inse att det finns effektivare sätt. Vill vi ha bildat folk med hög kompetensnivå, ökade mängder internationella högskolestuderande, locka arbetskraft till Finland och balansera statsbudgeten är det som föreslås i propositionen rent utav kontraproduktivt.  

Amanda Byskata

Åbo Akademis Studentkår