Högre prestationskrav på studerande när universitetens finansiering uppdateras.  

Regeringen Orpo är i farten igen. Den här gången är det universitetens finansieringsmodell som ska granskas och föreslås ändras.

Universiteten i Finland har självbestämmanderätt över sin verksamhet och ekonomi, men pengar är alltid något som universiteten behöver. En del av finansieringen kommer från externa faktorer som donationer eller företagssamarbete, men absolut största delen av finansieringen kommer från staten. Finansieringen från statens sida är också den som för universiteten är lättast att förutspå och räkna med i budgeten för varje år. Små ändringar till finansieringsmodellen kan därför ha stora effekter och det handlar om tiotals miljoner euro som utbetalas till landets universitet. Finansieringen är därför det starkaste styrmedlet staten har att påverka universitetens verksamhet med.

Undervisnings- och kulturministeriet har bett om kommentarer till sitt förslag att ändra på hur universitet får finansiering från staten och från studentkåren har vi kommit med ett utlåtande.Jag vill lyfta fram två av de viktigaste förändringarna som föreslås samt våra kommentarer

Mer pengar för examen som blir färdig inom utsatt tid.

I nuvarande situation om du som studerande blir färdig med din examen inom utsatt tid får universitetet 17 096 €, vilket är 1,5 gånger mer jämfört med ifall din examen blir färdig 12 månader efter utsatta tiden. Förslaget från undervisnings- och kulturministeriet är att koefficienten för examen avlagd inom utsatt tid skulle höjas från 1,5 till 1,8.  

ÅAS motsätter sig en höjning av koefficienten för examen avlagd inom utsatt tid. Regeringens reformer hittills har redan gjort studerandes vardag svårare och allt fler blir tvungna att jobba vid sidan av studierna när de andra inkomstkällorna stramas åt. Utöver att tvingas arbeta samtidigt som du studerar fulltid sätts också större press på att du blir färdig i tid. Att bli färdig inom utsatt tid är inte möjligt för alla studerande, exempelvis på grund av familjesituationer, inlärningssvårigheter eller funktionsvariationer.

Att höja koefficienten skulle även sätta större press på universiteten att få studeranden färdiga inom utsatt tid. Det i sin tur stramar åt de redan begränsade resurserna universiteten har för att ge stöd åt sina studerande. I stället för att staten ger mera pengar till examen utförda på utsatt tid, kunde det satsas på att ge stöd åt studeranden? 

Pengar för antagna förstagångssökande 

I nuläget får universitetet inte pengar för förstagångssökande som blir antagna. Förslaget här är att introducera en andel pengar som skulle gå till universitet på basis av hur många förstahandssökande som antas. ÅAS motsätter sig starkt även det här förslaget.

Det här skulle leda till att universiteten måste höja sina kvoter för förstahandssökande och betyder att ifall du tagit emot en studieplats i något skede av ditt liv, blir det svårare att utbilda dig vidare eller byta och studera ett annat ämne. Det innebär helt enkelt att universiteten straffas ekonomiskt genom att anta studeranden som redan tidigare tagit emot en studieplats.  

En annan förändring som tangerar detta är förslaget att sänka koefficienten av en andra examen från 0,7 till 0,5. Detta betyder att ifall du har en annan kandidatexamen skulle universiteten få mer än 10 000 € mindre jämfört med en förstagångssökande som tar examen inom utsatt tid. Även den här förändringen skulle bestraffa universitet rejält och leda till dåliga incitament kring antagning.  

Speciellt nu när universiteten lider av stora finansiella problem och staten ger förslag på ändringar till finansieringsmodellen är det viktigt att se efter och debattera vilka effekter förändringarna kan leda till. Den bild vi ser från förändringarna är att studerandens vardag får ytterligare press för att bli färdig i tid, samt att man i universitetens ledning tvingas fundera hur detta pussel ens kan sättas ihop?